Arbete med lön
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning gör ett produktivt arbete, men få av dem får lön.
Det finns i Finland cirka 30 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning i arbetsför ålder. Största delen av dem deltar i verksamhet som främjar delaktighet och sysselsättning (arbets- och dagverksamhet). Endast omkring 600 personer arbetar på en allmän arbetsplats och får lön enligt arbetsavtal.
Enligt uppskattning kunde ändå fem gånger fler ha ett lönearbete, åtminstone deltid. Cirka 3000 personer som nu är inom arbetsverksamhet bedöms ha både vilja och förmåga att ta emot ett lönearbete.
Källa: Kehitysvammaliitto
Det finns olika sätt att stöda personer med intellektuell funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden, men kunskapen om dessa kan vara bristfällig och praxis varierar från välfärdsområde till välfärdsområde.
På den här sidan kan du läsa allmänt om arbete med lön för personer med intellektuell funktionsnedsättning. FDUV har 2020 startat projektet Steget vidare – från arbetsverksamhet till arbete med lön.
Läs mera om hur vi kan stöda på vägen mot arbete
Gå till:
- Sjukpension kan kombineras med lönearbete
- Rehabiliteringspeng för ungdomar
- Arbets- och näringsbyråns tjänster
- Lönesubvention
- Arbetsträning
- En lättläst bok om arbete
Sjukpension kan kombineras med lönearbete
Som grundläggande inkomst får personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta sjukpension som beviljas av FPA. Trots att de får sjukpensionen kan de delta i arbetslivet och vara anställda.
Om inkomsterna inte överstiger 922,42 euro per månad (år 2023) kan arbetstagaren fortsätta lyfta pension. Det innebär alltså att man kan jobba deltid och samtidigt erhålla både pension och ha löneinkomster. Om lönen är högre än den ovannämnda inkomstgränsen kan personen lämna sin pension vilande eller minska på mängden betalt arbete.
Pensionen kan lämnas vilande för minst tre månader och för högst två år. Personer som har sjukpension behöver alltid meddela FPA om hen även har löneinkomster.
Rehabiliteringspenning för ungdomar
Det blir allt vanligare att unga personer med intellektuell funktionsnedsättning har en yrkesexamen. Flera har även som mål att delta i arbetslivet efter slutförda studier. Ungdomar under 20 år blir därför inte automatiskt beviljade sjukpension. I stället kan 16–20-åringar beviljas rehabiliteringspenning för ungdomar. Under denna tid utreds den ungas möjligheter till fortbildning, arbetsliv och behov av pension.
När rehabiliteringspenningen upphör i samband med avslutade studier ska den unga välja om hen söker sjukpension eller vid behov anmäler sig som arbetssökande och då få arbetsmarknadsstöd.
Arbets- och näringsbyråns tjänster
Arbets- och näringsbyrån har huvudansvaret för de offentliga arbets- och näringstjänsterna, det inbegriper även att främja möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få ett lönearbete. Arbets- och näringsbyrån beviljar funktionsnedsatta arbetssökande tjänster och stödåtgärder.
Därtill erbjuder flera välfärdsområden service för att personer med intellektuell funktionsnedsättning att nå lönearbete. Det kan vara fråga om individuell hjälp i form av arbetsträning (läs mer om metoden längre ner på sidan).
En person som erhåller pension kan anmäla sig som arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Personen får då hjälp av en handläggare för att göra upp en sysselsättningsplan. Hen kan få delta i arbetsprövning på en arbetsplats eller bli beviljad lönesubvention för att underlätta anställning. Man kan dock inte erhålla pension och arbetsmarknadsstöd samtidigt.
Lönesubvention
Lönesubventionen är ett viktigt verktyg för att underlätta anställning för personer med funktionsnedsättning. Lönesubventionen beviljas av arbets- och näringsbyrån och kallas ofta lönestöd. På finska heter det palkkatuki.
Då en arbetsgivare anställer en person med nedsatt arbetsförmåga kan arbetsgivaren bli beviljad lönesubvention. Lönesubventionen innebär att den anställda har en avtalsenlig lön, men arbetsgivaren erhåller ekonomiskt stöd för att kompensera nedsatt arbetsförmåga.
Stödet beviljas arbetsgivaren men utgår alltid från den arbetslösa arbetssökandens behov av stöd. Lönesubvention kan beviljas på olika grunder. Då den anställda har en funktionsnedsättning kan lönesubventionen vara upp till 50 procent av lönen.
Arbetsträning
Arbetsträning är en metod för att stödja personer med funktionsnedsättning att nå och behålla arbete på den öppna arbetsmarknaden. När man talar om arbetsträning syftar det ofta till metoden Supported Employment. På finska används begreppet Tuetun työllistymisen malli.
Ibland kallar man även andra verksamheter som innebär placering i arbete utan anställning för arbetsträning. Det kan därför vara oklart vad som egentligen menas. Vi syftar här till metoden Supported Employment det vill säga arbetsträning.
Arbetsträning används av flera välfärdsområden. Välfärdsområdena har skyldighet att erbjuda service för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna delta i arbete. Hurdan målorientering servicen har mot lönearbete eller sysselsättande verksamhet varierar dock från välfärdsområde till välfärdsområde.
Metodens primära mål är anställning med lön på den öppna arbetsmarknaden. En arbetstränare, jobbcoach eller arbetskonsulent erbjuder den arbetssökanden ett individuellt skräddarsytt stöd för att hitta, få och behålla arbete.
Grundprinciperna för arbetsträning:
- Arbete på den öppna arbetsmarknaden
- Arbetstagaren har avtalsenlig lön
- Stöd ges till både arbetstagare och arbetsgivare
- Stödet ska kunna ges över en längre tidsperiod eller kontinuerligt för att stödja personen att behålla arbetet och främja hens utveckling i arbetet.
Arbetssökanden får stöd och hjälp inom arbetsträningen i alla frågor som berör arbetssökningen och anställningen. Arbetstränaren kartlägger tillsammans med arbetssökanden möjliga arbetsplatser och den arbetssökandes behov av stöd för att kunna verka i arbetslivet. Arbetstränaren hjälper till med arbetssökning och har kunskap om hur arbetsuppgifter kan skräddarsys för att möta både arbetstagarens förmåga och arbetsgivarens behov.
Handledning och information kring ekonomiska stöd och förmåner relaterade till arbete är också en del av servicen. Arbetstränaren hjälper till med myndighetskontakter som berör arbetssökningen och stöder arbetstagaren i kontakten till både förman och kolleger.
Arbetstagaren får även stöd om hen önskar byta arbete eller studera vidare.
Kvalitetskriterier för arbetsträning
Kvalitetskriterier för målinriktad service enligt metoden arbetsträning:
- Anställning med lön på den öppna arbetsmarknaden är servicens primära mål.
- Servicen är tillgänglig för alla de personer med intellektuell funktionsnedsättning vars personliga mål är att få ett lönearbete.
- Arbetssökning inleds aktivt och utan dröjsmål.
- Arbetssökandens egna önskemål och val är styrande i arbetssökningen.
- Arbetssökanden får tillräckligt och kontinuerligt individuellt skräddarsytt stöd för att hitta, få och behålla arbete.
- Arbetsträningen har en självständig roll som verksamhet och samarbetar vid behov med övrig stödjande service.
- Handledning och information kring ekonomiska stöd och förmåner är en del av servicen.
Källa: Gary R. Bond, Supported Employment: Evidence for an Evidence-Based Practice.
Kvalitetskriterierna har översatts till finska av Kehitysvammaliitto och sedan till svenska av FDUV.
En lättläst bok om arbete
Vill du veta mera om arbete och sysselsättning? Läs då vår lättlästa bok om arbete! Boken riktar sig särskilt till personer med intellektuell funktionsnedsättning, men alla som behöver stöd att hitta arbete och behålla ett arbete kan ha nytta av den.
Ladda ner boken som pdf (klicka på bilden):
Boken är ett resultat av vårt projekt Steget vidare – från arbetsverksamhet till arbete med lön.
Tillbaka upp