Ida-Lotta Knuuttila visar mig vant hur hon använder sin pekplatta. Det är med hjälp av den hon kommunicerar. Programmet hon använder kallas Predictable. Det läser upp de ord och meningar som hon skriver eller väljer bland tidigare inmatade ord och fraser.
Förutom svårigheter med att producera tal har Ida-Lotta svårt att uppfatta frågeord, nyanser och tonlägen. Professionella och Ida-Lottas närstående har funderat om hon har särskilda språksvårigheter, det som tidigare kallades dysfasi. Ida-Lotta har inte fått den diagnosen eftersom hon har Downs syndrom och språksvårigheterna kan bero på det.
Från stödtecken till kommunikation med platta
Tidigare kommunicerade Ida-Lotta och hennes familj mycket med hjälp av tecken som stöd. När Ida-Lotta var liten fick familjen hemundervisning i stödtecken och de gick också på kurser. Dessutom har Ida-Lotta skrivit och ritat för att göra sig förstådd. Efter att Ida-Lotta som vuxen tog i bruk pekplattan har hon använt sig allt mindre av stödtecknen.
Pekplattan har varit ett bra hjälpmedel, men ingen självklarhet.
Pekplattan har varit ett bra hjälpmedel, men ingen självklarhet. Ida-Lottas mamma Ann-Marie Knuuttila tog första gången upp med kommunen att dottern skulle behöva en pekplatta år 2011. Först 2017 fick Ida-Lotta sin pekplatta.
– Det kräver aktivitet av familjen att få en pekplatta, säger Ann-Marie.
Övning ger färdighet
Pekplattan är ett hjälpmedel från HUS och det är Folkhälsans Datatek som har handlett Ida-Lotta i hur hon ska använda den. Folkhälsans talterapeut har handlett henne specifikt i hur hon ska kommunicera med hjälp av pekplattan. Till exempel gick de tillsammans på café och övade användningen av pekplattan i en sådan situation.
På Ida-Lottas pekplatta finns inmatade meningar för olika situationer, till exempel cafébesök och hobbyer. En del av de färdigt inmatade meningarna är på finska eftersom Ida-Lotta är tvåspråkig.
Ida-Lotta tycker att det går bra för henne att använda pekplattan. Den är nuförtiden en följeslagare som hon alltid har med sig.
FDUV anser att alla har rätt till kommunikation. För att vi alla ska kunna delta i samhället behövs betydligt större satsningar på alternativ och kompletterande kommunikation. Detta är också en förutsättning för självbestämmande. Rätten till kommunikationshabilitering bör tryggas.
Text: Linda Rex
Foto: Matilda Hemnell
Visste du att:
Källa: Papunet, Ammattibarometri |
Läs FDUV:s valteser för ett funktionsrätt* Finland