Internetanvändning är en fråga om delaktighet. Det poängterar Carina Frondén, pedagogisk utvecklare på Lärum och sakkunnig i lättläst IKT.
– Nuförtiden är internet inte något separat som man ibland loggar in sig på utan en integrerad del av vår sociala verklighet.
På internet finns en massa information och kunskap. Även en hel del tjänster och myndighetsinfo finns numera nästan uteslutande på internet. Därför är det viktigt att också personer med intellektuell funktionsnedsättning får möjlighet att surfa tryggt på nätet.
– Dessutom har internet och sociala medier ett underhållningsvärde. Den sociala aspekten är också viktig, säger Carina.
Man ska inte vara rädd, men medveten om riskerna och se möjligheterna. Det är bra att prata om farorna, men utan att skrämma.
Via internet är det möjligt att träffa nya och gamla vänner och hålla kontakt också med sådana som bor på annan ort. Exempel på sociala medier är Facebook, Instagram och WhatsApp. Även e-post är ett sätt att vara i kontakt med andra över internet. Man kan kanske tala om svåra saker med andra i liknande situation och få stöd.
– Men samtidigt bör man vara försiktig med att sätta ut personlig info, poängterar Carina.
Sociala medier kan också innebära en möjlighet att påverka. När Carina lärt personer med intellektuell funktionsnedsättning IKT-färdigheter har hon noterat en stärkt självkänsla och iver över att kunna uttrycka sig och få berätta om sådant som är viktigt för dem.
Medveten om riskerna, men inte rädd
Generellt uppmanar Carina anhöriga att uppmuntra sina vuxna barns användande av internet.
– Man ska inte vara rädd, men medveten om riskerna och se möjligheterna. Det är bra att prata om farorna, men utan att skrämma.
Hon jämför med hur vi lär ut trafikvett. Det är viktigt att lära sig att se upp för bilar, men man behöver inte vara rädd för dem.
Om jag har ett barn med intellektuell funktionsnedsättning som vill öppna ett konto på sociala medier, vad ska jag tänka på?
– Det är bra att inse att ens barn antagligen kommer att behöva kontinuerligt stöd kring det här. Fundera på vem som kan ge det stödet. Är det du själv, en stödperson eller personal? säger Carina.
Det är också viktigt att berätta till vem han eller hon ska vända sig om det händer nåt otrevligt eller skrämmande.
Vilken typs stöd kan behövas?
– Det kan vara fråga om tekniska saker, hur man navigerar och uppdaterar på det sociala mediet. Det kan också handla om vad man inte borde dela med sig av eller publicera på internet.
Det är bra att göra sådana sekretessinställningar så att inte allt man publicerar är offentligt, det vill säga synligt för vem som helst, och så att inte främmande människor kan skicka meddelanden.
– Överlag kan det vara bra att följa med och kanske tillsammans göra uppdateringar åtminstone i början.
Finns det något material som stöd för mig och mitt barn?
Lärum har gett ut handboken Rör dig tryggt på internet – lättläst om trygg kommunikation på internet. Den finns att köpa via Lärums webbshop.
– Den är lättläst, men funkar också bra för anhöriga, berättar Carina.
På Lärums webbplats finns också gratis material med bland annat övningsmaterial och broschyren 10 goda råd om internet – Netikett på lättläst svenska.
Varför är det bra att uppmuntra mitt barns användande av internet?
Förutom delaktighetsaspekten är det också en fråga om trygghet.
– De flesta kommer ändå i något skede i kontakt med internet och då är det bra att man gör det i trygg miljö och lär sig undvika risker, säger Carina.
|
Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2018.
Gå till en lättläst artikel om internet