Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Jolin SLotte med boken Bultande hjärtan i sin hand.

Den goda läsupplevelsen tillhör alla

170221650010.12.2023 kl. 15:55
Tråkig. Barnslig. Ful. Fördomarna om den lättlästa litteraturen är många. Med den banbrytande nya antologin Bultande hjärtan raserar en rad finlandssvenska författare myter om skönlitteratur på lätt språk. – Det är en egen litterär genre, säger projektledare Jolin Slotte. Artikeln ingår i GP 4/2023.

 Låt oss börja med de förutfattade meningarna om lättläst skönlitteratur. För dem finns det gott om. Jolin Slotte, författare och projektledare för LL-Centers projekt Ny finlandssvensk lättläst litteratur, räknar upp vanliga fördomar.

– Att den är dålig. Att den inte kan ge en läsupplevelse. Att det bara är meningar radade efter varandra eller att det bara är händelse på händelse på händelse. Att de lättlästa böckerna är fula. Att de är barnsliga.

I och med projektet och den nyutgivna lättlästa antologin Bultande hjärtan (se faktaruta) har Jolin lyckats skingra flera av fördomarna. Också författarna som var med i projektet hade vissa förutfattade meningar, berättar Jolin. Förhoppningen är att boken och projektet ska ge ringar på vattnet så att fler får upp ögonen för den lättlästa skönlitteraturen och dess möjligheter.

Om etablerade författare väljer att skriva litteratur på lätt språk så måste det ju vara något intressant och givande.

– Ju mer författarna pratar om lättläst litteratur, desto mer sprider sig kunskapen och nyfikenheten. Om etablerade författare väljer att skriva litteratur på lätt språk så måste det ju vara något intressant och givande. Och ju fler som läser god välskriven lättläst litteratur desto mer förståelse får vi för den här genren.

– Och jag vill prata om lättläst som en egen litterär genre, understryker Jolin.

     
        

Bultande hjärtan – ny lättläst finlandssvensk antologi

Bultande hjärtan är en samling lättlästa noveller och dikter. Texterna är skrivna av kända finlandssvenska författare och berättar om sånt som får hjärtat att bulta. De berättar om hur det känns att älska någon, hur det känns att vara rädd, glad, sorgsen och vilse.

Följande författare har bidragit med texter: Henrika Andersson, Ann-Helen Attianese, Thomas Brunell, Otto Donner, Lena Frölander-Ulf, Sara Jungersten, Kjell Lindblad, Heidi Sjöblom, Lars Strang, Heidi von Wright och Axel Åhman. Redaktörer för boken är Jolin Slotte, Michaela von Kügelgen, Kira Nalin och Maria Sandin.

Lättläst litteratur riktar sig framför allt till personer som av någon orsak inte kan njuta av böcker på allmänspråk. Det är personer som har svårigheter med att läsa eller förstå längre berättelser, komplicerade intriger och svåra ord till exempel på grund av intellektuell funktionsnedsättning, minnessjukdom, läs- och skrivsvårigheter, läsovana eller annat modersmål.

Beställ boken på shop.larum.fi

         
     


Hur har ni jobbat med texterna i antologin? Fick författarna lätt tag i vad det här med lättläst är?

– Jag har jobbat med elva olika författare och tre redaktörer varav två också är författare själva. Alla har sin egen stil, alla har sin egen röst som hörs i deras skönlitterära skrivande. Det gällde egentligen för mig att tillsammans med dem hitta deras röst på lätt språk. Det blev som en upptäcktsresa.

Svårt att skriva på lätt språk

Ingen av de medverkande författarna hade skrivit på lätt språk tidigare. I projektet ingick därför även utbildning i vad lättläst litteratur är. Processen från utbildningen och de första utkasten av texter till den färdiga boken var rätt lång med tanke på att lättlästa texter i regel är korta, påpekar Jolin. Men det har sin enkla förklaring.

Det är inte lätt att skriva litteratur på lätt språk. Det är svårt.

– Som Axel Åhman sa när vi hade ett releaseevenemang i Vasa: Det är inte lätt att skriva litteratur på lätt språk. Det är svårt.

Förutom Axel Åhman är Lena Frölander-Ulf en av författarna som medverkat i projektet. Också hon påpekar hur svårt det är att skriva lättläst. Via ett förlag i Sverige hade Lena redan tidigare nosat på litteratur på lätt språk och visste att det finns otroligt bra lättlästa böcker, men också mindre bra.

– Det är lätt hänt att det i en lättläst bok blir mycket berättelse på bekostnad av karaktär, liv och just bultande hjärtan. Men när det blir bra blir det som poesi!

Lena hörde till de första som tackade ja till att vara med i projektet då hon fick nys om det via Finlands svenska författareförening. Hon såg det som något spännande och som ett sätt att bli bättre på att utkristallisera det hon vill säga i sina böcker.

Efter att ha fått ta del av riktigt bra lättlästa böcker säger Lena att hon ”sett skimret” och vet vad hon eftersträvar.

– Men det är svårt att få det så att det blir bra, så jag har mycket att lära mig.

Lena Frölander-Ulf med en färggrann halsduk.

Författaren Lena Frölander-Ulf har bidragit med en text till Bultande hjärtan. – Ett lärorikt och superroligt projekt. Fotograf: John Grönvall

Jolin öppnar upp för vad som gör den lättlästa litteraturen så svår att skriva.

– Man måste vara så tydlig. När man vanligen skriver prosa kan man vara lite diffus och lämna ganska mycket tolkningsutrymme, inte bara för läsaren utan också för sig själv som författare. Men det kan man inte göra i lättläst litteratur utan där måste man veta precis vad man vill säga och varför.

Jolin påpekar ändå att det också i den lättlästa litteraturen finns sådant som kan lämnas osagt.

– Vissa saker måste vara tydliga, men samtligt ska man öppna upp för fantasin och ge utrymme åt läsarens egna tankar och tolkningar.

Lena har i sin novell skrivit om förbjuden kärlek och berört sexualitet och begär. Ofta när man skriver om den typen av teman brukar man antyda och använda metaforer snarare än vara väldigt konkret vilket man bör vara inom lättläst.

Läsaren ska få ta till sig så mycket hen kan och vill ta till sig. Huvudsaken är att språket är sådant att möjligheten finns.

Lena valde inte medvetet en svår utmaning utan det var en av två berättelser som kom till henne.

– Här händer egentligen ingenting, det handlar om spänning och nervositet i väntan på någon. Det tänker jag är en allmänmänsklig grej.

Lena påpekar att alla som läser novellen kanske inte tar till sig allting i berättelsen.

– Läsaren ska få ta till sig så mycket hen kan och vill ta till sig. Huvudsaken är att språket är sådant att möjligheten finns.

Lättläst litteratur är inte information

Jolin påtalar skillnaden mellan lättläst skönlitteratur och lättläst myndighetsinformation. Litteratur handlar inte om att förmedla information. Därför behöver man inte inom litteraturen vara för försiktig med att använda svåra ord. Men om man gör det ska man veta varför man gör det, att man med ordvalet vill markera något som är viktigt för berättelsen.

– När det handlar om skönlitteratur och läsförmåga blir det problematiskt om vi utgår från att det inte får vara svåra ord eller att målgruppen, till exempel personer med intellektuell funktionsnedsättning, inte kan förstå vissa ord. Det är struntprat! Vi kan inte veta vad de kan förstå. Det beror på deras egen bakgrund, vem de är och vad de har upplevt. Precis som med alla andra människor.

Jolin Slotte med boken Bultande hjärten mot en graffiti vägg.

Jolin Slotte spår en ljus framtid för den lättlästa litteraturen. – Jag tror att det behövs mera och mera litteratur på lätt språk och jag hoppas att den kommer att vara lika högkvalitativ som den som finns i den här antologin.

När man skriver lättläst litteratur, hur mycket ska man ha målgruppen i åtanke? Och mer specifikt: de olika målgrupperna för lättläst?

– Det är det som är så svårt, att det inte är någon enhetlig målgrupp. Vi talar om en så bred målgrupp att det egentligen är omöjligt att ha dem alla i tankarna. När man skriver litteratur på lätt språk är det jättebra att veta vilka målgrupperna är, inte bara för att kunna anpassa sin egen text utan också för att få förståelse för hur stor betydelse den här litteraturen kan ha för dem. Samtidigt tycker jag man ska skriva en litteratur som är så stark och så bra att den kan passa också mig som egentligen inte behöver litteratur på lätt språk, säger Jolin.

Den goda läsupplevelsen

Vi säger ofta att alla har rätt till läsning, men varför är läsningen så viktig?

– Vi talar mycket om barns läsförmåga och glömmer ibland vad som ingår i den här läsförmågan. Orsaken att vi läser skönlitteratur är för att utvecklas som människor. Via skönlitteraturen kan vi förstå de svåra frågorna i livet, vad det är att vara människa och vad det är att vara medmänniska. Det handlar också om att utveckla empatiförmågan och de sociala förmågorna.

Jolin, som även är doktorand i litteraturvetenskap, berättar att forskningen visar att skönlitteraturen är ett bra verktyg för det.

– Skönlitteraturen har de här tomrummen som lämnar rum för tolkning och identifikation på ett annat sätt än till exempel filmen där du ser en färdig karaktär som kanske inte liknar dig. Det är jätteviktig att skönlitteraturen som ges ut på lätt språk är så bra att den möjliggör allt det här.

Enda sättet att nå över det här läsmotståndet är att erbjuda bra litteratur så att det kan ge en stark läsupplevelse.

Jolin säger att den lättlästa litteraturen till och med behöver vara bättre än den som är på allmänspråk. Hon förklarar varför.

– En person som tar tag i en bok på lätt språk kan inte få de här upplevelserna via litteratur på allmänspråk och hen har ett läsmotstånd. Enda sättet att nå över det här läsmotståndet är att erbjuda bra litteratur så att det kan ge en stark läsupplevelse. Annars funkar det inte.

– Jag skulle vilja säga att alla inte bara har rätt till läsning utan alla har rätt till goda läserfarenheter och djupa läsupplevelser.

Boken Bultande hjärtan och händer som formar ett hjärta.

Finlandssvenska berättelser

Sedan tidigare finns enstaka finlandssvenska böcker skrivna på lätt språk, men Bultande hjärtan är den första finlandssvenska skönlitterära antologin på lätt språk. Därutöver finns det en del lättlästa bearbetningar av finlandssvenska böcker – många av dem är återberättade av Jolin.

Varför behövs det just finlandssvensk litteratur på lätt språk?

– Det behövs för att våra berättelser också ska finnas tillgängliga för dem som behöver lättläst, precis som det behövs finlandssvensk litteratur över lag. För att man ska få läsa sådan litteratur som har fötts ur samma grogrund, samma mylla, där man själv står.

Målet med litteraturprojektet är inte bara den nya antologin. Inom ramen för projektet har man också utlyst manustävlingen Skriv för mig! (se faktaruta längst ner). Men utöver de konkreta målen finns ett mer långsiktigt övergripande mål.

– När projektet avslutas våren 2025 har vi förhoppningsvis många etablerade författare som jättegärna också skriver på lätt språk, förlag som kan jobba med de här texterna och förlag som vill publicera dem.

Jag märker hur mina meningar har blivit kortare och tydligare, kraftfullare.

Flera av författarna som medverkat i Bultande hjärtan verkar ha fått blodad tand. Lena är en av dem. Oberoende om det blir mer lättlästa texter tycker hon arbetet med att skriva på lätt språk gett henne mycket som författare.

– Det har gett mig massor! Jag har börjat nosa på ett nytt skrivprojekt och jag märker hur mina meningar har blivit kortare och tydligare, kraftfullare.

Den nya boken är inte avsedd att vara på lätt svenska men Lena har också en idé på en ny lättläst ungdomsroman. Kanske ett bidrag till manustävlingen?

Text: Matilda Hemnell

Foto: Sofia Jernström

     
        

Manustävlingen Skriv för mig!

LL-Center och Schildts & Söderströms har utlyst manustävlingen Skriv för mig! De efterlyser medryckande och underhållande lättlästa romaner i två kategorier: ungdomsromaner och romaner som riktar sig till vuxna.

De vinnande manusens författare belönas med pris på 1500 euro och ett bokkontrakt med Schildts & Söderströms. Sista inlämningsdag för romanmanus är på den internationella dagen för lätt språk, tisdagen den 28 maj 2024. Vinnarna utses på Helsingfors bokmässa i oktober 2024.

Läs mer: ll-center.fi/skrivformig

         
     


Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.

Ett par som sitter i länsstolar.

Tacksamt vara med i DUV – ”när man ses bara strålar de”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Äkta paret Ralf och Anki Snellman i Pedersöre är båda med i DUV i Jakobstadsnejden, Ralf som ordförande och Anki som kassör.
Jonas Jansson och Roger Eriksson tittar tillsammans i en lunta med papper.

Från vänskap till handledarskap

Roger Eriksson hittade en livslång vänskap som också gjorde honom till handledare. Jonas Jansson har blivit som en del av familjen, berättar han. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Digital dealktighet - livet på nätet blir enklare och säkrare med DigJag står det på en skärm, man föreläser, kvinna står vid dator..

En digital värld där alla är välkomna

Att titta på filmer via olika streamingtjänster, slöscrolla på sociala medier eller logga in i nätbanken är för många en självklar del av vardagen. Men den digitala världen som den ser ut i dag är inte tillgänglig för alla. En av de grupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap är personer med funktionsnedsättning. Det vill DigiJag, med eldsjälarna Michael och Kerstin i spetsen, ändra på. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Att få chansen, det är det viktiga!

Tänk om …

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2025 med temat delaktighet.
Kvinna framför ett tåg med ett blått kort i handen.

”Självklart ska hon vara med” – funktionshinderkortet främjar delaktighet

Maria Neuman i Vasa är en av de 36 000 finländare som i dag har EU:s funktionshinderkort, men många fler kunde ha nytta av det. Tack vare kortet kan personer med funktionsnedsättning lättare resa och delta i aktiviteter i samhället på lika villkor. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Två personer sitter vid ett bord och räcker upp handen.

Mitt val – för att alla väljare ska få vara delaktiga i demokratin

En majoritet av personer med intellektuell funktionsnedsättning röstar inte. Målet med studiecirkeln Mitt val är att minska demokratiglappet genom att göra politik tillgängligt för fler. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Beatrice Wahlström.

”En möjlighet att växa som människa”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Beatrice Wahlström är styrelseordförande i DUV i Östra Nyland och har varit med i föreningen sedan början av 1980-talet.
Bild på babyfötter och porträtt på Mårten Hammarlund.

Forskare: Orättvist att kategoriskt döma ut föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning

Psykolog Mårten Hammarlund vill nyansera bilden av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskning visar att det finns fog för att göra just det. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Andrea Westerlund i skogen med sonen Harald på ryggen.

Andrea fick sin efterlängtade son

Andrea Westerlund vill lära sin son om olikheter, men själv möter hon en hel del fördomar som mamma. – Man märker att att de tycker att sådana som jag inte ska vara förälder. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Illustration på en familj där föräldrarna har fullt upp och portträtt på Mona Pihl och Ulla Särkikangas.

Koordinatorstöd en möjlighet för specialfamiljer?

Tänk dig en stödperson som finns till hands för att skapa struktur i vardagen, och som hjälper dig med alla kontakter som berör ditt barn med särskilda stödbehov. I Sverige finns denna möjlighet i ett antal kommuner. Kunde vi ta i bruk något liknande hos oss? Artikeln ingår i GP 4/2024.
Miiku Lehtelä.

De fina stunderna – och allt vad de tar

Kolumn av Miiku Lehtelä i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2024 med temat familj.
Familjen Lindoos vid en rödmyllad vägg, Ellen i rullstol.

I familjen Lindroos är det udda det normala

Hur är det att kombinera livet på en bondgård med att ha ett barn med stora stödbehov? Vi har träffat familjen Lindroos i Lappträsk. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Mikaela Björklund lutandes mot en glasvägg.

Som en enda stor familj

Ledare i GP 4/2024 av förbundsordförande Mikaela Björklund. Temat för numret är familj.
Anna Pella med dottern Agnes.

Perspektiv på livet i en funkisfamilj

Det finns gott om litteratur som handlar om hur det är att ha barn eller syskon med funktionsnedsättning. Lärum tipsar om Anna Pellas böcker som utgår från hennes egna erfarenheter. Anna var en av talarna på FDUV:s 70-årsjubileumsseminarium tidigare i november. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Porträtt på Monica Björkell.

Se det stora i det lilla

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2024 med temat glädje.
Pappa och son.

”I DUV kan du ge mycket, men också få”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Pensionerade polisen Kenneth Eriksson är styrelsemedlem i DUV i Mellersta Nyland sedan cirka sex år.
En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.
En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
Siv Fagerlund med gårtt kort hår.

Siv minns hur det var förr

En förändrad människosyn, ökad kunskap, modernare vård och annorlunda föräldrar. Siv Fagerlund har fått vara med om utvecklingen av den finlandssvenska specialomsorgen. I över 30 år jobbade hon för Kårkulla, med början på 1960-talet då hela omsorgen var i sin linda. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration över en gubbe som lägger ett pussel format som en hjärna och foto på en kvinna med glasögon.

Livet ska vara vackert också när minnet tryter

I takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre ökar också minnessjukdomarna hos dem. Det behöver man beakta inom omsorgen. Det gäller att förenkla, tydliggöra och strukturera – och fokusera på här och nu. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Marcus Rosenlund och citatet Om han har sett någonting, kan han oftast återkalla det i gnistrande detalj.

Det är inget fel på hans hjärna

Kolumn av Marcus Rosenlund i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 2/2024 med temat minnen.
Carolna Lillgäls.

I Steg för Steg får Carolina vara med och påverka

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Carolina Lillgäls är nyinvald styrelsemedlem i Steg för Steg.
Pehr Löv, Christina Mannfolm och Christina Omars sitter bredvid varandra och skrattar.

Fina FDUV-minnen från flera årtionden

Det var inte alltid bättre förr. Men också utmaningar och svårigheter kan man skratta gott åt i efterhand. Den stora behållningen av engagemang i FDUV är ändå alla människomöten. Under DUV-dagen i Vasa uppmärksammades förbundets historia. Tre tidigare och nuvarande aktiva delade med sig av sina FDUV-minnen. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Lena Berglund skrattar med kisande ögon och Nina Berglund håller om hennes axlar.

Systrarna Lena och Nina finns där för varandra

Den längsta relationen vi har i våra liv är ofta till våra syskon. Därför kan den bli så betydelsefull. I synnerhet om man har en så stark relation som Nina och Lena Berglund har. Deras speciella band har präglats av Lenas funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 2/2024.
En illustration.

”Det handlar i första hand om trygghet”

Bra personal är en förutsättning för ett bra liv för personer med funktionsnedsättning. Men tillgången till kompetent personal påverkar också de anhörigas liv. Därför har vi talat med en grupp föräldrar till vuxna med funktionsnedsättning. Hur ser de på personalsituationen? Artikeln ingår i GP 1/2024.
Böckerna Vardagsexperten - håll ordning hemma och Omsorgsboken.

Lärum tipsar: Tips till dig som stöder dem som behöver stöd

Vi som jobbar för dem med särskilda behov behöver tidvis ny inspiration, nya insikter och perspektiv. Vi kan också behöva material som kan hjälpa oss att stöda dem som behöver extra stöd i vardagen. Här är tips på nyheter i Lärums urval.
Bild kollage med ung kvinna med Downs syndrom, boende utifrån och kvinna med skylten regnbågen i bakgrunden.

Ett jobb fyllt av glädje

Vad är det bästa med att jobba med personer med funktionsnedsättning? Hur kan vi tackla personalbristen? Vi åkte till Kronoby för att tala med personal inom branschen och möttes av glädje, gemenskap och ett människonära förhållningssätt, och servicetagare som inte skulle klara sig utan sin personal.
Pia och Lars-Erik brjörklund på sommarstugan.

”I DUV får jag göra något för dem som inte alltid kan tala för sig”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Lars-Erik Björklund har varit ordförande för 60-åriga DUV i Vasanejden i över 20 år.
Minna Almark och citatet Den största rädslan är att min dotter ska reduceras till en kostnad i ett kalkylark.

Jag blir arg på system, inte människor

Kolumn av Minna Almark i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Annette med uppkavlade ärmar.

Det måste bli bättre!

Hon nöjer sig inte med förklaringen ”det är nu bara så”. Där Annette Tallberg-Haahtela ser ett problem vill hon finna en lösning som hjälper individerna att få ett bättre liv. Nu har hon varit verksamhetsledare för FDUV i ett halvt år och jobbar på daglig basis för att samhället ska bli bättre på att beakta olikheter. – Det har varit jätteroligt, men tufft.
Skrattande ung kvinna och barn med Downs syndrom.

Tindra lyser upp Maias vardag

Hos familjen Abrahamsson sitter det ofta en extra vuxen vid middagsbordet. För att dottern Maia ska få det stöd hon behöver använder familjen sig av personlig assistans. Resultatet är en familj med mindre stress över vardagspusslet och mer tid för varandra. Artikeln ingår i GP 1/2024.
Porträtt på Matilda Hemnell.

En berättigad utskällning eller en uppmuntrande eloge?

Ledare i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Åsa Broo och citatet Samtidigt som vi alla har likeheter och samma känslor och behov så är det viktigt med representation i böckerna.

Vägen till läsning

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.
Anna och Alva Hedenberg framför en gammaldags

”I DUV får man både stöd och kan stödja andra”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Anna Hedenberg har varit aktiv i DUV på Åland i cirka 20 år, och fungerat som föreningens ordförande de senaste fyra åren.
Porträtt på Carina Frondén.

Är lättläst faktiskt lätt att läsa?

Ny forskning bekräftar att flera av de råd för hur man skriver lättläst håller streck. Samtidigt visar Carina Frondéns forskning att texter på lätt svenska också kan vara alldeles för svåra för dem som behöver lättläst. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Bildkollage på boken Mats Melin och Inte som vanligt samt ett memoryspel.

Lärum tipsar: Det livslånga läsandet

Alla har rätt till läsning! Därför är det bra att man kan läsa på många olika sätt. Högläsning är ett bra sätt att inkludera alla i läsupplevelsen. Du kan även läsa med öronen, det vill säga lyssna på ljudböcker. Lärum ger i GP 4/2023 tips på böcker och material som kan inspirera till läsning.
En högläsningsstund.

Delad läsglädje är dubbel glädje

Högläsning är viktigt och roligt – det tycker både servicetagare och handledare på Treklangens serviceenhet. Regelbunden högläsning stärker gruppkänslan, främjar delaktighet i samhället och uppmuntrar till reflektion. Och det bästa av allt: alla får vara med! Artikeln ingår i GP 4/2023.
Annette Tallberg-Haahtela överräcker priset till Sixten Snellman.

Han ser möjligheter framom hinder

Sigfrid Törnqvist-priset gick i år till Sixten Snellman, tidigare rektor för Optimas yrkesinriktade specialundervisning. Han premieras för sitt pionjärarbete för svenskspråkig utbildning för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Eivor Hansén med sonen Lenni som har Downs syndrom.

”Att engagera sig i DUV är som en dörr som öppnas”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Eivor Hansén är vice ordförande för DUV i Karlebynejden.
Porträtt på Monica Björkell.

Ett gott liv – vad betyder det?

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 3/2023 med temat hälsa.
Seija Aaltonen med glasögon och handen under hakan.

Hon räds inte utmaningar inom vården

Effektivitet inom hälsovården passar dåligt dem som behöver tid för att förstå och uttrycka sig. Det framhäver medicine doktor Seija Aaltonen, en av pionjärerna inom den medicinska gren som har fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att öka kunskapen om och utveckla det individuella stödet för målgruppen, särskilt för de så kallat svåra fallen. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Mamma Michaela Häggblom tittar varsamt på sonen Axner.

Axner kan när som helst få ett livshotande epilepsianfall

Axner, 6 år, kan springa runt, glad i hågen, och leka med sina syskon. Men i nästa sekund kan han drabbas av ett livshotande epilepsianfall. Då gäller det att handla snabbt – att ge akutmediciner i rätt ordning och att ringa efter ambulansen. – Vi lever på helspänn hela tiden, säger mamma Michaela Häggblom. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Anntte Tallberg-Haahtela med blommig blus mot grönskande bakgrund.

Dags att vända blad – ledare i GP

I tider av stora förändringar behövs FDUV mer än någonsin, skriver verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i sin första ledare i vår medlemstidning Gemenskap och påverkan.

”Man blir glad av att vara med i DUV”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. I GP 2/2023 är Christina Bylund från 50-årsjubilerande DUV i Sydösterbotten i tur. Hon är sekreterare och fritidsledare i föreningen sedan oktober.
Porträtt på Maj Simons.

Medmänniskan behövs

Kolumn av Maj Simons i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2023 med temat vändpunkter.
Boken Vardagsexperten - en fungerande vardag.

Lärum tipsar: Stöd på vägen mot vuxenlivet

Att flytta till ett eget hem är en stor vändpunkt i livet. I synnerhet för dem för vilka vardagsfärdigheterna är en utmaning är det bra att förbereda sig och fundera på val som hör ihop med ett mer självständigt liv. Här kan boken Vardagsexperten vara till hjälp.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen