I Sverige pågår omfattande forskning där den första generationen äldre med intellektuell funktionsnedsättning följs upp beträffande hälsa och behov av vård. Forskningen leds av Gerd Ahlström, professor i omvårdnad vid Lunds universitet
Forskningen visar att äldre personer med intellektuella funktionsnedsättningar har mycket mer sjuklighet än jämnåriga i befolkningen. De får lika mycket planerad vård, men betydligt mer akut, icke-planerad vård.
– Det här trots att det är en sårbar grupp som inte passar in i det snabba tempot och den långtgående effektivitet som utmärker akutvården i dag. Inom akutvården möts de av personal som saknar kompetens, erfarenhet, verktyg och tid att bemöta dem. Oplanerade läkarbesök och sjukhusvård skapar därför mycket onödig ångest och oro. Det är inga bra förutsättningar för god vård.
Det finns en tendens att härleda allt till funktionsnedsättningen.
Äldre med intellektuell funktionsnedsättning får också mindre smärtstillande och mer psykofarmaka än gemene man. Forskarna frågar sig om de får psykofarmaka i stället för smärtstillande. Erfarenheterna tyder på att problembeteende på grund av smärta tolkas som utmanande beteenden förknippade med funktionsnedsättningen.
– Det finns en tendens att härleda allt till funktionsnedsättningen. Men alla personer som har ont får ändrat beteende, påminner Gerd.
Äldre med intellektuella funktionsnedsättningar dör i högre grad i hjärt-och kärlsjukdomar, infektionssjukdomar och cancer än andra med samma sjukdomar. Det här beror på att de många gånger inte kan tala om när något är fel, utan sjukdomar upptäcks oftare i ett sent skede.
Överlag talas det nu mycket om hur samhället ska möta de behov som uppstår då befolkningen blir allt äldre. I den diskussionen saknas personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Också inom funktionshinderrörelsen talar man rätt lite om dessa äldres behov.
– Som en motreaktion till institutionaliseringen har man vänt sig mot det medicinska perspektivet till förmån enbart för sociala rättigheter, men man ”kastade ut barnet med badvattnet”. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har också rätt till jämlik vård och det ska tas hänsyn till dem när man bygger upp vården för äldre.
Text: Matilda Hemnell
Foto: Ylva Nilsson
Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan 2/2019 med temat att åldras.
Läs också: