Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

162176676023.05.2021 kl. 13:46
Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Det är inte helt lätt att hänga med då Alecia Strengell, 28 år, och hennes mamma Kerstin berättar om alla de kriser de genomlevt och alla de ställen där Alecia bott på, blivit utslängd från eller varit intagen på.

På grund av sina beteendestörningar i tonåren kunde hon inte bo hemma då familjen inte fick tillräckligt med avlastning. Samtidigt fanns det inget boende som ville ta emot henne. Det här trots att familjen hade ett domstolsbeslut om att kommunen ska ordna med boende för henne.

Som 16-åring fick Alecia ändå plats på ett boende, men det funkade inte och Alecia flyttade strax hem igen. Hon blev också relegerad från Optima där hon studerade till fastighetsskötare. Det blev ändå ohållbart att ha Alecia hemma så hon flyttades till Kårkullas vårdhem i Pargas.

– Allt gick sönder, det var totalt kaos. Vi hade fyra andra barn hemma som vi också hade ansvar för, förklarar Kerstin.

Men inte heller tiden i Pargas blev bra, tvärtom förvärrades Alecias mående. Efter otaliga incidenter kom familjen överens med personalen om att de bara ska ringa om Alecia verkligen skadat sig.

– Vi kunde ändå inte göra något åt situationen från hemmet i Nykarleby, säger Kerstin.

Alecia har också i några repriser varit intagen på Roparnäs, en psykiatrisk enhet vid Vasa centralsjukhus, ett ställe som hon har mycket gott att säga om.

– Det var tryggt och de förstod mig.

Självmordstankar och ångest

Alecia berättar om sin ständiga följeslagare under de svåra åren: självmordstankarna. Hon blir märkbart berörd när hon tänker på hur hon har mått och allt hon har gjort på grund av det, och vill inte gå in på alla detaljer.

Ibland undrar jag var jag skulle vara i dag om jag inte hade fått hjälp.

– Men nu har jag inte självmordstankar längre. Inte heller någon ångest. Förr, då jag mådde dåligt, hade jag ångest varje dag. Ibland undrar jag var jag skulle vara i dag om jag inte hade fått hjälp. Säkert i fängelse, säger Alecia.

Frågan är om hon ens skulle vara vid liv.

Men det kom en vändpunkt. Efter år av kaos fick Alecia slutligen en diagnos som förklarade mycket av hennas känslor och beteende.

– Jag har schizofreni. Det är orsaken till all rumba vi har varit med om, säger Alecia som också vet att rätt medicinering är den främsta orsaken till att hon i dag mår så mycket bättre.

Det är också viktigt med rutiner.

Vuxen dotter och mor på promenad med två hundar.

Alecia och Kerstin Strengell tillsammans med hundarna Abbe och Ossi. Hundarna är viktigt sällskap för Alecia på hennes många promenader och Ossi sover ofta med henne.

Behövs samarbete mellan omsorgen och psykiatrin

Kerstin är övertygad om att familjens svårighet att få rätt hjälp för Alecia bottnar i diagnosen FAS, fetalt alkoholsyndrom. Alecia är adopterad från Ryssland och fick som 11-åring – när man uteslutit allt annat – diagnosen FAS, som i hennes fall innebär bland annat en intellektuell funktionsnedsättning, tvångshandlingar och koncentrationssvårigheter. Eftersom hon hade den diagnosen härleddes allt till den, tror Kerstin.

– Men nu har man svängt på det så att man ser schizofrenin som grundproblemet.

Hon betonar hur viktigt det är att den diagnos som vållar störst problem ska sättas i fokus, inte den som man har fått först. Kerstin har också hela tilden förespråkat bättre samarbete mellan olika instanser.

Behovet av bättre samarbete mellan psykiatrin och omsorgen är också en av de slutsatser som FDUV:s arbetsgrupp kring psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning dragit (se ruta längre ner). Kerstin har suttit med i arbetsgruppen och fungerat som dess ordförande. Varken omsorgen eller psykiatrin klarar ensam av att sköta dem med dubbeldiagnos, som likt Alecia har både en intellektuell funktionsnedsättning och en psykiatrisk sjukdom.

Över lag hoppas Kerstin att man inom omsorgen inte skulle vara så diagnosfixerad. Hon jämför med läget för personer med Downs syndrom som lätt placeras i ett och samma fack, men i stället borde man alltid se de individuella utmaningarna och resurserna.

– Alecia är empatisk och när hon mår bra är hon jättebra på att ta hand om andra.

Till Alecias veckorutiner hör att regelbundet sköta om sina syskonbarn.

Dags att stå på egna ben

Sin mamma beskriver Alecia i översvallande positiva ordalag.

– Hon är omtänksam och kämpar för sina barn in i det sista. Hon ger inte upp. Hon har ett stort hjärta och är den bästa mamma jag kunde ha.

Kerstin påpekar ändå försynt att det är hon som får skulden då Alecia inte mår bra.

– Men det är inte du, det är bara schizofrenin som säger att det är du, förklarar Alecia.

Självinsikten om vad som är sjukdomen och vad som är hennes sanna jag är numera god.

Det känns som att det går åt rätt håll. Snart ska jag flytta och få börja leva som jag vill och det ser jag fram emot.

Kerstin vittnar ändå om att många har svårt att se att Alecia tack vare medicineringen är en annan människa i dag. Det tar tid att återskapa förtroende.

Men Alecia är hoppfull inför framtiden.

– Det känns som att det går åt rätt håll. Snart ska jag flytta och få börja leva som jag vill och det ser jag fram emot.

Efter några år i föräldrahemmet är det så småningom dags för Alecia att stå på egna ben. När hon senast flyttade tillbaka hem bestämde sig familjen för att skynda långsamt och nu börjar de olika pusselbitarna i livet falla på plats.

Ett eget hem hägrar i Jakobstad och Alecia stortrivs med sitt jobb på Prevex. Redan då hon studerade vid Optima drömde hon om att få jobba på underleverantörsfabriken och nu är det verklighet två dagar i veckan. På Prevex beaktar de Alecias behov av att börja jobba först senare på dagen. Hennes starka medicinering göra att tidiga mornar inte fungerar för henne.

– Det är så påtagligt att det har haft en enorm effekt, att hon får göra det hon drömt om, enligt sin egen dygnsrytm, och att hon får vara en del av gemenskapen på arbetsplatsen, en del av personalen, säger Kerstin.

En annan positiv sak som har hänt – och här skiner Alecia verkligen upp – är att hon äntligen lyckats få en stödperson. De har hunnit träffas några gånger och enligt uppgift har Alecia varit alldeles euforisk efteråt.

Kvinna i rosa jumper med texten Jusin Bieber.

Justin Bieber-fan. – Jag älskar Justin Bieber, säger Alecia. Ett av hennes intressen är att kolla på Youtube och då är det ofta något relaterat till hennes idol som hon tittar på.

Människan är som vädret

Alecia har en hälsning till andra som är i en kris eller mår dåligt:

– Man måste tänka att människan är som vädret, det finns ledset eller argt väder och det finns glatt väder. Och man ska njuta av varje stund då man mår bra, hur lång eller kort stund det än är.

När det blir tal om att schizofrenin med åren kan mattas av, och att Alecia kanske inte behöver lika stark medicinering resten av livet, väcker det en ny fundering hos Alecia.

– Kommer jag alltid att vara på en 7-årings nivå i hjärnan?

– Ja, det tror jag, svarar Kerstin. Men du får livserfarenhet. Livserfarenhet är till exempel det att du efter allt som du har varit med om kan tänka positivt i dag.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Ann-Britt Pada

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 2/2021.

         

Arbetsgrupp: Omsorgen och psykiatrin behöver samarbeta

Frågan om vård och stöd för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har aktualiserats i olika sammanhang. Behovet av anpassade psykiatriska tjänster och relevant stöd i vardagen har varit uppenbart. För att utreda nuläget och vad som borde göras för att åtgärda bristerna tillsatte FDUV:s styrelse en arbetsgrupp i juni 2019.

Arbetsgruppens rapport lyfter fram att personer med intellektuell funktionsnedsättning löper minst två till tre gånger högre risk att utveckla psykisk ohälsa jämfört med den övriga befolkningen.

Man ringar in flera utmaningar när det gäller vården på svenska:

  1. Utmaningar i kartläggningen, diagnosticeringen och dokumentationen av psykisk ohälsa hos målgruppen. Till exempel tolkas psykiska besvär lätt som en del av funktionsnedsättningen. Målgruppen kan också ha svårt att själv berätta om sitt mående, därför är det viktigt att personal följer med förändringar i beteende.
     
  2. Osäkerhet och okunskap inom bas- och specialsjukvården i Svenskfinland att stöda målgruppen. Ofta hänvisas personer med intellektuell funktionsnedsättning till omsorgen som inte har tillräckliga kunskaper inom psykiatri.
     
  3. Brist på service och stöd som stöder psykiskt välbefinnande på svenska. Bland annat vissa boendelösningar och personalbrist med påföljande bristande kontinuitet kan påverka målgruppens psykiska hälsa negativt. Tillgången på svenskspråkiga terapeuter är också bristfällig.

För att råda bot på utmaningarna behövs det mer samarbete mellan omsorgen och psykiatrin – ingendera kan sköta psykiatrisk vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning ensamma.

Arbetsgruppens rapport ska ännu behandlas av förbundets styrelse på ett möte i juni varefter vi publicerar den, inklusive arbetsgruppens rekommendationer, på vår webbplats. I höst kommer vi också att ordna ett seminarium om psykisk ohälsa.

I arbetsgruppen ingick barnpsykiater Saskia Öhman från Folkhälsan Välfärd Ab, ledande psykolog Anita Norrdahl från Kårkulla samkommun och Kerstin Strengell, anhörig och styrelsemedlem i FDUV. Strengell har fungerat som gruppens ordförande och FDUV:s sakkunniga inom påverkansarbete Anette Tallberg har fungerat som sekreterare.

 

        

 

En hög med mynt.

Så här förändras FPA-förmånerna och den sociala tryggheten 2024

Ett nytt år har inletts, vilket den här gången medför fler ändringar än vanligt i de förmåner och stöd som FPA betalar ut. I den här artikeln finns information om ändringar i FPA:s förmåner som kan påverka ekonomin för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Flera böcker utradade på ett bord.

Låna lättlästa böcker i FDUV:s bibliotek

Vi har många nya lättlästa böcker i FDUV:s specialbibliotek i Helsingfors. Välkommen på besök under vardagar mellan klockan 10–14.
Porträtt på Annette Tallberg-Haahtela och citatet Ser man på alla de förändringar som är på gång just nu så är det tyvärr långt samma personer som drabbas.

Paradigmskifte och nedskärningar – en dålig kombination

”Utebliven service kostar också,” skriver verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i vår blogg. Hon reflekterar över utmaningarna inom funktionshinderservicen och nedskärningar som drabbar de mest utsatta – och det nya året 2024 då FDUV fyller 70 år.
God jul - vi önskar alla en fröjdefull jul och ett gott nytt år.

Julens öppettider

FDUV önskar alla medlemmar och samarbetsparter en god jul.
Åsa Broo och citatet Samtidigt som vi alla har likeheter och samma känslor och behov så är det viktigt med representation i böckerna.

Vägen till läsning

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.
Anna och Alva Hedenberg framför en gammaldags

”I DUV får man både stöd och kan stödja andra”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Anna Hedenberg har varit aktiv i DUV på Åland i cirka 20 år, och fungerat som föreningens ordförande de senaste fyra åren.
Porträtt på Carina Frondén.

Är lättläst faktiskt lätt att läsa?

Ny forskning bekräftar att flera av de råd för hur man skriver lättläst håller streck. Samtidigt visar Carina Frondéns forskning att texter på lätt svenska också kan vara alldeles för svåra för dem som behöver lättläst. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Bildkollage på boken Mats Melin och Inte som vanligt samt ett memoryspel.

Lärum tipsar: Det livslånga läsandet

Alla har rätt till läsning! Därför är det bra att man kan läsa på många olika sätt. Högläsning är ett bra sätt att inkludera alla i läsupplevelsen. Du kan även läsa med öronen, det vill säga lyssna på ljudböcker. Lärum ger i GP 4/2023 tips på böcker och material som kan inspirera till läsning.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Att utveckla funktionshinderservicen borde inte ses som en kostnad, utan som en investering.

Pengar, pengar, pengar – vad hände med rätten till ett gott liv på lika villkor?

Vanessa Westerlund ifrågasätter i vår blogg varför det så ofta handlar om pengar när behoven hos personer med funktionsnedsättning lyfts upp i samhällsdebatten.
Jolin SLotte med boken Bultande hjärtan i sin hand.

Den goda läsupplevelsen tillhör alla

Tråkig. Barnslig. Ful. Fördomarna om den lättlästa litteraturen är många. Med den banbrytande nya antologin Bultande hjärtan raserar en rad finlandssvenska författare myter om skönlitteratur på lätt språk. – Det är en egen litterär genre, säger projektledare Jolin Slotte. Artikeln ingår i GP 4/2023.
En högläsningsstund.

Delad läsglädje är dubbel glädje

Högläsning är viktigt och roligt – det tycker både servicetagare och handledare på Treklangens serviceenhet. Regelbunden högläsning stärker gruppkänslan, främjar delaktighet i samhället och uppmuntrar till reflektion. Och det bästa av allt: alla får vara med! Artikeln ingår i GP 4/2023.
FDUVs vita logo på blå bakgrund.

Den nya funktionshinderlagen måste beakta den sociala funktionsförmågan

FDUV har gett ett utlåtande om funktionshinderlagen. Det är viktigt att begränsningar i den sociala funktionsförmågan finns kvar i lagens tillämpningsområde.
Annette Tallberg-Haahtela överräcker priset till Sixten Snellman.

Han ser möjligheter framom hinder

Sigfrid Törnqvist-priset gick i år till Sixten Snellman, tidigare rektor för Optimas yrkesinriktade specialundervisning. Han premieras för sitt pionjärarbete för svenskspråkig utbildning för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Grupp på ca 30 personer och texten My space my rules flashmob samt logotyperna för DuvTeatern, FDUV och Steg för Steg.

Temaveckan har fokus på självbestämmande – flashmob-video publiceras 3.12

Pressmeddelande: Rätten till självbestämmande tillhör alla, men den förverkligas dåligt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att uppmärksamma rätten till självbestämmande gjorde DuvTeatern, Steg för Steg och FDUV en flashmob. Flashmob-videon publiceras på internationella funktionsrättsdagen den 3 december.
Person bär på en hög med böcker.

Trygga stödet för lättläst litteratur

Ställningstagande gällande stödet för lättläst litteratur.
Porträtt på Camilla Forsell och citatet hur förverkligas barnets rättigheter i praktiken för barn med funktionsnedsättning i Finland?

Barnets rättigheter förverkligas bara om hela familjen får stöd

Hur förverkligas barnets rättigheter för barn med funktionsnedsättning? Det frågar Camilla Forsell, sakkunnig inom familjearbete, i vår blogg.
Jolin Slotte och citatet Ibland funderar jag hur inkluderande den finlandssvenska samhärigheten är.

Den finlandssvenska kulturen och litteraturen ska vara tillgänglig för alla

Finlandssvensk litteratur på lätt språk behövs för att samhörighetskänslan på svenska dagen ska gälla alla, skriver Jolin Slotte vid LL-Center i vår blogg.
FDUV-70 årsjubileumslogo med texten lika unika.

Dela med dig av FDUV-minnen

Inför förbundets 70-årsjubileum efterlyser vi FDUV-minnen.
Kvinna i rullstol i urban miljö.

Hjälp oss att hjälpa er – svara på vår medlemsenkät

I år är vi extra intresserade av att höra om era erfarenheter av välfärdsområdets tjänster. Vi lottar ut presentkort bland alla som svarar på enkäten.
FDUV:s kongress.

FDUV:s kongress: Krävs krafttag för att få funktionshinderservicen i skick

Pressmeddelande från FDUV:s förbundskongress på Åland 28–29.10.2023.
  • «
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen