Hur viktigt är tillgänglighet egentligen? Det är väl inte så många som behöver tillgängliga lösningar? Så här är det lätt att resonera, men då beaktar man inte att många som behöver anpassningar kanske vanligen inte deltar just på grund av att verksamhet och utrymmen inte är tillgängliga.
Man kan tala om en ond spiral där icke-tillgängliga lösningar leder till att personer med funktionsnedsättning inte kan delta. Det leder till att de inte syns i samhället vilket i sin tur leder till att funktionsnedsättningar ses som något avvikande och sällsynt. Då uppstår lätt missuppfattningen om att det inte finns behov att beakta personer med funktionsnedsättning vilket leder till att de icke-tillgängliga lösningarna får fortgå.
Och så är den onda spiralen i gång.
Vad är tillgänglighet?
Men låt oss börja från början. Vad är tillgänglighet?
Förenklat kan man säga att tillgänglighet är avsaknad av funktionshinder. Då ska alltså funktionshinder inte ses som synonym till funktionsnedsättning; funktionshinder är inte egenskapen hos en individ utan det gap som kan finnas mellan omgivningens krav och individens förmågor.
Man kan tänka på det som en tröskel som man inte kommer över. Med hjälp av assistans och hjälpmedel kan man komma högre upp och – eventuellt – komma över tröskeln, men inte nödvändigtvis. Tillgänglighet handlar om att sänka den här tröskeln.
”Tröskeln” ska tolkas både ordagrant och bildligt. Trösklar kan vara oöverkomliga hinder för dem som rör sig med rullstol, men tillgänglighet ska ses mycket bredare än så.
Några exempel:
- Om du har svårt att vara uppmärksam och sålla bland intryck kan stökiga miljöer vara ett funktionshinder.
- Om du hör dåligt kan en otextad film vara ett funktionshinder.
- Om du inte kan ta till dig information på allmänspråk, kan svårbegriplig text vara ett funktionshinder.
Så kort och gott: Tillgänglighet handlar om att göra platser, miljöer, produkter och tjänster så att de fungerar för alla, även för människor med olika typer av funktionsnedsättningar.
Vad är bra att beakta med tanke på personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Eftersom FDUV är intresseorganisationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) kommer jag här främst att fokusera på sådant som är bra att beakta med tanke på deras möjlighet att delta: Kognitiv och sensorisk samt fysisk tillgänglighet.
Intellektuella funktionsnedsättningar innebär ofta svårigheter med vardagliga kognitiva, sociala och praktiska färdigheter. Personer med IF kan behöva mer tid att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Därför är det bra att undvika svåra ord och att ge tydliga och konkreta instruktioner, gärna med bilder som stöd.
Samtidigt är det alltid viktigt att komma ihåg att det finns stor variation inom gruppen, allt från personer med lindrig IF till personer med flerfunktionsnedsättning. En del behöver hjälpmedel för att röra sig eller för att kommunicera, till exempel en rullstol eller en pekplatta. Många med IF har också autism och med det kommer ofta sinneskänslighet, eller intrycksallergi som det också kallas.
Kognitiv och sensorisk tillgänglighet
Med tanke på personer med intellektuell funktionsnedsättning är det viktigt att fundera på den kognitiva och sensoriska tillgängligheten i ett utrymme. Det är viktigt med lugn, tydlighet, stressfrihet och förutsägbarhet. Det ska vara lätt att förstå vad som förväntas av en, vart man ska gå och vad som kommer att hända.
Här är exempel på vad som är viktigt att fundera på:
Skyltning och information
- Använd ett tydligt och begripligt språk, fäst uppmärksamhet vid ordval och hur informationen presenteras. Använd klarspråk eller vid behov lätt språk.
- Komplettera gärna med bilder som stöd. I Papunets bildbank finns en massa bilder att använda gratis.
- Välj typsnitt som är lätta att läsa.
- Rörlig bild fångar lätt vår uppmärksamhet. I synnerhet om det finns mycket rörlig bild (tänkt dig ett livligt köpcentrum) kan det bli väldigt belastande för den med sinneskänslighet.
Belysning
- Belysningen ska gärna vara bra, men inte för skarp. Lysrör är sällan en optimal lösning.
Ljudmiljö
- Ljudmiljön ska helst vara dämpad. Utrymmen där det ekar eller lätt blir mycket oljud kan vara outhärdliga för många.
Här nedan är ett exempel på otydlig – icke-tillgänglig – skyltning. Vilken knapp skulle du trycka på om du ska till andra våningen?
Kognitiv tillgänglighet handlar om mer än den fysiska miljön
Den fysiska miljön är en väsentlig del av tillgängligheten, men för ett hinderfritt evenemang finns det många andra saker att beakta. Det är bra att tänka på tillgängligheten redan vid planeringsskedet och i all information.
Här är exempel på vad som är bra att tänka på:
Inbjudan och information om evenemang samt anmälan
- Är det tydligt vad det ska handla om?
- Svarar informationen på frågorna vad, när, hur, för vem, varför?
- Kan man anmäla sig på annat sätt än digitalt?
- Är miljön beskriven? Kan man till exempel lägga med en bild på ingången eller huset samt information om tillgänglighet?
- Vem kan man kontakta om man har frågor?
- Fråga vid anmälan om specialbehov / något annat att beakta
Programmet och upplägget för evenemanget
- Det är viktigt med tydligt program:
- Vad ska hända när? Vad förväntas av mig?
- Det är bra att kunna förbereda sig:
- Kan man sända presentationer eller centrala frågeställningar på förhand?
- Kan man öva på den digitala plattformen eller få instruktioner om hur man ska komma till evenemanget?
- Kom ihåg extra tid!
- En person med IF (med stödperson/handledare) kan behöva mer tid än andra för till exempel pauser (wc och måltider).
Under evenemanget
- Ge tydliga instruktioner och påminnelser under evenemanget.
- Berätta hur man ska göra med mikrofon och kamera om evenemanget är digitalt.
- Var tydlig kring frågor: Får man avbryta eller ska man vänta på sin tur för att tala?
- Informera om vem man kan fråga om något är oklart eller man behöver hjälp.
- Ordna med ett lugnt utrymme under längre evenemang där deltagare vid behov kan vila.
Tänk också på att det för en del kan vara helt avgörande att ha en följeslagare med sig för att ens kunna ta sig till evenemanget. Det hjälper inte hur väl man i övrigt beaktat tillgängligheten om personen inte ens kommer sig dit.
Tips för tydlig information
Som det redan framkommit är information inklusive skyltning en central fråga för tillgänglighet. Lockelsen att snitsa till reklam eller annat kan ofta vara stor, men var försiktig med det. Lätt förlorar du många av dem som du vill nå.
Innehållet i informationen är viktigt, men också hur det framställs. God struktur hjälper läsaren.
Nedan finns samma text framställd på två sätt. Vilket föredrar du?
Läs fler tips för tydlig lättläst information
Fysisk tillgänglighet
Inte alla men en del med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att röra sig. För att kunna delta behöver de fysiskt tillgängliga miljöer. Tänk också på att personer som behöver tillgängliga lösningar och anpassningar inte bara finns bland gäster och besökare. Även talare och andra med centrala roller på evenemang kan ha en funktionsnedsättning.
Här är exempel på vad som är bra att tänka på:
- Finns det en tillgänglig ingång? Hur kommer man till den?
- Allmän assistans: Vem kan vid behov hjälpa med ytterdörrar, kläder, matbrickor?
- Finns det tillgängliga toaletter? Finns det tillräckligt med svängrum i dem?
- Finns det hiss eller trappklättrare? Ryms man in i dem med större elrullstol?
- Finns det räcken och ledstänger?
- Inte är det väl för trångt? Ryms man att röra sig med rullstol?
- Är scener och talarstolar tillgängliga för kortväxta och personer i rullstol?
- Är eventuella ramper tillgängliga (de får inte vara för branta)? Vet man hur de fungerar?
- Vem kan hjälpa med mikrofon eller finns det stativ?
Här nedan ett tragikomiskt exempel på hur det helst inte ska gå: Anders Westgerd skulle tala om serietidningen Funkotopia på Bokmässan i Göteborg, men kom inte upp på scenen. Rampen som skulle få honom upp på scen blev klar först när talartiden var över.
Alla med funktionsnedsättning är inte lika
Avslutningsvis vill jag påpeka att vi på FDUV inte är experter på alla former av tillgänglighet. För information om hur man bäst beaktar personer med synnedsättning eller hörselnedsättning rekommenderar jag att kontakta till exempel Finlands Svenska Synskadade och Svenska Hörselförbundet. Men några tips vågar jag ändå komma med:
- Om det finns mikrofon, använd mikrofon även om du har en hög och bärande röst. Det är viktigt med tanke på dem som använder hörapparat.
- Om du delar information i form av en bild, tänk på att alla inte kan ta till sig informationen. Du behöver återge informationen också på annat sätt.
- Och fram för allt: Tänk på att personer med funktionsnedsättning inte är någon enhetlig grupp. Det som underlättar för en person är nödvändigtvis inte till hjälp för någon annan.
Blinda Ronja Pahaoja skrev i somras om sitt hotellbesök i Jyväskylä. Personalen i receptionen berättade glatt att hon gett Ronja ett tillgänglighetsanpassat rum för att det där finns mer utrymme att röra sig med rullstol. Men Ronja använder inte rullstol …
Låter det här med tillgänglighet svårt? Många detaljer att hålla reda på? Visst är det så, men rätt attityd är det viktigaste. Allt kan man kanske inte åtgärda genast men så småningom. En del ändringar kan vara mer eller mindre bestående förbättringar, men i det stora hela är tillgänglighetsarbetet ett pågående arbete som aldrig blir färdigt.
Det sägs ofta att tillgängliga lösningar gagnar alla. Så är det i mångt och mycket. Men det är också viktigt att inse att det som underlättar för en del, kan vara helt oumbärligt för andra – en absolut förutsättning för att man överhuvudtaget ska kunna delta (på lika villkor).
Text: Matilda Hemnell, informatör