I mitt jobb har jag under årens lopp talat och jobbat för delaktighet och allas rätt att få sin röst hörd. Det jobbar jag fortfarande starkt för, men jag är fundersam över om jag själv lever som jag lär.
Mitt jobb har handlat om att handleda personal kring bemötande och kring att lyssna in vad som sägs på riktigt av de personer som vi jobbar med. Det har handlat om att se till att personal som jobbar med personer med olika tal- och kommunikationssvårigheter får skolning i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och att kunskaperna upprätthålls genom kontinuerlig utbildning och handledning.
Ett nytt tecken varje vecka
Speciellt kommer jag ihåg ett boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning där man hade som motto att lära sig ett nytt tecken varje vecka. Personalen använde dessutom tecken som stöd i kommunikationen med varandra i arbetsteamet.
På andra enheter gjorde man mycket för att förtydliga miljön och vardagsaktiviteterna genom olika scheman, bilder och föremål. Det finns många andra goda exempel på hur personal tagit till sig nya arbetssätt för att möjliggöra delaktighet och kommunikation.
Att tala tydligt är inte nog
Personer med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i beslut som gäller dem och påverka sin egen situation. Men hur förverkligas denna rätt för dem som har svårt att uttrycka sig eller att ta till sig det talade språket då servicen för dem planeras? Det finns mycket att utveckla för att delaktighet vid olika serviceplaneringsträffar ska bli verklighet.
Det räcker oftast inte bara med att skriva lättläst text, att skriva med stora bokstäver eller att tala med hög röst för att det ska vara tillgängligt. Här har vi inom tredje sektorn mycket att göra för att dels producera material som gör serviceplaneringen tydligare och lättare att förstå, och dels att utveckla arbetssätt som möjliggör delaktighet.
Kommunikation utan tal
I mitt nuvarande jobb har jag en arbetskompis som inte kommunicerar genom tal, utan gör det genom att skriva på en surfplatta. Det betyder i praktiken att vår kommunikation förverkligas genom att jag och mina arbetskompisar skriver på hennes ”platta” och hon svarar oss genom att skriva svar på våra frågor. Det att vi kommunicerar så här är nog bara en början på en riktig dialog. Vi har ännu mycket att lära oss.
Inom Steg för Steg utbildar man som bäst erfarenhetstalare som använder sig av alternativ kommunikation. Jag ser med stor förväntan framemot de presentationerna.
I skrivandets stund kommer jag att tänka på att det kunde ordnas träffar för personer som har det gemensamt att de behöver stöd för sin kommunikation. När jag en gång berättade för min arbetskompis som talar via sin surfplatta att jag skulle åka och träffa en person som kommunicerar på samma sätt visade det sig att hon inte känner någon annan som pratar så. Att träffa andra i samma situation kan vara värdefullt och minska känslan av utanförskap.
Under veckan för personer med talhandikapp 1–7.10 uppmärksammas de ungefär 65000 personer i Finland som har tal- och kommunikationssvårigheter.
Skribenten är sakkunnig inom boendefrågor och påverkansarbete i Österbotten på FDUV och har tidigare jobbat med utvecklingsfrågor på Kårkulla samkommun.
Bild: Bliss-språk är ett exempel på en alternativ kommunikationsmetod. Bliss-språket är ett grafiskt språk där begrepp och grammatikaliska former uttrycks med hjälp av bliss-symboler. Foto: Eleonore Nordgren