Illustration över Finland som vårdas av en läkare och som också fungerar som en röstlåda samt personer med funktionsnedsättning med röstsedlar.

10 + 1 frågor och svar om välfärdsområdesvalet

13.12.2021 kl. 10:53

I somras klubbades vårdreformen igenom i riksdagen. Det här innebär att alla förutom helsingforsarna och ålänningarna går till valurnorna i januari för att för första gången i Finlands historia välja fullmäktige till de 21 nya välfärdsområdena. Men vad är egentligen ett välfärdsområde och varför ska du rösta?

1. Vad är ett välfärdsområde?

Ett välfärdsområde är en ny administrativ struktur på regional nivå som från och med 1.1.2023 har ansvaret för att ordna social- och hälsovården inklusive funktionshinderservicen samt räddningstjänsterna.

Ett välfärdsområde består av flera kommuner. För tillfället ansvarar kommunerna, samkommunerna och räddningsverken för dessa tjänster.

2. Hur många välfärdsområden finns det?

Finland delas in i 21 välfärdsområden. Därtill finns Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen som kommer att ansvara för vissa specialiserade sjukvårdstjänster i Nyland.

3. Vilka områden är tvåspråkiga och hur ordnas service på svenska?

De tvåspråkiga välfärdsområdena är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Vanda-Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen. Helsingfors stad är en tvåspråkig kommun. De tvåspråkiga områdena har en skyldighet att erbjuda tjänster på de båda nationalspråken.

Det är även de tvåspråkiga välfärdsområdena som kommer att ta över Kårkulla samkommuns personal, verksamhet och fastigheter. De har dessutom en skyldighet att ingå samarbetsavtal med varandra för att trygga de svenskspråkigas rätt till social- och hälsovård på sitt eget modersmål.

I varje tvåspråkigt välfärdsområde tillsätts en nationalspråksnämnd som ska utreda, bedöma och uttala sig om hur de språkliga rättigheterna tillgodoses i praktiken.

4. Hur styrs ett välfärdsområde?

Ett välfärdsområde styrs av ett fullmäktige som väljs genom demokratiska val. Mandatperioden är fyra år. Fullmäktige väljer i sin tur en styrelse, övriga organ och en välfärdsområdesdirektör. Fullmäktige fattar också beslut om bland annat områdets strategi, budget och klientavgifter.

5. Hur många ledamöter sitter i fullmäktige?

I ett välfärdsområdesfullmäktige sitter 59–89 ledamöter. Varje välfärdsområde beslutar själv antalet ledamöter som sitter i fullmäktige, men inför valet 2022 har det slagits fast på förhand: i Österbotten, Mellersta Österbotten, Östra Nyland och Kymmenedalen är det 59 ledamöter, i Vanda-Kervo 69 och i Egentliga Finland och Västra Nyland 79.

6. Vad röstar vi om i valet?

I välfärdsområdesvalet röstar vi om vem som ska sitta i det egna välfärdsområdets fullmäktige, vilka partier som ska vara representerade och vilka kandidater som blir ledamöter eller ersättare. Valen är direkta, hemliga och proportionella.

7. Varför röstar inte Helsingforsarna i valet?

Helsingfors stad är inte ett välfärdsområde och väljer därför inte ett välfärdsområdesfullmäktige. Helsingfors är på grund av sitt befolkningsunderlag den enda kommunen på fastlandet som i fortsättningen ansvarar för sin egen social- och hälsovård samt räddningstjänster. I Helsingfors är det fortsättningsvis stadsfullmäktige som är det högsta beslutande organet för dessa tjänster.

Fastän Helsingfors inte är ett välfärdsområde tillämpas samma bestämmelser om social- och hälsovården samt räddningstjänsterna som i ett välfärdsområde.

8. När är välfärdsområdesvalet?

Det första välfärdsområdesvalet ordnas 23.1.2022. Förhandsröstningen är 12–18.1. I framtiden ordnas välfärdsområdesvalet samtidigt som kommunalvalet. Följande kommunal- och välfärdsområdesval är 13.4.2025.

9. Vem har rösträtt?

Finska medborgare, medborgare i andra medlemsstater i EU, isländska och norska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och vars hemkommun hör till ett välfärdsområde får rösta i valet. Även andra utlänningar som har haft sin hemkommun i Finland i minst två år har rösträtt.

10. När inleder fullmäktige sitt arbete?

Välfärdsområdesfullmäktige inleder sitt arbete 1.3.2022. Från och med valet 2025 inleds mandatperioden vid ingången av juni månad under valåret.

+ 1 Varför är det viktigt att rösta?

Det är nu som framtidens social- och hälsovårdstjänster byggs upp. Speciellt de allra första välfärdsområdesfullmäktigena kommer att ha ett stort inflytande över hur och var vi får vår service.

Vårdreformen kommer bland annat att medföra förändringar i hur funktionshinderservicen organiseras. Därför är det viktigt att de förtroendevalda är insatta i det stöd som personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning behöver. Valet är din chans att påverka.

Text: Vanessa Westerlund
Illustration: Albert Pinilla

Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2021.

Lättläst om välfärdsområdesvalet

Annette Tallberg-Haahtela överräcker blommor till Sixtn Snellman som har ett diplom i handen.

Sixten Snellman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset

Tidigare rektor för Optimas yrkesinriktade specialundervisning Sixten Snellman premieras för sin insats för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Pristagaren tillkännagavs på FDUV:s kongress på Åland söndagen den 29 oktober 2023.

Förbundskongressne 27-29.10.2023 på Åland.

Krävs krafttag för att få funktionshinderservicen i skick

Resolution från FDUV:s förbundskongress 2023.

Porträtt på Susanne Tuure och citatet Vi fungerar inte på samma villkor i livets olika skeden. Systemen och ekonomin styr.

Från pensionstagare till vadå? Pensionär?

Vad händer när de som varit pensionärer stora delar av sitt liv når pensionsålder? Det funderar Susanne Tuure på i vår blogg. Hon är teamledare och koordinator för familjearbete.

Eivor Hansén med sonen Lenni som har Downs syndrom.

”Att engagera sig i DUV är som en dörr som öppnas”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Eivor Hansén är vice ordförande för DUV i Karlebynejden.

Porträtt på Jan Alin och citatet -Utveckling kan vara att ta bort i stället för att lägga till.

Det alla lärare önskar sig på sin födelsedag

På internationella lärardagen vill vi hylla och tacka alla lärare som anpassar och beaktar att elever lär sig på olika sätt. Därför ger vi ordet till en representant för lärarkåren: Jan Alin.

Texten tusen sätt att berätta på orange botten.

Kommunikationsveckan uppmärksammar dem med talsvårigheter

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas i år 2–8.10.2023.

Riksdagen godkände förslaget att skjuta fram funktionshinderlagen

Riksdagen har beslutat att den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft först 1.1.2025. Regeringen vill justera lagen före den träder i kraft. Revideringen får inte leda till att lagen försämras, anser FDUV.

Porträtt på Maria Österlund och citatet I en del kretsar tänker många att lättläst litteratur är en sämre sorts litteratur.

Missuppfattningar om lättläst litteratur

Maria Österlund vid vårt LL-Center reder ut vanliga missuppfattningar om lättläst skönlitteratur. I vår blogg uppmanar hon fler att ge den lättlästa litteraturen en chans.

Nytt material för att stärka delaktigheten i serviceprocessen

Kvalitetskriterier för serviceplanen har skapats i syfte att stärka delaktigheten för familjer i alla delar av serviceprocessen.

Ny arbetsbok som stöd i föräldraskapet

Arbetsboken Framtidsexperterna riktar sig särskilt till föräldrar till yngre barn med funktionsnedsättning.

Jolin SLotte håller stolt upp boken Bultande hjärtan.

Bultande hjärtan – ny lättläst finlandssvensk bok

Nu är den här! Boken Bultande hjärtan med noveller och dikter av kända finlandssvenska författare. – Texterna i boken visar hur litteratur på lätt språk kan ge läsupplevelser som väcker tankar och känslor, säger projektkoordinator Jolin Slotte.

Ett gott liv – vad betyder det?

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 3/2023 med temat hälsa.

Seija Aaltonen med glasögon och handen under hakan.

Hon räds inte utmaningar inom vården

Effektivitet inom hälsovården passar dåligt dem som behöver tid för att förstå och uttrycka sig. Det framhäver medicine doktor Seija Aaltonen, en av pionjärerna inom den medicinska gren som har fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att öka kunskapen om och utveckla det individuella stödet för målgruppen, särskilt för de så kallat svåra fallen. Artikeln ingår i GP 3/2023.

Mänskliga rättigheter i praktiken på praktiken

Studerande Madeleine Sten gjorde sin praktik på FDUV under sommaren. I vår blogg skriver hon om sina erfarenheter.

Mamma Michaela Häggblom tittar varsamt på sonen Axner.

Axner kan när som helst få ett livshotande epilepsianfall

Axner, 6 år, kan springa runt, glad i hågen, och leka med sina syskon. Men i nästa sekund kan han drabbas av ett livshotande epilepsianfall. Då gäller det att handla snabbt – att ge akutmediciner i rätt ordning och att ringa efter ambulansen. – Vi lever på helspänn hela tiden, säger mamma Michaela Häggblom. Artikeln ingår i GP 3/2023.