Foto på ritade hus med invånare som bildare ett samhälle

Boende

På den här sidan kan du läsa om hur man vanligen ordnar boende för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Här hittar du också viktiga länkar, till exempel kvalitetskriterier för boende.

Om du vill veta hur FDUV jobbar konkret med boendefrågor och stöder familjer i flyttprocessen kan du läsa här:

Läs om hur FDUV kan stöda på vägen mot ett eget hem

Enligt artikel 19 i FN:s funktionshinderkonventionen har personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som alla andra medborgare att få välja hur, var och med vem de bor.

Utgångspunkten för ett gott boende är ett hem, där man själv kan fatta beslut som gäller det egna livet. Ibland behöver man stöd för att få ett eget hem och för att kunna bo där.

Den största producenten av boendeservice i Svenskfinland är Kårkulla samkommun. Några kommuner har utvecklat boendeservice i kommunens regi och några andra aktörer erbjuder också service på svenska, bland annat Aspa och Rinnekoti.

> Boendeformer
> Vägen till ett eget hem
> Flyttförberedelse
> Kvalitetskriterier för boende
> Viktiga länkar och aktörer

 


tecknad bild över olika boendeformer, höghus, egnahemshus, radhus

Boendeformer

Val av boendeform ska utgå från personens egna önskemål och individuella behov. Personens egna förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande i planeringen av boendeformen. Man kan antingen bo i en egen lägenhet med stöd, eller tillsammans med andra i grupp.

Att bo i en egen lägenhet

Att bo självständigt i en egen lägenhet med stöd är en boendeform där personen hyr eller äger sin lägenhet. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer. Stödet utformas utgående från de individuella behoven, så att personens egna förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande. Det här sättet att bo kan ordnas med personlig assistans, kommunens hemservice eller via en serviceproducent (exempelvis Kårkulla).

Lägenheten kan vara belägen i ett vanligt bostadsområde eller i anslutning till ett gruppboende. Hyresgäster som bor i lägenheter i anslutning till gruppboenden har ofta tillgång till gemensamma utrymmen. Det betyder att man inte blir ensam även om man bor i en egen lägenhet.

Att bo i egen lägenhet brukar kallas för lägenhetsboende eller stödboende. I Sverige talar man om trapphusmodellen.

Att bo tillsammans med andra

I gruppboenden får personer med funktionsnedsättning utökat dagligt stöd gällande hygien, hemmets skötsel, matlagning och den egna hälsan. I ett gruppboende hyr personen ett rum och delar kök, vardagsrum och bastu med de övriga hyresgästerna. Personal finns på plats då hyresgästerna är hemma.

Att bo på institution

I Pargas finns den svenskspråkiga institutionen för personer med intellektuell funktionsnedsättning som upprätthålls av Kårkulla samkommun. Förr tänkte man att alla som hade en intellektuell funktionsnedsättning ska bo på institution, men numera tänker man att de har rätt att bo som alla andra. Statsrådet har fattat ett principbeslut att ingen ska bo på institution efter år 2020.

Institutioner är större än grupphem och har en mer sjukhusliknande miljö. Om man bor på institution betalar man inte hyra. Istället går 85 % av ens inkomster till uppehället. Institutionerna är ofta placerade avskilt från det övriga samhället. På samma område finns även den dagliga verksamheten.

Tillbaka upp
 


Vägen till ett eget hem

Hemkommunens socialarbetare hjälper till att hitta ett lämpligt hem för personer som behöver stöd. Socialarbetaren samarbetar med olika serviceproducenter och tredje sektorn. Då serviceplanen uppdateras tillsammans med personen är det viktigt att utgå från personens önskemål gällande sitt eget boende. Personer med funktionsnedsättning har också rätt att flytta till en annan ort, flytta till en ny boendeenhet eller byta boendeform.

Grafik bild över processen mot ett eget hem


Så här ser processen mot ett eget hem ofta ut:
 

  1. Behov av ett eget hem
    Personen med funktionsnedsättning vill eller behöver flytta hemifrån.
     
  2. Uppdatera serviceplan
    Kontakta kommunens socialarbetare för att uppdatera serviceplanen.
    Socialarbetaren berättar om olika boendealternativ.
    Kommunens socialarbetare hänvisar ibland till FDUV:s flyttförberedelse.
     
  3. Individuell boendeplan
    För att hitta rätt sätt att bo är det bra att bekanta sig med olika alternativ.
    Inom FDUV:s flyttförberedelse får man höra hur andra bor och hur det känns att flytta.
     

Vad kostar det?

Enligt specialomsorgslagen är omsorgen för personer med intellektuell funktionsnedsättning gratis. Det betyder att det stöd som personalen ger är kostnadsfritt. Kostnader som hänför sig till boendet är däremot inte gratis. Det betyder att man betalar hyra för sin lägenhet eller för sitt rum i en gruppbostad. Man har rätt till FPA:s bostadsbidrag. Förutom hyra uppstår det kostnader för mat, mediciner, kläder och hobbyn.

Tillbaka upp
 


Flyttförberedelse

Flyttförberedelse handlar om att få stöd inför flytten från sitt föräldrahem, eller stöd då man vill flytta från ett ställe till ett annat.

Då en person med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning ska flytta från föräldrahemmet behöver ofta hela familjen stöd och handledning för att komma vidare från tanke till handling. Det är många frågor som man behöver svar på gällande olika boendelösningar, boendestöd och hur man för ärendet vidare.

Inom flyttförberedelse fokuserar man på styrkor och drömmar hos personen som ska flytta. Hur, var och med vem vill personen bo? Vilken är miljön där personen vill bo så att hen har möjlighet att vara delaktig och aktiv i närmiljön? En del vill bo nära föräldrahemmet och andra vill flytta till en annan ort i likhet med syskon och eventuella vänner.

Inom flyttförberedelse är det viktigt att se föräldrarnas behov av stöd och information. Det gör ofta gott att träffa andra som är i en liknande situation och ta del av andra föräldrars erfarenheter.

Fotografi på en man med downs syndrom och FDUV:s personal som tittar i mappen Så här klarar jag mig

Tillbaka upp
 


Kvalitetskriterier för boende

Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) har utarbetat nio kvalitetskriterier för boende. Kvalitetskriterierna för boende ger anvis­ningar om hur boendet för personer med funktionsnedsättning ska utvärderas och utveck­las. Utgångspunkten för boendet för personer med funktionsnedsättning är jämlikhet – de har rätt till ett gott liv som alla andra.
 
Kvalitetskriterierna handlar om:

  1. Boende i gemenskap
  2. Val och makt
  3. Social anslutning och deltagande i samhällsaktiviteter
  4. Personliga människorelationer
  5. Utbildning och personlig utveckling
  6. Uppskattade sociala roller
  7. Livskvalitet
  8. Hälsa och välbefinnande
  9. I säkerhet och trygghet

Vi har intervjuat tre av Steg för Stegs medlemmar om deras liv och vardag utgående från kvalitetskriterierna. Se alla nio filmer här nedan.

 

Gå till:


Asumisen tekoja – en webbplats om goda boendegärningar

I slutet av 2018 inleddes ett partnerskap för att stöda utvecklingen av boende så att alla ska ha möjlighet att bo i ett eget hem. Målet med partnerskapet är att olika aktörer ska förbinda sig att utveckla olika boendealternativ för personer med funktionsnedsättning.

Partnerskapet konkretiseras genom webbplatsen Asumisen tekoja (Boendegärningar) på verneri.net. Webbplatsen innehåller stöd för utvecklandet av boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Serviceproducenter, kommuner, landskap och andra aktörer uppmanas att komma med som partner och beskriva sina goda och fungerande boendelösningar och andra gärningar som stöder ett gott boende på lika villkor.

Gå till: 


Tillbaka upp