Christian Lindberg lyfter i sin insändare i HBL viktiga perspektiv om språk och boendeservice. Vi på FDUV – intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell och liknande funktionsnedsättning – vill komplettera bilden med våra erfarenheter.
De språkliga rättigheterna inom specialomsorgen har försvagats, särskilt efter välfärdsområdesreformen. Det verkar som om välfärdsområdena satsar på finsk- och tvåspråkiga lösningar framom samarbete över välfärdsområdesgränser – trots att detta samarbete är lagstadgat då det gäller att säkerställa att invånarna får service på svenska.
Skyldigheten att samarbeta gäller särskilt tjänster som kräver ett större kundunderlag, som särskilda boende- och dagverksamhetsformer och habilitering. Att varje område försöker klara sig själv leder till splittring, ojämlikhet och till att allt fler i sårbar ställning tvingas in i en språkmiljö de inte förstår.
För personer med intellektuell funktionsnedsättning är service på det egna modersmålet avgörande. Många har begränsad förmåga att förstå komplex information, tolka abstrakta begrepp eller uttrycka sig nyanserat.
När stödet ges på ett språk som personen inte behärskar fullt ut, ökar risken för missförstånd, felbedömningar och psykisk ohälsa. Det påverkar möjligheten att skapa kontakt med andra, fatta informerade beslut och känna sig trygg. Att få stöd på sitt modersmål är därför inte en fråga om bekvämlighet – det är en grundläggande förutsättning för delaktighet, självbestämmande och rättssäkerhet.
Därför behöver välfärdsområdena aktivt kartlägga behoven bland svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Om det egna området inte kan erbjuda vissa tjänster på svenska, bör det samarbeta med andra välfärdsområden.
Det är ett ansvar som följer av såväl språklagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård som av principen om likvärdig service – och det är avgörande för att sårbara grupper ska få rätt stöd.
Vi uppmanar politiker och tjänsteinnehavare i de tvåspråkiga välfärdsområdena att ta sitt ansvar. Följ upp vilka tjänster just ditt välfärdsområde borde samarbeta kring. Samarbete är nödvändigt för att trygga sårbara gruppers möjligheter till ett gott liv.
Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare
Vanessa Westerlund, sakkunnig inom påverkansarbete
FDUV
