Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

160060200020.09.2020 kl. 14:40
Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Solen står högt på himlen när vi träffar FDUV:s tidigare verksamhetsledare Mikael Lindholm vid daghemmet Tallbo i Helsingfors. Han har skrivit boken FDUV – 60 år för demokrati, utveckling och humana värderingar. Han förklarar varför det är lämpligt att träffas just utanför denna charmiga om än med dagens ögon sett inte så tillgängliga villa.

Från slutet av 60-talet och in på 80-talet verkade ett daghem för personer med intellektuell funktionsnedsättning i byggnaden. Liknande daghem fanns också på andra håll i Svenskfinland. Det banbrytande med daghemmen var att de var den första serviceformen för målgruppen utanför institutionerna.

– De innebar en möjlighet till lite normalt liv, inte bara för personer med intellektuell funktionsnedsättning utan för hela familjen.

Före detta hade familjerna alternativen att lämna sitt barn på institution, i praktiken Kårkulla vårdhem i Pargas, eller att hålla barnet hemma. Det senare alternativet innebar att någondera föräldern, i regel mamman, i stort sett måste ge upp sitt liv.

Daghemmen innebar en möjlighet till lite normalt liv, inte bara för personer med intellektuell funktionsnedsättning utan för hela familjen.

Det var också nydanande att det var föräldrarna själva som genom den då riksomfattande föreningen DUV startade daghemmen.

– DUV tog egentligen initiativ till alla svenskspråkiga daghem för målgruppen, därför fick daghemsverksamheten stor betydelse för DUV i början.

Det var något helt nytt att de som själva berörs kunde ta initiativ och visa på alternativ. Ännu i dag är många föräldrar aktiva, ser luckor i servicesystemet och påtalar brister. Och bra så!

Ett hot mot befolkningen

Men låt oss backa till tiden då DUV-rörelsens historia fick sin början.

Efter kriget var det flera personer, däribland fil.dr. Sigfrid Törnqvist, som ansåg att man borde göra något för de här familjerna. Många av de aktiva drevs av ett socialt samvete med religiösa förtecken. Resultatet blev att Samariterstiftelsen grundades 1954 och Sigfrid Törnqvist blev stiftelsen första ordförande.

På den här tiden visste man i samhället väldigt lite om dessa familjer, barnen var undangömda och det fanns egentligen ingen service till dem. Hela frågan var belagd med tabu. I den mån man talade om personer med intellektuell funktionsnedsättning ansåg många att samhället måste skyddas från dem. Rashygieniska tankar med krav på tvångssterilisering fanns till och med bland en del aktiva inom Samariterstiftelsen.

– Personer med intellektuell funktionsnedsättning uppfattades som ett hot mot hela befolkningen.

Man såg också att familjerna var väldigt pressade och då drog somliga slutsatsen att tvångssteriliseringar skulle hjälpa, en del hävdade till och med att det var i enlighet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.  

Institutioner för att underlätta för familjerna

Men de rashygieniska tankarna fick lyckligtvis inte fotfäste inom Samariterstiftelsen. I stället var det de för tiden moderna uppfattningarna om pedagogikens och den sociala miljöns betydelse som fick gehör. Man fick kontakt med många familjer och grundade Barnens By som bedrev något som i dag skulle klassas som arbetsverksamhet för främst vuxna.

Tanken var att man skulle underlätta för familjerna genom att ta hand om personer med intellektuell funktionsnedsättning på institutioner. Till en början var verksamheten vid Barnens By progressiv för sin tid, men utvecklades inte och lades ned.

– Så småningom blev det som ett museum över hur man hade det på 50-talet.

Dessutom grundades Kårkulla 1960.

– Kårkulla vårdanstalt placerades i Pargas men skulle finnas till för hela Svenskfinland. Man tänkte att placeringen inte hade så stor betydelse, alla skulle ändå vara på institution.

Inom Samariterstiftelsen funderade man nu på sin roll. Fanns det alls behov av stiftelsen längre?

– Men vissa ansåg att alla problem inte löstes i och med Kårkulla vårdanstalt.

Stiftelsens fick därför ännu fortsätta, men ändrade inriktning. Man grundade den riksomfattande föreningen De Utvecklingsstördas Väl, DUV rf.

Föräldrarna engagerar sig

Mari-Ann Stormbom-Humalisto blev DUV-föreningens första anställda. Hon reste runt i Svenskfinland, pratade med föräldrar och tog initiativ till föräldrakretsar, alltså grupper för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. På den tiden talade man inte om kamratstöd, men det var det i allra högsta grad, och det var också här föräldraengagemanget tog vid och resulterade bland annat i de ovannämnda daghemmen.

Mari-Ann Stormbom-Humalisto hade också aktiv kontakt med Sverige och fick ideologiska influenser därifrån. Det nya tänkesättet gick under begreppet ”normaliseringsprincipen”. Principen, så som Bengt Nirje på FUB i Sverige formulerat den, handlar om att miljön kring personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska vara så normal som möjligt.

Förbundet bildas

År 1969 fick Samariterstiftelsen en ny verksamhetsledare, Mikael Lindholm. Det var egentligen en slump, eller rentav ett missförstånd, som gjorde att han sökte jobbet.

– Men det tog inte länge förrän jag blev verkligt intresserad av området.

Under sin tid som verksamhetsledare kom DUV-föreningen att upplösas. I stället bildade man lokala DUV-föreningar som sedan 1971 tillsammans grundade Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, FDUV. Mikael blev förbundets verksamhetsledare 1975 och var det ända fram till 2006.

Varför finns FDUV?

– Många inom kommunala sektorn har särskilt före kommunernas ekonomiska kris ställt samma fråga. Varför finns FDUV nu då det finns så mycket service till målgruppen? Men utvecklingen har visat att det behövs en organisation som bevakar och lyfter fram medborgerliga och mänskliga rättigheter. DUV med sin daghemsverksamhet på 60-talet är något helt annat än dagens människorättsorganisation.

Har FDUV utvecklat samhället, synen på och stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning eller har FDUV utvecklats i takt med samhället?

– Det har gått åt båda hållen. Klart att en organisation måste förändra sig med samhället, men jag tror nog att FDUV haft en rätt stor inverkan på samhället vad gäller integrering och avinstitutionalisering.

Utvecklingen har visat att det behövs en organisation som bevakar och lyfter fram medborgerliga och mänskliga rättigheter.

Den stora övergripande och genom historien aktuella frågan för DUV-rörelsen är den om samhällsintegrering.

– Den handlar bildligt, och i en del fall till och med bokstavligen, om liv och död för den här målgruppen.

Den gäller bland annat var och hur de ska bo, deras position på arbetsmarknaden, inkomster och inte minst var och hur de ska gå i skola.

Frågan om inklusion i skolan har tidvis väckt häftig diskussion. När man på 80-talet började tala om att barn med särskilda behov inte bara skulle vara i samma lokaler som alla andra elever utan i samma klass var det många som protesterade.

– Det fanns lärare som gick ut och sa att de inte kan ta på sig ansvaret att undervisa alla barn, medan andra lärare sa att det inte alls är omöjligt, att de redan haft av dessa barn i sina klasser. Och den här diskussionen pågår fortfarande... 

Steg för Stegs grundande en milstolpe

Som en av de viktiga upplevelserna i sitt yrkesverksamma liv nämner Mikael grundandet av Steg för Steg 1996. Under 80-talet aktualiserades frågan om medbestämmande och nu blev det dags för en egen förening för personer med intellektuell funktionsnedsättning att se dagens ljus.

Steg för Stegarna gav Mikael Lindholm nya insikter.

– Jag märkte att vi inte alls behöver berätta åt personer med intellektuell funktionsnedsättning vad de ska säga, de kunde bra föra sin egen talan.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Sofia Jernström

Boken FDUV – 60 år för demokrati, utveckling och humana värderingar finns att ladda ner gratis på fduv.fi/historia. 

Läs om FDUV:s historia på lätt svenska

Artiklarna ingår i vår tidning Gemenskap & påverkan 3/2020

Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.
Porträtt på Melanie Shametaj.

Frågor och svar om arbete och arbetsverksamhet

Vi ställde frågor om arbete till Melanie Shametaj, projektansvarig för Steget vidare vid FDUV. Melanie har också i sina tidigare jobb arbetat med att stöda personer med funktionsnedsättning komma in på arbetsmarknaden och arbetat inom dag- och arbetsverksamhet.
Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.

Inklusion i närskolan bör vara första alternativet

FDUV har gett ett utlåtande om inklusion och stöd för lärande.
Person med Downs syndrom arbetar i butik. Texten Arbete och lön för arbete!

Temavecka lyfter fram rätten till arbete och lön för arbete

Temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning har i år fokus på arbete. Många med intellektuell funktionedsättning arbetar, men endast få får lön. Ibland är det otydligt om det jobb som görs egentligen uppfyller kriterierna för anställning.
Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.

Coronan fråntog möjligheterna till kommunikation

Kommunikationsmöjligheterna bör tryggas i coronavardagen, kräver organisationerna för personer med talsvårigheter i ett gemensamt ställningstagande.
Fyra personer vid en talarstol.

Glädjebudskapet om det lätta språket spreds över nätet

Det blev inte som planerat, men det blev bra ändå. LL-Centers seminarium visade att det är luft under vingarna för lätt språk just nu, skriver Maria Österlund i vår blogg.
Personer med olika funtktionsnedsättningar och texten Ett funktionsrätt Finland.

Nytt politiskt program för ett funktionsrätt Finland

Programmet förtydligar FDUV:s prioriteringar och mål samt värdegrund i specifika frågor.
Porträtt på Frank Lundgren

Den kognitiva förmågans privilegium

Frank Lundgren spinner i vår blogg vidare på Fredrik Soncks essä i Hbl.
Nycklar till en öppen dörr och logotypen Asumisen tekoja - stöd för jämligt boende

Nominera kandidater till Boendegärningar-priset

Priset ska uppmärksamma insatser för jämlikt boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Porträtt på Mikaela Björklund.

Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande

Mikaela Björklund har omvalts som ordförande för FDUV. I en resolution från förbundskongressen betonar FDUV vikten av att tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning tryggas efter vårdreformen. Förbundet anser att det nuvarande förslaget till vårdreform ger goda förutsättningar för moderna tjänster, även om det finns farhågor.

Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset

Nalle Öhman premieras för sin insats för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Pristagaren tillkännagavs på FDUV:s kongress lördagen den 24 oktober.
FDUV:s logotyp.

Kongressen beslutar om FDUV:s linjedragningar för de kommande åren

På grund av det förändrade coronaläget ordnas förbundskongressen 24.10 i huvudsak på distans.
FDUV:s logotyp.

Använd gamla färdtjänstsystemet och ge alla rätt till att använda bekant taxichaufför

Insändare i Hufvudstadsbladet 10.10.2020.
FDUV:s logotyp.

Familjer drabbas ekonomiskt av coronaepidemin – behöver stöd

Föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning berättar om ekonomiska bekymmer och utmattning. Coronavirusepidemin har gjort livet till en kamp om överlevnad.
Skärmdump av en nyhet om coronablinkern med lättläst text och symboler som stöd.

Nyheter för dem som behöver mer än text för att förstå

Om man inte förstår nyheter och vad som händer omkring en är det svårt att påverka sitt liv och vara delaktig i samhället. Därför behövs nyheter med symbolstöd, skriver Veronica Andersson i vår blogg.
FDUV:s logotyp

Coronasmitta på Villa Elba – FDUV:s lägerdeltagare har inte exponerats

Anhöriga till alla som deltog i lägret har informerats.
Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.
  • «
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen