I dag i princip ja. I praktiken ibland nej. Men vad är då självbestämmande i praktiken om Mia inte får bestämma själv? Mia är en fiktiv person.
I juni trädde den förnyade lagen om specialomsorger för personer med utvecklingsstörning i kraft i Finland. I den ingår nya, tydligare bestämmelser om utökat självbestämmande.
– Förr fanns det bara en flummig paragraf om när man kan begränsa en persons grundlagsenliga friheter och rättigheter. Man kunde tolka lagen så att redan det att en person hade en diagnos gav möjligheten till begränsningar, berättar Annette Tallberg vid FDUV.
Hellre andra metoder än begränsning
Begränsningar av självbestämmandet betyder med andra ord, i Mias duschfall, att man gör tvärt emot vad Mia vill, det vill säga tvingar henne att gå i duschen.
För att kunna använda begränsningsåtgärder finns det både allmänna och mera detaljerade kriterier som ska uppfyllas. Det är för att personalen inte ska använda åtgärder godtyckligt.
Alla begränsningsåtgärder måste också i dag bokföras och motiveras. Tanken är att sporra till att hitta alternativa sätt att stödja personer med utvecklingsstörning.
Alla åtgärder som inte nämns i lagen är förbjudna. Enligt Tallberg betyder det här till exempel att det inte är tillåtet att beslagta en persons mobiltelefon, även om telefonen skulle vara orsaken till att personen vakar på nätterna och är trött på dagarna, vilket sedan kan få ytterligare följder.
Utmaningen för personalen är att hitta ett nytt sätt på vilket de kan övertyga personen som surfar nätterna igenom att lägga ifrån sig telefonen och i stället sova.
Kanske Mia kan bada?
Vad innebär lagen då för Mia som inte vill duscha? I stället för att som förut bestämt, men vänligt lyfta in henne i duschen måste personalen tänka om och fråga sig:
- Varför vill hon inte gå i duschen?
- Förstår hon konsekvenserna av att inte duscha?
- Beror det på att hon är överkänslig och att vattenstrålarna gör ont mot kroppen? Kan man ge henne valmöjligheter?
- Är tvättlappar eller bad en lösning?
- Är det någonting i korridoren till duschen som skrämmer henne?
- Kan det avlägsnas?
Omedelbart äventyrar inte duschvägran Mias hälsa. Men nog efter en tid. Det kan leda till att man till slut måste tvinga in henne i duschen. Men bara om inget annat hjälper.
Självbestämmandeturné i höst
Annette Tallberg har i höst åkt runt i Svenskfinland och diskuterat självbestämmande med anhöriga, personer med utvecklingsstörning och professionella.
– Det finns många svåra frågor. Hygien, alkoholanvändning, kost och motion, till exempel. Eller hur ska man agera om en person köper onödiga saker för sina pengar? Det finns inte ett svar för alla och inte en enkel lösning, förklarar Tallberg.
Ett ökat självbestämmande är alltså inte något som sker över en natt. Personal och anhöriga måste jobba tillsammans. Personalen måste få tid att diskutera frågeställningarna och testa och utvärdera nya metoder. Personalen på olika enheter har också lyft fram den kroniska tidsbristen.
Samtidigt är förutsättningen för att självbestämmande ska kunna fungera i praktiken att det finns tillräckligt personal och mer tid än förr för varje person med funktionsnedsättning.
Det ställer i sin tur nya krav på organisationerna som jobbar med personer med funktionsnedsättning.
– De stora omändringar som är på kommande inom social- och hälsovården kommer att förskjuta mera ansvar på brukaren och på anhöriga.
– Som det ser ut nu får brukaren välja mera själv i framtiden.
Mera självbestämmande innebär ett större ansvar och därför är det viktigt att alla som behöver får stöd i att fatta beslut i sin vardag, betonar Tallberg.
Läs mera...
#Självbestämmande är ett av de teman som vi vill lyfta fram under årets temavecka för personer med utvecklingsstörning. Läs en längre version av texten i senaste numret av Gula Pressen.