DuvTeaterns nya pjäs: Den Brinnande Vargen

12.12.2013 kl. 11:43

DuvTeatern i Helsingfors övar som bäst
på en helt ny föreställning. Föreställningen heter Den Brinnande Vargen och den bygger på dikter som skådespelarna själva har skrivit.

Den Brinnande Vargen Pressbild av Stefan Bremer

– Dikter har alltid funnits med i
DuvTeaterns sånger, repliker och programblad,
berättar regissören Mikaela Hasán.

För att skapa egna dikter har skådespelarna
fått höra och läsa både äldre och nyare dikter
av finländska poeter.

Skådespelarna har också arbetat tillsammans
med två poeter som själva skriver dikter.
Poeterna heter Tua Forsström och Claes Andersson.
DuvTeatern hälsar dig välkommen till
Den Brinnande Vargen, Helsingfors hetaste poesikrog.

Här flödar orden, jazzen och champagnen,
här finns plats för längtan och sorg, uppror och hemligheter.

På scenen får du se:
Claes Andersson, Ragnar Bengtström,
Tua Forsström, Marina Haglund, Yvonne Heins,
Karolina Karanen, Irina von Martens,
Tanya Palmgren, Alma Pöysti, Pia Renes,
Martina Roos, Sara Sandén, Lotte Schauman
och Elias Simons.

Föreställningen är en samproduktion
mellan DuvTeatern och Klockriketeatern.

Spelplan för Den Brinnande Vargen

Du kan se föreställningen
på Klockriketeatern i Helsingfors
i januari eller februari 2014.

Du kan boka ditt bord
per telefon på 020 773 84 00.

Januari
to 23.1 kl.18 Premiär (slutsåld)
lö 25.1 kl.14
ti 28.1 kl.18

Februari
må 3.2 kl.18
ti 4.2 kl.18
fre 7.2 kl.18
lö 8.2 kl.18
må 10.2 kl.18
fre 14.2 kl.18 (slutsåld)
må 24.2 kl.18
ti 25.2 kl.18

Plats
Klockrike Diana
Skillnadsgatan 7 B, Helsingfors

Biljetter
25 € , 15 € (studerande, pensionärer, arbetslösa)
Boka per telefon: 020 773 8400

Tillgänglighet
Rullstolsplatser finns.
Meddela vänligen på förhand
om du vill ha en rullstolsplats.
Föreställningen textas delvis.
DuvTeatern försöker även ordna
teckentolkning till några
föreställningar.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.

Steg för Stegs nya ordförande vill jobba för rättvis lön och motarbeta mobbning

Andrea Westerlund från Raseborg är sedan årsskiftet ny ordförande för Steg för Steg. Andrea valdes till ordförande på föreningens årsmöte i november. Vi ställde några frågor till henne om det nya uppdraget och det hon vill jobba för: rättvis lön och antimobbning.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.

Arbete bland djur och natur

Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Ridningen ger Ida nya färdigheter

Ida Sundelin trivs i naturen och har sedan ett år tillbaka haft ridning som hobby. Den nya hobbyn har inte bara botat hennes svåra djurfobi, den har dessutom utvecklat och stärkt många färdigheter som är viktiga ingredienser för ett fullgott vuxenliv. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.