Fyra frågor inför riksdagsvalet

Det kunde kallas ett paradigmskifte, ett nytt sätt att tänka inom vården och omsorgen. Det anses inte längre självklart att personer med intellektuell funktionsnedsättning åldras snabbare, eller har kortare livslängd. De har rätt till samma undersökningar, förebyggande insatser och behandlingar som alla andra.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Det är i sig en bra sak, men beredskapen att stöda dem är i regel låg. Därför behövs det eldsjälar som Kia Mundebo.

Vem ska ta hand om våra barn med funktionsnedsättning när vi inte längre finns? Hur blir det när både de anhöriga och barnen blir gamla? Många vill skjuta bort frågorna, men Gunnel Grönlund har en plan för sonen Mikael.

Fosterdiagnostiken ställer oss inför svåra etiska frågor. Henrika Mercadante har träffat genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad Malmgren som var inbjuden till Finland för att tala på FDUV:s etikseminarium Rätt till (ett gott) liv. Artikeln ingår i GP 4/2018.

Som anhörig till någon med funktionsnedsättning är det inte ovanligt att känna att man inte räcker till. Även känslor av skam och skuld kan förekomma. Självmedkänsla är något som kan hjälpa oss handskas med dessa känslor och klara av vardagens utmaningar.

Att kunna röra sig på internet är både viktigt och roligt i dagens samhälle, men innebär också en del risker. Lärums Carina Frondén ger tips på vad det är bra att tänka på om ens barn med intellektuell funktionsnedsättning vill vara på sociala medier. Artikeln ingår i GP 3/2018.

I Karleby får personer med intellektuell funktionsnedsättning personlig assistans för fritid, även om de bor på Kårkullas boenden. Inom Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite har man aktivt lyft fram att detta är en laglig rätt personerna har. Det har gett fritidsverksamheten ett lyft, anser personalen på Soldalens serviceenhet. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Vad händer när läkaren säger: ”Ditt barn har kanske en utvecklingsstörning”? Hur snabbt kan du ta det till dig och när behöver du stöd? För Minna Almark, vars dotter har Kleefstras syndrom, misslyckades tajmingen av stöd. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Alla anställda vid Kårkulla ska få fortbildning i så kallad personcentrerad planering, PCP. Med hjälp av metoden ska personalen stärka de funktionsnedsattas rätt till självbestämmande, delaktighet och valfrihet.

FDUV:s sakkunniga inom intressepolitiskt arbete Annette Tallberg analyserar regeringens utkast till lag om valfrihet inom vården.

Med anledning av diskussionen om FDUV:s namn och begrepp publicerar vi redan nu verksamhetsledare Lisbeth Hemgårds ledare, som ingår i nästa nummer av vår tidning Gula Pressen.

Den kenyanska funktionshinderorganisationen KAIH och FDUV har samarbetat i 11 år. I april reste Steg för Stegs erfarenhetstalare Erik Weyand, föräldern och socialarbetaren Marianne Ly och FDUV:s koordinator Elina Sagne-Ollikainen till Nairobi för att träffa KAIH:s föräldragrupper och erfarenhetstalare.

Att vara närståendevårdare åt ett barn med funktionsnedsättning kan vara oerhört tungt. Christina Mannfolk i Korsnäs tycker att det enda rätta vore att de som drar det här lasset fick en rimlig vårdarlön.

Mia vill inte gå i duschen. Om hon skulle få bestämma själv skulle hon aldrig gå i duschen. Det tror personalen på gruppboendet. Det tror de anhöriga. Får hon som har en utvecklingsstörning besluta om sitt duschande själv?

Flera års arbete för att få ett gemensamt europeiskt funktionshinderkort har tagit ett steg framåt. I våras inleddes arbetet för att utreda hur kortet kunde förverkligas i Finland.

Jobbskuggningsdagen, Job Shadow Day, ordnas i år onsdagen den 27 april. Dagen är till för att människor med specialbehov ska få pröva på sitt drömjobb. 

Anki Ullner kommer snart att synas i teve. Hon är med i ”Dom kallar oss handikappade”, en teveserie om funktionsnedsättningar som börjar i YLE 5 söndagen den 27 september.

Annika Holmberg är mamma till 16-åriga Elin som har flera funktionsnedsättningar. Annika vill bli familjestödjare för att kunna ge andra sådan hjälp som hon själv hade behövt när Elin var yngre.

Siv Gustafsson har varit rullstolsburen hela sitt liv. Hon har också bott på ganska många ställen. Hon är nöjd med sitt nuvarande hem, men vet också att det inte är riktigt som det ska.

Vårens Eurovisionstävling är historisk. Första gången någonsin deltar artister med funktionsnedsättningar.

På Medis5 i Stockholm får alla jobba med media som de vill. Sara, en ung tjej med Downs syndrom, berättar att hon är sportjournalist. Här kan du läsa hennes text "Finland projektet".

Radio Valo söker svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning som vill jobba i mediaverkstaden. Läs mera om Radio Valo i GP 1/2015.

Social- och hälsovårdsreformen kommer, på ett eller annat sätt. Oberoende när den kommer, har funktionshinderorganisationerna en ypperlig möjlighet att utveckla och föreslå modeller för hur den svenskspråkiga servicen för personer med funktionsnedsättning borde arrangeras.

Esther Mbithes syskon har svårt att förstå att hon glömmer bort att sköta sina hushållsarbeten. Ibland slår de henne. Då tar hon sin tillflykt till en dröm om en vit man som ska föra bort henne till ett annat land.

Marina Othman föddes våren 1958. Hennes mamma Brita berättar hur det var att få ett barn med handikapp på den tiden.