Internationella högläsningsdagen, eller World Read Aloud Day, grundades år 2010 av organisationen LitWorld. Dagen firas årligen den första onsdagen i februari. Tanken med dagen är att sammanföra människor kring högläsning och att fira den gemenskap högläsningen skapar.
Högläsning utvecklar empati, fantasi, självkänsla, koncentrationsförmåga, ordförråd och språk samt bidrar till ökad kunskap om olika ämnen och skapar samhörighet. Det finns alltså många positiva effekter av högläsning men fås de automatiskt genom att vi tar en bok från hyllan och börja läsa för en grupp?
Inför högläsningsdagen har jag funderat på hur vi kan skapa så goda förutsättningar som möjligt för att alla ska kunna ta del av högläsningen. Här är några tips för att göra högläsningsstunden tillgänglig för fler. I mina exempel har jag tänkt på en dagisgrupp eller skolklass men råden går att tillämpa i andra sammanhang, till exempel då du läser högt för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning eller för äldre med minnesproblem.
Planera och förbered
För att högläsningen ska vara tillgänglig för alla som är med är det viktigt att planera och förbereda.
För vem? Anpassa högläsningen enligt gruppens behov. Vem är det du läser för? Har barnen olika erfarenheter av högläsning eller olika språkliga kunskaper, då kanske de gynnas av att delas in i mindre grupper. Fördelarna med att läsa för en mindre grupp är att det är lättare att välja bok på lämplig nivå och det ger bättre möjligheter för aktivitet och diskussion.
När? Välj en tidpunkt på dagen när deltagarna är mest mottagliga. Om morgonen är för stökig eftersom barnen är ivriga att se varandra och har mycket att berätta, kan det vara bättre att välja en annan tidpunkt. Efter lunch och rast kan vara en bra tid när alla är mätta och har fått röra på sig. För att barnen ska veta vad som förväntas och vara förberedda är det till fördel att högläsningsstunden har en egen plats i schemat.
Var? Reservera gärna en särskild plats för högläsning, avskärmad från störande element. Platsen kan markeras med en bild som symboliserar högläsning för att tydliggöra vad platsen är till för. Hur ska barnen sitta? Kan alla sitta på golvet bredvid varandra eller gynnas någon elev av att sitta på egen plats? Och ser alla bilderna i boken från sina platser?
Hur ofta och hur länge? Anpassa läsningen enligt deltagarnas erfarenheter och behov. För ovana lyssnare kan flera kortare tillfällen vara mer ändamålsenligt medan vana lyssnare kanske gynnas av färre men längre tillfällen.
Skapa rutiner och en god stämning
För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att alla ska kunna vara delaktiga är det bra att tänka på vad som sker innan själva läsningen och på hur man kommer i rätt stämning. Sedan är det bra att vara konsekvent, göra på samma sätt varje gång, för att skapa rutin.
Använd gärna visuella stöd och tydliga signaler för att markera när det är dags för högläsning. Till exempel kan en "Vi läser – stör ej"-skylt hängas på dörrhandtaget, belysningen dämpas och en läseklocka ringa för att signalera att det är dags för högläsning. Barnen kan ha givna platser för att veta var de ska sätta sig.
När det finns en rutin är barnen förberedda på vad som kommer att ske och vet vad som förväntas av dem.
Stötta språket
Välj böcker på rätt nivå med lagom många nya ord. För många obekanta ord kan göra det svårt att följa med.
Introducera nya och viktiga ord innan läsningen. Använd gärna bildstöd och konkreta föremål för att underlätta förståelsen. En ordlista med bildstöd kan vara till hjälp, och under läsningen kan man peka på bilderna i ordlistan när nya ord dyker upp.
Under läsningen kan man teckna, gestalta med kroppen och lyfta upp riktiga föremål för att tydliggöra de nya orden. På det här sättet stöder vi de med svagare språk att hänga med i handlingen, kunna ta del av diskussionen och utveckla språket.
Skapa engagemang och meningsfullhet
Välj böcker och berättelser som ligger nära barnens vardag och som väcker intresse. Det är lättare att ta till sig sådant som är relevant för stunden och har igenkänningsfaktor. Man kommer också ganska långt om man hittar en figur eller serie som barnen gillar.
Avslutningsvis kan jag konstatera att högläsning är mer än att bara läsa en bok för en grupp. Genom att planera och förbereda högläsningsstunden, skapa en positiv miljö och ta olika behov i beaktande kan vi göra högläsningen tillgänglig och meningsfull för fler.
Läs med barnen, inte för dem.
Text: Alexandra Frisk, pedagogisk planerare på Lärum