Att landskaps- och vårdreformen föll var ingen stor överraskning, särskilt inte för oppositionen. Många var lättade, men de som arbetat länge med reformen kände också en viss besvikelse. Har allt arbete gått förlorat och vad har det kostat det finländska samhället, är det många som undrar.
Som jag ser det, har arbetet inte gått helt förlorat. Det finns många goda lagberedningar när det gäller funktionshinderområdet och jag hoppas de tas tillvara när nästa regering inleder sitt arbete. Det finns också sådant som går att förbättra under nästa regeringsperiod, till exempel frågan om hur svenskspråkig service ska kunna garanteras på lika villkor.
Personlig budgetering är en service som kunde möjliggöra större valfrihet. Om det förslaget stryks från lagstiftningen är det en förlust för vår målgrupp.
Min personliga gissning är att det är valfrihetsmodellen som ifrågasätts under nästa regeringsperiod. Det är svårt att i detta skede förutspå vad det innebär för personer med funktionsnedsättning. Personlig budgetering är en service som kunde möjliggöra större valfrihet. Om det förslaget stryks från lagstiftningen är det en förlust för vår målgrupp. Många vill ha alternativ till nuvarande service.
Inför valet redogör de olika politiska partierna alternativa lösningar för vårdreformen. I valyran lovar politikerna mycket, men vem vill ta de svåra besluten om var man ska spara? För ett av de mål som vårdreformen har är ju att minska på vårdkostnader i framtiden.
Jag hoppas att man skapar sådana strukturer som gör det möjligt för vår målgrupp att välja mellan olika serviceformer och producenter.
För att kunna spara kommer man säkert att centralisera en del av servicen. Det finns tjänster inom funktionshinderområdet som man behöver samarbeta kring. Det kan vara tjänster som kräver specialkunnande eller tjänster som har ett relativt litet befolkningsunderlag på svenska. Även om tjänsterna är centraliserade måste de vara mobila så att klienten har tillgång till servicen nära sitt hem.
Serviceformer som boende och dagverksamhet kan enligt FDUV produceras i lokalsamhället och ska därför inte centraliseras. Jag hoppas att man skapar sådana strukturer som gör det möjligt för vår målgrupp att välja mellan olika serviceformer och producenter.
Funktionshinderlag, självbestämmande och avgifter
Förutom vårdreformen är det många andra reformer som berör funktionshinderområdet som blev på hälft. Lagförslaget till ny lag om funktionshinderservice har beretts i många år. Det hade gärna fått godkännas under denna period.
Varför skulle det ha varit viktigt? Jo, förslaget var bra! Andan i lagen utgår från FN:s funktionshinderkonvention. Sparkraven var också mindre än väntat. I regeringens första förslag fanns ett sparkrav på 62 miljoner euro. Senare sänktes det till 15 miljoner tack vare hårt arbete från funktionshinderorganisationerna.
Med några ändringar så kunde vi ha fått en riktigt modern lag.
Med några ändringar – till exempel att resurskravet för personlig assistans slopas – så kunde vi ha fått en riktigt modern lag, som inte utgår från diagnos utan stödbehov.
Förslagen till klient- och patientlag och klientavgiftslag behöver fortsatt beredning. I klient- och patientlagen behandlas bland annat begränsningsåtgärder och rätten till självbestämmande. Lagen är nödvändig eftersom vår nuvarande lagstiftning är otydlig på de här punkterna, men förslaget behöver förbättras och bearbetas. Målet är att stärka självbestämmandet, men i sin nuvarande form handlar förslaget ändå mera om att reglera begränsningsåtgärder.
I klientavgiftslagen regleras vilka tjänster som kommer att vara avgiftsbelagda i framtiden. FDUV:s ståndpunkt är att de tjänster och det stöd som personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver på grund av sin funktionsnedsättning ska vara avgiftsfria.
För FDUV:s del gäller det att fortsätta bevaka vår målgrupps intressen. Det är mycket som kan förändras under nästa regeringsperiod, förhoppningsvis till det bättre.
Text: Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare
Foto: Sofia Jernström
Funderar du vad kandidater i riksdagsvalet anser om funktionshinderservicen och hur den ska ordnas i framtiden? Kom och ta pulsen på dem på våra valdebatter för ett funktionsrätt Finland!
Valdebatt i Vasa 28.3 kl. 18–20
Valdebatt i Helsingfors kl. 16.30–19 (ordnas i samarbete med bl.a. SAMS och Soc&kom)