En familjesemester för alla

26.09.2019 kl. 15:49

Hotellsemester med barn, både med och utan specialbehov, hur går det ihop? Åsa Broo deltog med sin familj på FDUV:s och Semesterförbundets familjevecka och blev positivt överraskad. Läs hennes tankar efter semestern. Hon rekommenderar fler att ta chansen.

Kan man vistas på hotell med ett specialbarn? Kan man tillbringa fem dygn på ett ställe utan kokmöjligheter, om man har ett barn i behov av specialkost? Har vi ork att planera en resa, eller har vi ens råd? Frågorna är ibland många, och därför kanske en del drar sig för att besöka ett hotell.

Det var en gång

Fem dygn. Fyra familjer. Tre ledare. Två förbund. En familjesemester. Noll krav. Tillsammans blev dessa utgångspunkterna för FDUV:s och Semesterförbundets verksamhet på Lohja Spa & Resort under en vecka i juli 2019. Platsen var vacker och vädret fint, men visst behövs det lite mer än så för en lyckad semester. Och mer fanns det.

Varierande aktiviteter

Dagarna i Karis-Lojo fylldes av program från morgon till kväll. Alla kunde fritt välja vad man deltog i. Det fanns möjlighet att testa på det mesta: minigolf, frisbeegolf, paintball, fotboll, volleyboll, paddling, fiske, gym, pilbågs-, slangebells- och blåsrörsskjutning, samt simning både inne och ute. Såklart fanns det också möjligheter att pyssla och spela sällskapsspel.

Förutom FDUV:s handledare Augusto och Mia, fanns Kalle från KD Adventures på plats och drog igång alla aktiviteter. Kalle är en störtskön typ som bjuder både på sig själv och kan det här med att hitta på aktiviteter som passar alla.

Man omringad av en massa barn.

Kalle omringad av alla barn, med och utan specialbehov, under semesterveckan i Lojo. Kalle har talang för att hitta på aktiviteter som passar alla.

Äta bör man

I en barnfamilj är det mycket fokus på mat också under sommarmånaderna. Att få gå till dukat bord och inte behöva fundera, planera och tillreda maten en enda gång under dessa dagar var verkligen lyxigt.

Och för den som har en familjemedlem med specialdiet kan jag bara säga att vi blev mäkta imponerade av personalen i restaurangen. Denna gång var den stora oron före resan helt obefogad. Och välgjord mat blir alla glada av, extra glad blir man av efterrätt såklart.

Spa och simning

Varje dag fanns det möjlighet att besöka den nyrenoverade spaavdelningen med flera olika bassänger. Dessutom fanns det inte bara en bastu, utan fyra: ångbastu, saltbastu, björkbastu och stjärnbastu. Det fanns en bastu för alla eftersom temperaturen också varierade mellan de olika basturna.

Här hittade man lugnet efter en fullspäckad dag med roliga aktiviteter.

Minnesvärda dagar

Det roliga med denna semester var att det utöver familjer med specialbarn också fanns familjer utan. Personligen tror jag detta är vägen att gå framöver. En mötesplats där alla familjer passar in. För vi är ju sist och slutligen alla unika med olika, men också lika behov. Och minnesvärda dagar är det vi alla bär med oss från denna resa liksom en stor känsla av tacksamhet.

I ärlighetens namn var vi ändå lite trötta efter fem dygn. Vi hade varit med om så mycket roligt på kort tid. Samtidigt var vi också mycket lyckliga över att få komma hem med en kappsäck full av minnen och bara lite smutstvätt. Det fanns tvättmaskin på hotellet.

Text: Åsa Broo
Foto: J-A Broo

Hur får man denna möjlighet?

FDUV och Semesterförbundet har de senaste åren ordnat en familjesemestervecka under sommaren. Förutom anpassat program är priset för veckan kraftigt subventionerat. Vuxna har betalat endast 25 euro per person, barn under 15 år har fått delta gratis.

Familjer ansöker om att få delta. Orsakerna varför man blir beviljad är olika: sociala, ekonomiska eller hälsomässiga. Oberoende av vilka skälen är finns en glädje i att få tillbringa tid med både den egna familjen och nya medmänniskor. Semesterveckan är ett sätt att ladda batterierna och bryta vardagsmönster.

Vi informerar om nästa sommars semestervecka närmare på våren. Vid frågor redan nu, kontakta Camilla Forsell: camilla.forsell@fduv.fi, 040 673 96 95. Semesterveckan finanserias med medel från STEA.

Sagt av andra om semesterveckan

Nöjd med hela resan! Allt har varit bra. Simhallen var rolig, programmet var superbra.

– respons från 5-årig deltagare

Det är precis sådana här semesterveckor som man behöver. Färdigt och välplanerat program så att man har möjlighet att umgås med familjen och även träffa andra familjer samt dela erfarenheter med varandra.

– respons från en vuxen deltagare

Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap & påverkan 3/2019.

Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.

Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.

Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.

En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

En kvinna mellan två män som sitter i rullstol.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.

Steg för Stegs nya ordförande vill jobba för rättvis lön och motarbeta mobbning

Andrea Westerlund från Raseborg är sedan årsskiftet ny ordförande för Steg för Steg. Andrea valdes till ordförande på föreningens årsmöte i november. Vi ställde några frågor till henne om det nya uppdraget och det hon vill jobba för: rättvis lön och antimobbning.

Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.

Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.

Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.

illustration där personer jobbar bland djur i naturen.

Arbete bland djur och natur

Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Ung kvinna med Downs syndrom leder en häst.

Ridningen ger Ida nya färdigheter

Ida Sundelin trivs i naturen och har sedan ett år tillbaka haft ridning som hobby. Den nya hobbyn har inte bara botat hennes svåra djurfobi, den har dessutom utvecklat och stärkt många färdigheter som är viktiga ingredienser för ett fullgott vuxenliv. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.

Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.

illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.