I utvecklingsprojektet deltog de fyra städerna Seinäjoki, Lahtis, Kotka och Åbo, och tre samkommuner. Projektet är en del av statsrådets KEHAS-program, vars syfte är att ingen längre ska bo på institution efter år 2020.
Vanliga bostäder i vanliga områden
Unga brukare vill inte bo i gruppboende, utan i vanliga bostäder i vanliga bostadsområden. Bland annat det här upptäckte man då man involverade alla berörda parter i planeringen av nya boendelösningar. Vid samma bord har då suttit brukare, anhöriga, städernas olika sektorer (såsom stadsplanering, social- och hälsovård, miljö och bildning), företag, samkommuner och tredje sektorn.
Istället för att koncentrera boende för personer med specialbehov till en viss byggnad eller ett visst område, ska man hellre till exempel ordna boende i nätverk av bostäder. Det viktiga är att se till att servicen är tillgänglig trots att man bor utspritt bland resten av befolkningen. Om det är möjligt ska man använda det bostadsbestånd som redan finns.
Inom ramen för projektet har man även upptäckt hur stor inverkan närmiljön har på trivseln. Därför är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid de möjligheter som finns i närheten av lägenheten, till exempel då det kommer till fritidssysselsättning, jobb eller dagverksamhet och socialt liv.
Arkitektstuderande engagerade
På seminariet presenterades också hur tankarna kan omsättas i praktiken då man bygger nytt. Arkitektstuderanden vid Tammerfors tekniska universitet presenterade ett flertal ritningar som gjorts med projektets idéer som utgångspunkt. Bland ritningarna fanns allt från områden med mindre stugor på samma tomt till stora flervåningshus, som kunde bebos av både personer med och utan stödbehov.
Arkitekterna konstaterade att det bland personer med utvecklingsstörning finns en lika stor mångfald som bland alla andra. Det finns många saker att beakta för att hemmet ska bli så lyckat som möjligt. Vill personen bo ensam, med kompisar eller är det frågan om ett par? Hur privat eller socialt lagd är invånaren? Skall det vara ett rad-, vånings-, eller egnahemshus?
Rum för utveckling
Nu fortsätter pilotprojekten i kommunerna. Man hoppas att fler kommuner tar modell av det framåtsträvande arbetssättet där brukarna får vara med och planera framtidens hem. Samtidigt konstaterades också att det finns rum för att utveckla delaktigheten, eftersom brukarna har involverats bara i planeringens första skeden.
Under år 2014 planerar man även att ge ut en guide om hur man kan använda den modell för samskapande planeringsprocess som utvecklats inom projektet.
Vi ser fram emot en ökad delaktighet både i de här pilotstäderna och i resten av landet. Arjen keskiössä är ett gott steg på vägen med att göra det som är vanligt för alla andra vanligare också för personer som har behov av stöd.
Oberoende av vem man är så skall man ha möjlighet att påverka sitt liv och boende. Som en av talarna på seminariet konstaterade, så är det onormalt om alla är lika – olikhet är det normala!
Projektet Arjen Keskiössä koordineras och finansieras av ARA, Finansierings- och utvecklingscentralen för boende. Förbundet Utvecklingsstörning (Kehitysvammaliitto) är med som expertorgan.
Mera information: