Personlig assistans och liknande stöd i vardagen
Personlig assistans är en tjänst som ska möjliggöra ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning, i och utanför hemmet.
En del personer med svår intellektuell funktionsnedsättning uppfyller inte kriterierna för personlig assistans. De kan i stället få särskilt stöd för delaktigheten. Stödpersoner eller frivilligvänner kan också hjälpa personer med funktionsnedsättning att få en meningsfull fritid.
Nedan berättar vi om de olika tjänsterna.
Gå till
- Vad är personlig assistans?
- Vem kan få personlig assistans?
- Hur mycket assistans kan man få?
- På vilka sätt kan personlig assistans ordnas?
- Kan barn få personlig assistans?
- Kan en anhörig vara personlig assistent?
- Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
- Vem kan få särskilt stöd för delaktigheten?
- Vad kan man få hjälp med genom särskilt stöd för delaktigheten?
- Hur mycket stöd kan man få?
- Vad är stödperson eller frivilligvän?
- Mera information
Vad är personlig assistans?
Personlig assistans är en tjänst som ska möjliggöra ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning, i och utanför hemmet. Syftet är att tillgodose rätten till självbestämmande på lika villkor som för andra, också i situationer där hen behöver hjälp av en annan person.
Tjänsten söks från välfärdsområdet. Det är möjligt att ansöka om personlig assistans för:
- dagliga sysslor
- arbete och studier
- interaktion, fritidsverksamhet och samhälleligt deltagande (fritid)
Med dagliga sysslor avses sådant som personer gör i sin vardag antingen varje dag eller mer sällan, men upprepade gånger och med jämna mellanrum. Dagliga sysslor är sådant som hör till en normal livsföring, till exempel
- att klä på dig
- att gå på wc och duscha
- att städa
- att laga mat
- att handla eller sköta ärenden.
Om en person bor på en boendeenhet sköter i huvudsak personalen om att hjälpa till eller stöda kring de dagliga sysslorna, men det kan finnas situationer i och utanför hemmet där det är mera lämpligt att en personlig assistent gör det.
Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning har personlig assistans för att kunna delta i fritidsintressen och samhällsaktiviteter. Det kallas personlig assistans för fritid.
När det gäller grundläggande utbildning är det i första hand undervisningsväsendet som ansvarar för tolknings- och assistanstjänster.
Även yrkesläroanstalter ansvarar för att ordna assistenttjänster som studierna kräver. Det avser dock generella assistenttjänster som erbjuds alla studerande (till exempel gruppassistenter) och omfattar inte personliga assistenter. Om en studerande inom andra stadiets utbildning behöver personlig assistans kan det beviljas med stöd av lagen om funktionshinderservice.
Vem kan få personlig assistans?
För att kunna få personlig assistans ska personen:
- ha en långvarig funktionsnedsättning eller sjukdom
- behöva hjälp av en annan person
- själv kunna berätta vad hen behöver hjälp med.
En förutsättning för att bevilja personlig assistans är alltså att personen självständigt eller med stöd kan bilda och uttrycka sin vilja i fråga om assistansens innehåll, det vill säga berätta vad hen vill göra med assistentens hjälp. Om personen inte kan säga med ord kan hen berätta till exempel med bilder eller hjälpmedel.
Hur mycket personlig assistans kan man få?
Personer som behöver personlig assistans ska få hjälp enligt sina behov.
- Hjälpen kan behövas hela tiden eller flera gånger om dagen.
- Hjälp kan behövas mer sällan men regelbundet.
Det finns ingen övre gräns för hur många timmar assistans man kan få.
För fritid är minimiantalet 30 timmar per månad.
På vilka sätt kan personlig assistans ordnas?
Välfärdsområdet kan ordna personlig assistans genom:
- arbetsgivarmodellen
- servicesedel
- egna tjänster eller köptjänst.
Den personliga assistenten kan alltså vara en person som personen själv anställer, en person som välfärdsområdet anställer eller en person från ett företag eller en organisation.
De olika sätten att ordna personlig assistans kan kombineras med varandra och med andra stöd- och serviceformer. Det här möjliggör att assistansen i praktiken kan anpassas efter individens behov.
Kan barn få personlig assistans?
Ett barn under 18 år med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan också få personlig assistans. Det finns ingen lägre åldersgräns i lagen.
När välfärdsområdet bedömer om ett barn har rätt till personlig assistans görs en jämförelse med barn i samma ålder som inte har en funktionsnedsättning:
- Barnet kan få personlig assistans för sådant som andra barn i samma ålder kan klara av utan sin förälder.
- Barnet ska kunna berätta åtminstone med stöd vad hen vill göra med hjälp av personlig assistans.
Kan en anhörig vara personlig assistent?
Utgångspunkten är att en anhörig eller annan närstående till en person med funktionsnedsättning inte kan verka som personlig assistent, men däremot som närståendevårdare.
Närståendevård anses lämplig då det främst är fråga om omsorg och vård, medan personlig assistans syftar till att öka personens självständighet och oberoende. Eftersom systemet med personlig assistans ska uppmuntra människor att leva självständigt och göra sina egna val, är det bättre om assistenten inte är en person som står personen med funktionsnedsättning alltför nära.
Det kan ändå finnas särskilt vägande skäl och situationer när en anhörig är det bästa alternativet för att ordna personlig assistans. Det här kan vara fallet vid akuta behov av assistans, då den ordinarie assistenten insjuknar eller då arbetsförhållandet tar slut. Funktionsnedsättningen kan också vara av sådan natur att det behövs en anhörig som kan tolka gester och känslotillstånd hos personen i fråga.
Samma person kan inte fungera som både personlig assistent och närståendevårdare.
Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
Särskilt stöd för delaktigheten är en ny tjänst i lagen om funktionshinderservice (1.1.2025-). Syftet med tjänsten är att stöda personers delaktighet och möjlighet till deltagande i samhället.
Om välfärdsområdet bedömer att en person inte kan uttrycka sin vilja om assistansens innehåll, inte ens med stöd, kan hen inte beviljas personlig assistans. Då kan särskilt stöd för delaktighet bli aktuellt i stället.
Vem kan få särskilt stöd för delaktigheten?
En person med funktionsnedsättning har rätt att få särskilt stöd för delaktigheten om hen behöver individuellt stöd av en annan person för att kunna interagera med andra människor eller delta i fritidsverksamhet.
För att ha rätt till särskilt stöd för delaktighet ska personen:
- ha en funktionsnedsättning.
- ha svårt att delta i sociala situationer.
- ha svårt att uttrycka sina önskemål om aktiviteter eller deltagande.
Det här gäller personer med stort stödbehov som inte uppfyller kriterierna för personlig assistans. Utgångspunkten för personlig assistans är att personen med funktionsnedsättning instruerar assistenten, medan det särskilda stödet för delaktigheten innebär stark handledning och stöd.
Tjänsten är avsedd för ett begränsat antal personer med funktionsnedsättning för vilka det är särskilt utmanande att stödja delaktigheten. Ofta är det fråga om personer som har omfattande behov av stöd i kommunikation, socialt samspel och delaktighet.
Vad kan man få hjälp med genom särskilt stöd för delaktighet?
Genom särskilt stöd för delaktighet kan personen få hjälp att umgås med andra, delta i aktiviteter och hitta vad hen tycker om.
Konkret kan det handla om
- att träffa andra människor
- att delta i fritidsaktiviteter
- att vara med på evenemang
- att ha kontakt med vänner
- att kommunicera och förstå andra.
Vem kan ge det särskilda stödet för delaktighet?
Särskilt stöd för delaktigheten ska i första hand ges av en yrkesutbildad person inom social- och hälsovård eller annan lämplig examen.
Det är viktigt att personen har erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättning. Välfärdsområdet väljer personen som ska ge tjänsten.
Hur mycket särskilt stöd för delaktigheten kan man få?
En person med funktionsnedsättning har rätt att få särskilt stöd för delaktigheten i minst 30 timmar per månad från början av 2027, om hen inte ansöker om ett lägre timantal (före 2027 minst 20 timmar per månad).
Vad är stödperson eller frivilligvän?
Vissa personer med funktionsnedsättning har tidigare beviljats en stödperson för fritiden. Stödpersonen har kunnat fungera som en sorts frivillig vän under ett visst antal timmar per månad och få en liten ersättning för det.
I den nya lagen om funktionshinderservice finns ingen särskild tjänst för stödpersoner i det här syftet. Det är dock fortfarande möjligt att beviljas stödperson enligt socialvårdslagen. Om man behöver stöd för fritiden kan man kontakta välfärdsområdet.
SAMS förmedlar frivilligvänner för personer med funktionsnedsättning i Svenskfinland. Frivilligvänner matchas med en person som har någon typ av funktionsnedsättning och som sökt en vän via SAMS vänverksamhet.
Vänparet träffas ungefär två gånger i månaden och kommer överens om någon aktivitet som båda tycker om att göra, till exempel gå på promenader, spela spel, besöka ett bibliotek, gå på fotbollsmatch, se på film, dricka kaffe eller äta tillsammans. Uppdraget bygger på frivillighet och medmänsklighet, och för det ges ingen ersättning.
Läs mera om SAMS fritidsvänner
Mera information
Lättläst material om personlig assistans
FDUV har gjort ett lättläst material om tjänsten personlig assistans enligt den nya lagen om funktionshinderservice. Materialet är på lätt svenska och innehåller också bildstöd.
Ladda ner materialet som pdf genom att klicka på bilden!
Lättläst om särskilt stöd för delaktighet
FDUV har också gjort lättläst material om tjänsten särskilt stöd för delaktighet. Materialet är på lätt svenska och innehåller också bildstöd.
Ladda ner materialet som pdf (klicka på bilden)!
Läs också om tjänsterna på THL:s webbplats