Barn inom autismspektret får det ofta tufft med skolgången, om de inte får sina behov bemötta och tillgodosedda. Att utgå från varje barns förutsättningar är nummer ett.
Det första jag brukar göra när jag får en ny elev är att ta reda på hens styrkor och svårigheter. Därför är det viktigt att träffa föräldrarna innan barnet börjar skolan, för då får jag information om vad som fungerar och inte fungerar i vardagen.
Jag behöver få veta vad som ger eleven energi och vad hen kan vila i. Om eleven inte mår bra klarar hen inte av att lära sig och utvecklas i skolan.
Det viktigaste är att inse att barnet inte är sin diagnos utan att varje barn är unikt. Inget barn är det andra likt, även om de skulle ha samma diagnos.
Det viktigaste är att inse att barnet inte är sin diagnos utan att varje barn är unikt. Inget barn är det andra likt, även om de skulle ha samma diagnos. Det gäller att inte generalisera utan att hitta varje barns styrkor och svårigheter.
Struktur och förutsägbarhet
I skolan är schemat ofta statiskt. Det är modersmål 45 minuter, matematik 45 minuter och så vidare. En elev med autism klarar oftast inte av att koncentrera sig i 45 minuter utan pauser där hen får göra något annat.
Ofta vill elever inte heller sticka ut och då är det viktigt att de får hjälp av läraren med de små pauserna. Om det står inskrivet på elevens schema att nu är det dags att rita en stund är det lättare att acceptera pausen.
Elever med autism har ofta extra svårt för sinnesintryck.
Helt centralt är att vara tydlig och förutsägbar. Tydliga grundstrukturer underlättar för elever med autism: Vad ska vi göra? När och hur? Vilka regler gäller i skolan? Tydliga lektionsstrukturer som stöds med bilder gör att ännu fler elever kan hänga med i undervisningen.
Det är också bra om klassrumsmiljön inte har för många sinnesintryck. Det stör alla elever och de får svårt att fokusera på skolarbetet. Elever med autism har ofta extra svårt för sinnesintryck.
Den svåra balansen mellan utmaningar och anpassningar
Fler barn med autism än barn med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar stannar hemma från skolan. Jag har upplevt att en god dialog mellan föräldrarna och lärarna ger de bästa förutsättningarna för barnen att lyckas i skolan. Vad kan vi tillsammans göra för att öka skolnärvaron?
Så länge barnet klarar av utmaningen och kan återhämta sig efteråt växer hen och utvecklar nya förmågor.
En stor utmaning i skolan är att hitta rätt balans mellan utmaning och anpassningar. Det är viktigt att kartlägga vad som tar och vad som ger energi.
Som förälder kan du bidra genom att berätta när något tar energi hemma eller hur ditt barn mår efter skolan. Så länge barnet klarar av utmaningen och kan återhämta sig efteråt växer hen och utvecklar nya förmågor.
Alla barn har rätt att lära sig och utvecklas till sin fulla potential.
Text: Susanne Nygård, pedagogisk planerare på Lärum med mångårig erfarenhet som lärare
Lärums handledningarLärum har utarbetat olika handledningar om tydliggörande pedagogik, tidsuppfattning och tidsuttryck samt sinnesupplevelser. Alla handledningar kan laddas ner och användas fritt. Du hittar dem i Lärums digitala materialbank: |
||