I dag den 6 november firas Svenska dagen med fester runt om i Svenskfinland. De senaste åren har man velat öppna upp firandet och ta med intresserade finskspråkiga. Folktinget har ordnat Svenska veckan och presenterat finlandssvensk kultur också på finskspråkiga orter. I år deltar 16 orter i evenemanget och det ordnas över 200 unika kulturevenemang, som lockar publiken till en djupdykning i kultur på svenska i Finland.
Svenska veckan vill vara en sammanförande länk mellan den svenskspråkiga och finskspråkiga befolkningen. På ett liknande sätt har den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet redan i många år fungerat som en sammanförande länk, ett fönster mot svenskan och den finlandssvenska kulturen.
LL-Bladet görs för alla som behöver eller vill ha information lite kortare och på ett lite mera lättförståeligt språk än i andra tidningar. Det här gör att LL-Bladet förutom för många svenskspråkiga med någon funktionsnedsättning, också fungerar bra för den som inte har fullständiga kunskaper i svenska.
Lättläst som inkörsport till det svenska
Det faktum att tidningen är lättläst gör att motståndet för att ta till sig text på svenska sänks. LL-Bladet finns i många finska gymnasier. Svensklärare har berättat att elever blir glada när de får LL-Bladet i sin hand. De får en positiv upplevelse av att de förstår svenska, fastän kunskaperna är begränsade. Den upplevelsen kan få personen att ställa sig positiv till det svenska i fortsättningen och vilja lära sig mera.
Det faktum att tidningen är lättläst gör att motståndet för att ta till sig text på svenska sänks.
På likande sätt är det med lättläst i alla former. En lättläst version av en tjock klassiker sänker tröskeln för att ta till sig berättelsen. Det är bra för en ovan läsare, en läsare med svårigheter eller varför inte en läsare med tidsbrist.
Med jämna mellanrum hör man någon säga att det är att bruka våld på god litteratur att omarbeta den till lättläst. Det är ett lite konstigt argument.
Ingen har väl krävt att den lättlästa versionen ska bli den enda tillbudsstående i fortsättningen! Den lättlästa versionen är bara en version, en lågtröskelversion av ett fint litterärt verk. Den tjocka ursprungliga versionen finns givetvis kvar för den som hellre vill läsa den.
Och vem vet, kanske har den som börjat med att läsa LL-versionen fått blodad tand och efter en tid och lite övning vågar ta sig an originaltexten.
Men om inte, så har personen i alla fall en uppfattning om vad det klassiska verket handlar om och behöver inte känna sig utanför när verket kommer upp till diskussion i olika sammanhang. Det är alltid klokt att sänka trösklarna, då kommer fler att kunna stiga in!
Maria Österlund, jobbar på FDUV:s LL-Center som redaktör för tidningen LL-Bladet