Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
illustration där personer jobbar bland djur i naturen.

Arbete bland djur och natur

160077048022.09.2020 kl. 13:28
Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Naturen har en välgörande effekt. Det är vetenskapligt bevisat många gånger om. Att vistas bland djur och natur sänker vår stressnivå, påverkar vårt humör och förbättrar även på andra sätt vårt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

Förändringarna kan vara rent fysiologiska: När vi smeker ett djur utsöndras välbehagshormoner och personer med uppmärksamhetsproblematik kan få lättare att koncentrera sig efter att ha vistats i naturen.

Alla dessa fakta om naturens positiva inverkan ligger som grund för Green care, berättar Maarit Aho, projektsekreterare på föreningen Green Care Finland. Föreningen främjar utvecklingen av Green care-verksamhet och sprider goda exempel.

Green Care är till naturen kopplad verksamhet som upprätthåller och befrämjar välmående och livskvalitet. Den grundar sig på olika naturbaserade metoder som rid- eller trädgårdsterapi och kan utföras i olika slags miljöer: i skogen, i trädgården eller till exempel på en lantgård.

Green care som alternativ

Inom Mellersta Österbottens social- och hälsovårdskommun Soite pågår ett Green care-projekt som ett led i utvecklandet av arbetsverksamheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att stärka självbestämmandet har man funderat på alternativa verksamhetsformer.

– De som deltar i arbetsverksamhet ska själva kunna påverka innehållet i arbetsdagen, berättar Pirkko Kola, projektarbetare för Soites Green care-projekt Kehitysvammaiset osallisina Green care -palveluiden kehittämisessä osaksi päivä- ja työtoimintaa (ungefär Utvecklandet av Green care-tjänster till en del av dag- och arbetsverksamheten tillsammans med personer med intellektuell funktionsnedsättning).

Projektet är ett samarbete med yrkeshögskolan Centira och Karleby universitetscenter.

I och med projektet har hittills 32 personer valt att göra sin arbetsverksamhet på lantgårdar. Två stall och en fårfarm är med som serviceproducenter. Här får deltagarna mata och sköta djur eller göra trädgårds- och skogsarbete.

En viktig del av Green care-arbetsverksamheten är också att bara få njuta av naturen och djuren. Verksamheten kan även vara ett sätt att stöda personen att bli mer social eller aktiv. Att få övervinna sig själv och känna att man lyckas stärker självförtroendet.

Fördelarna märks i synnerhet här i stadsmiljön. Många bor i höghus och har inte en naturlig kontakt till naturen i övrigt.

Pirkko Kola berättar att arbetsuppgifterna och arbetsdagarnas längd skräddarsys enligt individens förmåga och intresse. Många började med att vara på lantgården bara några dagar i veckan, men har sedan valt att arbeta bland djur och natur alla arbetsdagar, och inte alls vid arbetscentralen.

– Kunderna har verkligen ivrigt kommit med i verksamheten.

Bra för kropp och knopp

Projektet är snart slut, men Green care är redan en integrerad del av Soites arbetsverksamhet. Deltagarna har uppskattat att arbetsuppgifterna är meningsfulla och ”riktiga”. Många trivs bland djuren. Flera har uppgett att deras fysiska kondition och balans har blivit bättre.

Många säger också att de sover bättre tack vare att de arbetar utomhus. Dessutom har deltagarna blivit modigare och fått en bättre självkänsla.

– Fördelarna märks i synnerhet här i stadsmiljön. Många bor i höghus och har inte en naturlig kontakt till naturen i övrigt, säger Pirkko Kola.

Responsen från serviceproducenterna, alltså lantgårdarna, har också varit god.

Även om arbetsverksamhet som ordnas på det här sättet kan vara lite dyrare, medför det inbesparingar på sikt.

– Till en början fanns det en del förutfattade meningar om hur det är att jobba med specialgrupper, men sedan har de varit positivt överraskade över hur bra det fungerat.

På Green care Finland berättar Maarit Aho att intresset för naturassisterad arbetsverksamhet ökar. För att verksamhetsformen ska få ett ännu större fotfäste, är det viktigt med positiva exempel som det från Soite.

– Även om arbetsverksamhet som ordnas på det här sättet kan vara lite dyrare, medför det inbesparingar på sikt tack vare de positiva effekterna på deltagarnas välmående.

Naturbaserad verksamhet inom Kårkulla

Inom Kårkulla samkommun har man ingen renodlad Green care-verksamhet men på vissa enheter fyller djur och natur en central funktion. I till exempel Utterbäck i östra Nyland har man ett stall.

– På sommaren har vi utöver hästarna får och höns. Det är givande för våra hyresgäster att vara delaktiga i skötseln av djuren och kunna plocka in ägg som våra hönor har värpt. Katten Lolan bor på vårt seniorhus Villa Nan och gillar att umgås med hyresgästerna, berättar Kerstin Hellroos, enhetschef på Utterbäck serviceenhet.

Här vistas de mycket ute i naturen, plockar bär och svamp och sköter om sitt växthus.

– Olika ansvarsuppgifter ger glädje och gör vardagen meningsfull.

Förutom att de som bor på Utterbäck har glädje av djuren och den omkringliggande naturen, så kommer många från Borgå till stallet för att sköta om hästarna som en del av arbetsverksamheten.

Det är väldigt avslappnande för många, man riktigt märker hur lugna de blir av att vara här.

Johanna Niklander har arbetat som handledare på stallet sedan hösten 2002. Hon berättar att det inte är helt lätt att hitta hästar som passar för den här typen av verksamhet, men att den shetlandsponny och den finnhäst de nu har är ”suveräna”.

–  De är lugna och tålmodiga och älskar sitt jobb.

Arbetsuppgifterna på stallet varierar från person till person, men det kan till exempel vara fråga om att bära vattenämbar eller att städa hagen.

–  Alla uppgifter är viktiga, och det ger så otroligt mycket för deras självkänsla.

Även Johanna Niklander vittnar om att arbetet bland djuren har en välgörande effekt.

–  Det är väldigt avslappnande för många, man riktigt märker hur lugna de blir av att vara här. Det gäller inte bara kontakten till hästen utan hela naturen. Många säger att de tycker att det är skönt när det är så lugnt, att de kan nolla tankarna här.

Också de som är väldigt oroliga när de kommer hit, blir lugna efter en tid.

– Det är som om man skulle trycka på en off-knapp.

Förutom naturen och djuren gör det fysiska arbetet gott. Johanna Niklander lyfter dessutom fram den sociala delen.

– Många klarar inte av att vara i större grupper, men den här lilla sammansvetsade gruppen passar dem bra.

Den naturbaserade verksamheten har helt enkelt väldigt många fördelar, slår hon fast.

Text: Matilda Hemnell
Illustration: Albert Pinilla

         

Vad är green care?

  • Green care är till naturen kopplad verksamhet som upprätthåller och befrämjar välmående och livskvalitet hos människan.
  • Green care indelas i grön kraft och grön omsorg.
  • Grön kraft handlar om tjänster inom arbetsvälbefinnande och andra tjänster inom välmående kopplade till hobbyer, fostran och rekreation. Tjänsteproducenten behöver inte ha utbildning inom social- och hälsovård.
  • Grön omsorg handlar om tjänster inom omsorg och rehabilitering. Tjänsteproducenten måste ha utbildning inom social- och hälsovård eller ha ett nära samarbete med utbildade aktörer inom branschen.
  • Grön omsorg kan till exempel handla om arbetsverksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
  • Inom Green care uppställs alltid individuella mål för klienten. De följs upp och handlar om klientens sociala, psykiska och fysiska välbefinnande. Konkreta mål kan vara till exempel att aktivera klienten, förbättra personens initiativförmåga, minska på hens stress eller öka personens sociala kontakter. 

Läs mera på Green Care Finlands webbplats

 

         

 

Porträtt på Erika Backman och citatet

Önskan om att tas på allvar

Professionella måste våga och komma ihåg att fråga vad personen själv drömmer om och inte placera dem i färdiga fack på grund av deras funktionsnedsättning, skriver Erika Backman i vår blogg.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Personlig assistans är en oerhört viktig tjänst eftersom den möjliggör med självständigt liv.

Tredje gången gillt för funktionshinderlagen?

Vanessa Westerlund skriver i vår blogg om den pågående reformen av funktionshinderlagstiftningen som man hoppas att nu – äntligen – skulle ros i land, och om de frågor som hittills varit svåra att komma överens om.
Porträtt på Kassandra Nygård med stora röda glasögon.

Om att möta rädslor och ringa in drömmar

Susanne Tuure skriver i vår blogg om Kassandra som deltar i FDUV:s flyttförberedelse. Med Kassandras tillåtelse publicerar vi också hennes novell Rädslan och jag.
Pärmen av handboken och texten Pussel för ett gott liv 2.0 - en arbetsbok som stöd för familjens serviceplanering.

Ny arbetsbok som stöd för funkisfamiljer

Arbetsboken Pussel för ett gott liv finns nu i ny tappning och kan laddas ner gratis från vår webbplats.
Pärmen av tre Socialskyddsguider.

Socialskyddsguiden 2021 är här!

Årets socialskyddsguide med information om service för personer med intellektuell funktionsnedsättning är klar.
Man med Downs syndrom pratar initierat med någon någon annan person i folkvimlet.

”Jag vill att samhället ser oss med Downs syndrom som en resurs, att vi också passar in”

Det är bra att det finns sådana som tror på oss, att vi kan utvecklas, vara självständiga och delaktiga. Det skriver Steg för Stegs erfarenhetstalare Jonas Jansson i vår blogg inför Världsdagen för Downs syndrom.
Porträtt på Betty Marschan och citatet Att skriva lättläst är som att koka en buljon tills den reducerats till fond.

När lättläst blir klarsynt

En lättläst text är allt annat än enkel. En lättläst text är som bäst genialiskt redig. Den fångar essensen i vad som ska förmedlas och förtydligar budskapet. Men en lättläst text är också skoningslös: det går aldrig att gömma sig bakom floskler. Läs Betty Marschans bloggtext om att skriva lättläst.
Portärtt på Simo Klem och Melanie Shametaj samt citatet Samhall kan öppna dörrar som som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Erbjuder Samhall verkliga möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få jobb?

Melanie Shametaj och Simo Klem skriver i vår blogg om förslaget att skapa en finländsk Samhall-modell för att ge personer med funktionsnedsättning arbete.
En kvinna mellan två män som sitter i rullstol.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.
Kvinna med ryggen vänd mot en grupp människor vid ett bord.

Jag tänker aldrig gå med i en föräldragrupp!

Henrika Mercadante skriver i vår blogg om hur hon förvandlats från gruppskeptiker till gruppentusiast tack vare grupper där alla tillåts vara olika, men olika tillsammans.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.
FDUV:s logotyp

Delaktighetgruppens förslags stärker delaktigheten, men det förblir oklart hur man kan påverka servicen i praktiken

FDUV har gett ett utlåtande om delaktighetsgruppens förslag som gäller reformen om lagstiftningen om funktionshinderservice.
FDUVs logotyp.

Samarbetet kring svenska tjänster måste förtydligas och komma igång snarast

FDUV har gett ett skriftligt utlåtande till riksdagens social- och hälsovårdsutskott om regeringens förslag till vårdreform.
Flicka tittar trumpet in i kameran.

Sinneskänsliga barn utmanar oss att tänka om

Har du mött barnet som helst går barfota, som vägrar yllehalare eller inte tål att få håret borstat? Ett barn som tar in sinnesintryck mycket starkt. Pedagogiska handledaren Nina Rosenblad skriver i vår blogg om sinneskänsliga barn.
Personer med funktionsnedsättning och andra tar sig över en bro med specialcyklar.

Tack till alla som svarat på våra enkäter

Över 550 personer svarade på FDUV:s medlemsenkät.
Skolflicka med Downs syndrom och kvinna i rullstol i stadsmiljö och texten En kommun för alla.

En kommun för alla – FDUV:s valteser inför kommunalvalet

FDUV:s valteser understryker kommunens ansvar för alla dess invånare.
Ritad bild av coronaviruset och en nål som sticks in i en arm.

Nu behövs klara besked om vaccineringarna

Personer med intellektuell funktionsnedsättning, deras familjer och personal behöver information om vaccinationsordningen. Oklarheter om vem som prioriteras väcker oro.
Två galda personer håller armen om varandra i somrig miljö.

Äntligen läger!

Lägerkoordinator Pamela Abbors skriver i vår blogg om våra läger och vad de innebär för deltagarna, de anhöriga och lägerledarna – och ett nytt lägerkoncept: dagläger.
Porträtt på Lisbeth Hemgård och citatet Nu har vi möjlighet att stärka vårt kunnande om vi lyckas samarbeta och fördela resurserna rätt.

Vad är specialkunnande inom omsorgen och hur ska det tryggas?

Utmaningen med vårdreformen är inte vem som har ansvar för bastjänsterna. Utmaningen är hur man lyckas samarbeta och planera tillsammans för att trygga expertisen. Det skriver verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i vår blogg.
Personal på läger med personer med funktionsnedsättning.

FDUV erbjuder över 100 sommarjobb på läger

Ansök om ett meningsfullt och roligt sommarjobb i somrig miljö. Skicka in din ansökan senast 14.2.
  • «
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen