Svensk forskning med fokus på de äldres hälsa

09.06.2019 kl. 11:32

Professor Gerd Ahlström har forskat i hur äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning mår och hurdan vård de får.

I Sverige pågår omfattande forskning där den första generationen äldre med intellektuell funktionsnedsättning följs upp beträffande hälsa och behov av vård. Forskningen leds av Gerd Ahlström, professor i omvårdnad vid Lunds universitet

Forskningen visar att äldre personer med intellektuella funktionsnedsättningar har mycket mer sjuklighet än jämnåriga i befolkningen. De får lika mycket planerad vård, men betydligt mer akut, icke-planerad vård.

– Det här trots att det är en sårbar grupp som inte passar in i det snabba tempot och den långtgående effektivitet som utmärker akutvården i dag. Inom akutvården möts de av personal som saknar kompetens, erfarenhet, verktyg och tid att bemöta dem. Oplanerade läkarbesök och sjukhusvård skapar därför mycket onödig ångest och oro. Det är inga bra förutsättningar för god vård.

Det finns en tendens att härleda allt till funktionsnedsättningen.

Äldre med intellektuell funktionsnedsättning får också mindre smärtstillande och mer psykofarmaka än gemene man. Forskarna frågar sig om de får psykofarmaka i stället för smärtstillande. Erfarenheterna tyder på att problembeteende på grund av smärta tolkas som utmanande beteenden förknippade med funktionsnedsättningen.

– Det finns en tendens att härleda allt till funktionsnedsättningen. Men alla personer som har ont får ändrat beteende, påminner Gerd.

Äldre med intellektuella funktionsnedsättningar dör i högre grad i hjärt-och kärlsjukdomar, infektionssjukdomar och cancer än andra med samma sjukdomar. Det här beror på att de många gånger inte kan tala om när något är fel, utan sjukdomar upptäcks oftare i ett sent skede.

Överlag talas det nu mycket om hur samhället ska möta de behov som uppstår då befolkningen blir allt äldre. I den diskussionen saknas personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Också inom funktionshinderrörelsen talar man rätt lite om dessa äldres behov.

– Som en motreaktion till institutionaliseringen har man vänt sig mot det medicinska perspektivet till förmån enbart för sociala rättigheter, men man ”kastade ut barnet med badvattnet”. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har också rätt till jämlik vård och det ska tas hänsyn till dem när man bygger upp vården för äldre.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Ylva Nilsson

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan 2/2019 med temat att åldras.

Läs också:

Så här har coronaviruset påverkat min vardag

Coronaviruset har påverkat personer med intellektuell funktionsnedsättning väldigt olika.

Nätcaféer där anhöriga får prata av sig

När coronakrisen var ett faktum och vi på FDUV blev tvungna att ställa in kurser och träffar för familjer räckte det inte länge förrän vårt familjeteam körde igång med nätträffar för anhöriga till barn med funktionsnedsättning.

Motion ger styrka i vardagen

Alla kan motionerna och den vägen träna upp sin styrka. Men de som har en funktionsnedsättning och ett stort stödbehov behöver extra hjälp för att röra på sig. För Anja Niskanen-Leskinen är det en hjärtesak att inkludera motion i Robin Pinomaas vardag.

De synliggör flickor med autism

Många flickor och kvinnor med autism får ingen diagnos eller får den väldigt sent och blir därmed utan det stöd de behöver. Förr trodde man till och med att flickor med en normal begåvning inte kan ha autism. Paula Tilli är ett levande exempel på att det inte stämmer. Hon exemplifierar också konsekvenserna av att inte få rätt stöd, och vilken enorm skillnad det kan göra att slutligen få en diagnos.

Med mormor som familjens styrka

Att få familjepusslet att gå ihop är en utmaning för många, även i familjer där det inte finns barn med särskilda behov. Fyrabarnsfamiljen Mats och Sofia Elenius har hjälp av både far- och morföräldrar, men främst av mormor som bor sex kilometer från familjens hem i Purmo.

Robotar kan göra oss mindre ensamma

Det finns många farhågor gällande robotik, men fördelarna är fler. Inom omsorgen kommer robotar att bli betydligt vanligare och det kan minska på ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anser i varje fall Cristina Andersson.

Mark Levengood om Mumin, lättläst och ensamhet

Mark Levengood har läst in lättlästa muminböcker. Fredrika Nyqvist fick en pratstund med Sveriges mest kända finlandssvensk, för många ”muminspråket” personifierad.

Ensamhet som förenar

Att ha ett barn med funktionsnedsättning kan få dig att känna dig ensam, att känna ett visst utanförskap. Men du kan också hitta ett sammanhang och en gemenskap som ger dig kraft.

Ensamheten är värst

Upp till 400 000 finländare uppger att de känner sig ensamma, många av dem har en funktionsnedsättning. Roland Grankulla talar öppet om sin ensamhet, om sin längtan efter en riktig vän och en livskamrat.

När orden saknas

Det här är en ärlig berättelse av en mamma. En berättelse om hennes kärlek till sin dotter och hennes kamp för att få vardagen att fungera. Meningarna består av citat ur en lång intervju. Av respekt för familjen saknas namnen och bilderna i artikeln är endast symboliska.

En familjesemester för alla

Hotellsemester med barn, både med och utan specialbehov, hur går det ihop? Åsa Broo deltog med sin familj på FDUV:s och Semesterförbundets familjevecka och blev positivt överraskad. Läs hennes tankar efter semestern. Hon rekommenderar fler att ta chansen.

Ida kommunicerar utan att prata

Ida Westerlund kan inte tala, men är en hejare på att göra sig förstådd. Som hjälp använder hon gester, miner, ljud och en pekplatta. Hon har nyligen blivit utbildad erfarenhetstalare för Steg för Steg – den fösta som använder alternativ- eller kompletterande kommunikation, AKK.

God hälsa på ålderns höst

Det kunde kallas ett paradigmskifte, ett nytt sätt att tänka inom vården och omsorgen. Det anses inte längre självklart att personer med intellektuell funktionsnedsättning åldras snabbare, eller har kortare livslängd. De har rätt till samma undersökningar, förebyggande insatser och behandlingar som alla andra.

Hon brinner för de äldre

Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Det är i sig en bra sak, men beredskapen att stöda dem är i regel låg. Därför behövs det eldsjälar som Kia Mundebo.

Så förändras livet för de äldre i Svenskfinland

GP 2/2019 hade temat att åldras. Vi redde ut vad åldrandet innebär för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Svenskfinland.

När åldern börjar ta ut sin rätt

Vem ska ta hand om våra barn med funktionsnedsättning när vi inte längre finns? Hur blir det när både de anhöriga och barnen blir gamla? Många vill skjuta bort frågorna, men Gunnel Grönlund har en plan för sonen Mikael.

”Jag var nog så tveksam till att Kalle skulle flytta”

När personer med intellektuell funktionsnedsättning ska flytta behöver alla inblandade förberedas och det kan vara en lång process. Kalle Sundelin har deltagit i FDUV:s flyttningsförberedelse och bor nu i ett eget hem.

Leder fosterdiagnostik till informerade beslut?

Fosterdiagnostiken ställer oss inför svåra etiska frågor. Henrika Mercadante har träffat genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad Malmgren som var inbjuden till Finland för att tala på FDUV:s etikseminarium Rätt till (ett gott) liv. Artikeln ingår i GP 4/2018.

”Ett modigt beslut”– i dag sprider Mio glädje

De flesta som får veta att barnet de väntar har Downs syndrom väljer att avbryta graviditeten. Men Maija och Mark Niemi valde annorlunda. I dag är de föräldrar till Mio, 4,5 år och My, 1,5 år. Artikeln ingår i GP 4/2018.