Mitt val – för att alla väljare ska få vara delaktiga i demokratin

– Jag är nog lite intresserad av politik, säger John Campbell, en av deltagarna i den studiecirkel som just ska börja i Helsingfors.

Tillsammans med Sara Alavesa, Jonas Bergholm, Niclas Jansson, Elmer Orlo, Maria Selenius, Jon Tallberg och några till som inte kan vara med just i dag ska John få diskutera och lära sig mer om val och demokrati. Det är Mayvor Lintinen och Sabina Öhman som håller i trådarna för studiecirkeln. Inför uppdraget har de gått en tredelad cirkelledarutbildning i  Mitt val.

– Mitt val är en metod för att tillgängliggöra demokrati och röstning för personer med intellektuell funktionsnedsättning, berättar Kjell Stjernholm som varit med och utvecklat Mitt val på Studieförbundet Vuxenskolan i Sverige, och som ha dragit en del av utbildningen.

Syftet med metoden är att höja valdeltagandet i den här målgruppen. I praktiken handlar det om studiecirklar om val och demokrati. En viktig ingrediens är att man inte bara lär ut hur själva röstningen går till utan också vad valet handlar om.

– Det är ingen idé att lära ut hur man röstar om man inte också lär ut vad man röstar om. Då blir det genast lite känsligare, påpekar Kjell.

Vi hjälper dem att vara väljare och det funkar.

Många är rädda för att den här typen av program ska styra vem de som deltar ska rösta på, men det är inte alls syftet.

– Vi ska vara politikens bästa vän, en facilitator, men inte försöka få till ett särskilt valresultat.

Det här har man inom Mitt val löst genom att i stället för att erbjuda svar bjuda in politiker och partier att berätta om vad de står för och svara på deltagarnas frågor.

Niclas Jansson och Jon Tallberg deltar i diskussionerna under studiecirkeln. Nan Björkskog-Lindborg (till vänster) är med som handledare.

Ett lyckat koncept nu också i Finland

– Vi hjälper dem att vara väljare och det funkar. 85 procent av dem som deltar röstar, det har forskning vid Uppsala universitet visat.

Siffran är anmärkningsvärd med tanke på att valdeltagandet bland den här målgruppen på 90-talet låg på kring 20–30 procent. Det var de här låga sifforna som Kjell reagerade på och som är bakgrunden till att Mitt val-konceptet utvecklades.

– Personer med intellektuell funktionsnedsättning hör till dem som är mest beroende av vad makten bestämmer genom myndighetsutövning och myndighetsbeslut. Om de inte deltar i val blir demokratiunderskottet gigantiskt.

Mitt val ordnades första gången i Sverige inför valet 2014 och hittills har 1800–1900 personer deltagit i studiecirklarna. Efter vårens kommunal- och välfärdsområdesval i Finland har omkring 60 personer varit med om studiecirklarna här hos oss. 

Det är Svenska Folkskolans Vänner som i samarbete med Steg för Steg och FDUV utbildat cirkelledare och själva studiecirklarna koordineras av Steg för Steg. De ordnas förutom i Helsingfors också i Åbo, Pargas, Ekenäs, Vasa, Kristinestad och Jakobstad. De flesta av dem ordnas i samarbete med den lokala DUV-föreningen.

Om personer med intellektuell funktionsnedsättning av rädsla för valfusk inte får hjälp att rösta förhindras de i praktiken att dela i valet, säger Kjell Stjernholm som utvecklat Mitt val-metoden i Sverige. Foto: David Lenander

Lättpratade valdiskussioner

Som en del av studiecirklarna ordnas lättpratade valdiskussioner. Inför dem får de deltagande politikerna ta del av en kort utbildning i att tala lätt språk. Kjell framhåller att det förstås inte gör dem till mästare i att uttrycka sig lättförståeligt, men valdiskussionerna har ändå varit mycket omtyckta – även av politikerna som uppger att de lärt sig mycket. Frågorna som diskuteras kommer från deltagarna i studiecirkeln.

– På det sätter vänder vi på maktförhållandena.

Kjell berättar också om hur politikerna genom diskussionerna fått upp ögonen för vad det lätta språket medför. De kan nå nya väljare, men inte heller dölja sina ståndpunkter bakom luddiga formuleringar.

Trots de goda erfarenheterna av Mitt val i Sverige finns det också bekymmer och utvecklingsbehov.

– Vi har hållit på nu i över tio år. Från första början har det varit lätt att få med partierna. Utmaningen är att få personer med intellektuell funktionsnedsättning att gå studiecirkeln.

För många är det inte givet vad de kan ha för nytta av att delta, de kan sakna de helt grundläggande kunskaperna om val och demokrati. De kanske inte heller nås av information om Mitt val. De är ofta beroende av att någon annan berättar åt dem om den här möjligheten.

– Om anhöriga eller vården inte tycker att de ska rösta eller att det är relevant så nås de inte av information om möjligheten. Därför måste vi också öka bildningen hos dessa grindvakter.

Elmer Orlo deltar i studiecirkeln i Helsingfors och lär sig om bland annat demokrati. Sabina Öhman leder studiecirkeln tillsammans med Mayvor Lintinen (som inte syns på bild).

Inledande träff med övningar i demokrati och beslutsfattande

I Helsingfors har den första studiecirkeln kommit i gång. I början får deltagarna rösta om de vill ha en paus under den två timmar långa träffen. En majoritet vill ha paus. Då är det bestämt  – det blir en paus. 

Också nästa fråga blir en liten övning i demokrati och beslutsfattande. När ska pausen vara, klockan 18.30 eller 18.45? Två röstar på halv sju och fem på alternativet kvart före sju. Även nu är det majoritetsbeslut som gäller.

Efter en presentationsrunda tar de sig an ordet demokrati. Vad betyder det? Jo att folket bestämmer.

– Målet är att vi alla ska kunna påverka, det är därför vi är här, säger Mayvor.

Alla får rösta och varje röst är lika mycket värd.

I Finland har vi allmän och lika rösträtt, förklarar Sabina.

– Alla får rösta och varje röst är lika mycket värd.

I Finland fick personer med intellektuell funktionsnedsättning rösträtt 1972. Före det var de omyndigförklarade. På en fråga om rösträtten också gäller dem med intressebevakare svarar Sabina ja. Alla över 18 får rösta.

En av deltagarna som har erfarenhet av att förhandsrösta undrar hur valhemligheten bibehålls när både valkuvertet med röstsedeln och följebrevet sätts i samma gula ytterkuvert. Det är en kvistig fråga och en ypperlig chans att ta reda på tillsammans med gruppen. 

På webbplatsen vaalit.fi hittar de svaret: först öppnar centralvalnämnden ytterkuvertet och granskar följebrevet, sedan skiljs följebrevet och valkuvertet åt. Valkuvertet öppnas först på valdagen när rösträkningen börjar.

Ett av målen med studiecirkeln är att frågorna som diskuteras och utreds utgår från deltagarna, det ska stärka dem i deras känsla att de kan och att de vill veta mera.

Mitt val-studiematerialet är utvecklat i Sverige och nu anpassat för att fungera i Finland.

Diskussionerna flyter på och plötsligt är klockan redan 19.20. Frågan är om de ännu hinner gå igenom lite av det planerade programmet, eller om de ska avsluta här. De röstar.

– Vem vill att vi fortsätter? frågar Mayvor.

Alla räcker upp handen.

Efter den här inledande träffen återstår ännu fyra träffar. Nästa gång ska de titta närmare på kommunalvalet och inför den träffen får de alla en uppgift. De ska fundera på vad som är viktigt för dem i vardagen och ta med en sak eller ett foto som beskriver det. Sedan ska de tillsammans fundera på om och hur kommunen kan stöda eller jobba för det som respektive deltagare tycker är viktigt.

Text: Matilda Hemnell

Foto: Sofia Jernström

Artiklen ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2025 med temat delaktighet