Vem ska ta hand om våra barn med funktionsnedsättning när vi inte längre finns? Hur blir det när både de anhöriga och barnen blir gamla? Många vill skjuta bort frågorna, men Gunnel Grönlund har en plan för sonen Mikael.
När personer med intellektuell funktionsnedsättning ska flytta behöver alla inblandade förberedas och det kan vara en lång process. Kalle Sundelin har deltagit i FDUV:s flyttningsförberedelse och bor nu i ett eget hem.
Fosterdiagnostiken ställer oss inför svåra etiska frågor. Henrika Mercadante har träffat genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad Malmgren som var inbjuden till Finland för att tala på FDUV:s etikseminarium Rätt till (ett gott) liv. Artikeln ingår i GP 4/2018.
De flesta som får veta att barnet de väntar har Downs syndrom väljer att avbryta graviditeten. Men Maija och Mark Niemi valde annorlunda. I dag är de föräldrar till Mio, 4,5 år och My, 1,5 år. Artikeln ingår i GP 4/2018.
Som anhörig till någon med funktionsnedsättning är det inte ovanligt att känna att man inte räcker till. Även känslor av skam och skuld kan förekomma. Självmedkänsla är något som kan hjälpa oss handskas med dessa känslor och klara av vardagens utmaningar.
Att få ett barn med funktionsnedsättning anstränger ofta hela familjen och ställer den i en särskild position jämfört med andra familjer. Behovet av stöd är enormt och det behovet vill FDUV möta med projektet Familjen i centrum. Artikeln ingår i GP 3/2018.
Att kunna röra sig på internet är både viktigt och roligt i dagens samhälle, men innebär också en del risker. Lärums Carina Frondén ger tips på vad det är bra att tänka på om ens barn med intellektuell funktionsnedsättning vill vara på sociala medier. Artikeln ingår i GP 3/2018.
Katja Nygård i Karleby har jobbat på dagis i 22 år och stortrivs. Hon har Downs syndrom och vill inte byta ut jobbet mot att arbeta på dagcentral. Artikeln ingår i GP 3/2018.
I Karleby får personer med intellektuell funktionsnedsättning personlig assistans för fritid, även om de bor på Kårkullas boenden. Inom Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite har man aktivt lyft fram att detta är en laglig rätt personerna har. Det har gett fritidsverksamheten ett lyft, anser personalen på Soldalens serviceenhet. Artikeln ingår i GP 2/2018.
FDUV:s läger är ett viktigt avbrott i vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Förbundet har startat en medelinsamling får att kunna sänka deltagaravgifterna. Det ska vara möjligt att delta oberoende av socioekonomisk bakgrund. Artikeln ingår i GP 2/2018.
Vad händer när läkaren säger: ”Ditt barn har kanske en utvecklingsstörning”? Hur snabbt kan du ta det till dig och när behöver du stöd? För Minna Almark, vars dotter har Kleefstras syndrom, misslyckades tajmingen av stöd. Artikeln ingår i GP 2/2018.
Att det i någon bemärkelse var sämre förr, rättfärdigar inte missförhållanden mot personer med intellektuell funktionsnedsättning i vår samtid. Därför behöver vi kritiskt granska den historia vi berättar om funktionshinderpolitik, och reflektera över vår egen maktutövning, säger forskaren Niklas Altermark.
Alla anställda vid Kårkulla ska få fortbildning i så kallad personcentrerad planering, PCP. Med hjälp av metoden ska personalen stärka de funktionsnedsattas rätt till självbestämmande, delaktighet och valfrihet.
Temat sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning är svårt eftersom det överskrider de gränser vi vanligen satt upp för intimitet och integritet. Det betyder ändå inte att vi ska låta bli att prata om det.
Med anledning av diskussionen om FDUV:s namn och begrepp publicerar vi redan nu verksamhetsledare Lisbeth Hemgårds ledare, som ingår i nästa nummer av vår tidning Gula Pressen.
Den kenyanska funktionshinderorganisationen KAIH och FDUV har samarbetat i 11 år. I april reste Steg för Stegs erfarenhetstalare Erik Weyand, föräldern och socialarbetaren Marianne Ly och FDUV:s koordinator Elina Sagne-Ollikainen till Nairobi för att träffa KAIH:s föräldragrupper och erfarenhetstalare.
Hur är det att ta emot det första beskedet om funktionsnedsättning hos ett barn? Nästan 80 föräldrar har besvarat frågor om första beskedet i vår enkät inom projektet Mer än ord.
Att vara närståendevårdare åt ett barn med funktionsnedsättning kan vara oerhört tungt. Christina Mannfolk i Korsnäs tycker att det enda rätta vore att de som drar det här lasset fick en rimlig vårdarlön.
Om en person med utvecklingsstörning har allvarliga problem med sin psykiska hälsa, har hen lika rätt till specialiserad psykiatrisk vård som alla andra. I praktiken fungerar det inte alltid så smidigt.
Mia vill inte gå i duschen. Om hon skulle få bestämma själv skulle hon aldrig gå i duschen. Det tror personalen på gruppboendet. Det tror de anhöriga. Får hon som har en utvecklingsstörning besluta om sitt duschande själv?
Susanna Berghäll flyttade till en egen lägenhet för ett halvt år sedan. Allt gick väldigt fort efter att Susanna och hennes mamma Alice började på FDUV:s kurs, men båda är nöjda och glada över livsförändringen.
Flera års arbete för att få ett gemensamt europeiskt funktionshinderkort har tagit ett steg framåt. I våras inleddes arbetet för att utreda hur kortet kunde förverkligas i Finland.
I Zanzibar har ratificeringen av FN:s funktionshinderkonvention lett till resultat: de flesta barn med utvecklingsstörning får gå i vanlig skola. FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård besökte Zanzibar i februari för att planera ett nytt utvecklingssamarbetsprojekt.
Jobbskuggningsdagen, Job Shadow Day, ordnas i år onsdagen den 27 april. Dagen är till för att människor med specialbehov ska få pröva på sitt drömjobb.
Språket utvecklas bättre hos barn ju tidigare man börjar läsa för dem. Högläsning har också kopplats till ökad hjärnaktivitet hos barn. Högläsning är minst lika nyttigt för vuxna som inte själv kan läsa.
Anki Ullner kommer snart att synas i teve.
Hon är med i ”Dom kallar oss handikappade”, en teveserie om funktionsnedsättningar som börjar i YLE 5 söndagen den 27 september.
Fredrik Lettijeff bor sedan februari i år i en hyreslägenhet i centrum av Grankulla. Han har en lindrig funktionsnedsättning och får dagligt stöd av Kårkullas handledare, men sköter det mesta själv.
Annika Holmberg är mamma till 16-åriga Elin som har flera funktionsnedsättningar. Annika vill bli familjestödjare för att kunna ge andra sådan hjälp som hon själv hade behövt när Elin var yngre.
På Kårkullas enhet Treklangen i Helsingfors har man högläsning på programmet flera gånger i veckan. Michael Bergroth är en av dem som gillar att lyssna. Det är roligt och avkopplande, säger han.
Siv Gustafsson har varit rullstolsburen hela sitt liv. Hon har också bott på ganska många ställen. Hon är nöjd med sitt nuvarande hem, men vet också att det inte är riktigt som det ska.
En ny diskrimineringslag trädde i kraft i början av året. Vi frågade juridiska ombudet Ulrika Krook vad som anses vara diskriminering, vem som övervakar att lagen följs och vad man kan göra om man blir diskriminerad.
På Medis5 i Stockholm får alla jobba med media som de vill. Sara, en ung tjej med Downs syndrom, berättar att hon är sportjournalist. Här kan du läsa hennes text "Finland projektet".
Det är inte alltid lätt att veta vad man klarar av. Det här lättlästa nya materialet kan hjälpa personer som behöver stöd att gestalta och formulera vad de klarar av, och samtidigt sitt stödbehov.
I december och januari har social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för det nationella boendeprogrammet (KEHAS 2010-2015) bekantat sig med Kårkullas boendetjänster. Programmet startades år 2010 och har som mål att avveckla institutionsboendet, höja delaktigheten i beslutsfattandet och öka möjligheterna till individuella boendelösningar.
Social- och hälsovårdsreformen kommer, på ett eller annat sätt. Oberoende när den kommer, har funktionshinderorganisationerna en ypperlig möjlighet att utveckla och föreslå modeller för hur den svenskspråkiga servicen för personer med funktionsnedsättning borde arrangeras.
Du har kanske läst i tidningen om problem vid ett boende i Sibbo. Det handlar om att personalen har behandlat sina klienter illa. Man misstänker att personalen till exempel har slagit någon. Tre av Steg för Stegs erfarenhetstalare berättar vad de tycker om fallet i senaste numret av Gula Pressen.
Esther Mbithes syskon har svårt att förstå att hon
glömmer bort att sköta sina hushållsarbeten. Ibland slår de henne. Då tar hon sin tillflykt till en dröm om en vit man som ska föra bort henne till ett annat land.
Får personal som jobbar inom omsorg och vård skylla på tidsbrist? Ska de behöva stå ut med slag eller annat våldsamt beteende? Anneli Sarvimäki fungerar som expert i vård- och omsorgsetik vid Äldreinstitutet och svarar på våra frågor.
Mark Levengood är festtalare på FDUV:s 60-årsjubileum fredag 24.10. Han talar om vikten av att möta framtiden mod, öppenhet och glädje. Läs mera om Mark och om jubileet!
Skottland och Finland har många likheter, men också olikheter. För personer med funktionsnedsättning är den mest avgörande skillnaden att institutionerna i Skottland avvecklades för 15 år sedan.
DuvTeatern i Helsingfors övar som bäst
på en helt ny föreställning. Föreställningen heter Den Brinnande Vargen och den bygger på dikter som skådespelarna själva har skrivit.