Bland annat det här sade riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos på riksdagens medborgarinfo tisdagen den 20 januari. Miniseminariet ordnades av Samarbetsförbundet för funktionshinder just för att diskutera och lyfta fram en modell för den svenskspråkiga servicen.
Ulla-Maj Wideroos och FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård på riksdagens medborgarinfo.
Just nu ligger regeringens proposition i flera av riksdagens utskott, som ger betänkanden till grund för behandlingen av ärendet i plenisalen.
Social- och hälsovårdsutskottet, där ärendet behandlas sist, har sina sista möten första veckan i mars. När riksdagen fredagen den 13 mars går på valledighet har behandlingen avslutats och propositionen har antingen godkänts, ändrats eller förkastats.
– Ni ska inte tro på allt som ni läser i tidningarna, vårdreformen kommer på ett eller annat sätt, sade Wideroos.
– Om det här inte går igenom så kommer det en ny reform, tyckte Wideroos.
Vad som händer med den svenskspråkiga servicen i och med reformen är en utmärkt fråga, säger Wideroos, och inte alls lätt att lösa.
– Nu har man föreslagit nämnder för den språkliga minoriteten till alla vård- och produktionsområden där det finns tvåspråkiga eller svenskspråkiga kommuner. I norra Finland blir det en nämnd för tjänster på samiska.
– De här nämnderna är viktiga, och det gäller att få dit människor som förstår hur man ska arbeta för att det ska finnas vård på svenska. Vård- och produktionsområdena måste beakta de förslag som nämnderna ger, vilket är bra, trots att de inte har beslutandemakt.
När det gäller service för personer med utvecklingsstörning säger Wideroos att den oro som många känner är befogad.
– Kårkulla samkommun kommer att upplösas i den form som den finns i dag, och det kommer inte längre att finnas något anslutningstvång. De utrymmen och väggar som finns i dag kommer inte att vara tryggade i framtiden, sade Wideroos.
Samarbetsförbundet för funktionshinder presenterade under seminariet modellen med nationell koordinering av svenska tjänster för dem som har funktionsnedsättning. En sådan modell skulle öka jämlikheten mellan de olika grupperna. Också FDUV stöder det här förslaget. Wideroos tycker att modellen har potential.
– Om det ska vara en nationell koordinator borde man säkert fundera under vilket tak den finns? Det finns möjlighet för en koordinator att finnas på en hög nivå, exempelvis underställd ett ministerium, tyckte Wideroos.
– Jag tycker att ni ska själva utveckla en modell som passar er – gärna med ett demokratiskt inflytande och som skulle garantera valfriheten.
– Om vårdreformen nu går igenom kommer de som sitter i majoritet i områdena att ha ett behov av att höra hur ni och vi vill ha det – vi har ett beställningsarbete framför oss, sade Wideroos.