– Den nya lagens syfte är att främja likabehandling och förebygga diskriminering, men också effektivera rättssäkerheten för den som utsatts för diskriminering.
– Diskriminering kan vara direkt eller indirekt, och får inte ske på basis av till exempel hudfärg, graviditet eller funktionsnedsättning. Ibland kan man känna sig felbehandlad eller kränkt, men det behöver inte uppfylla kriterierna för diskriminering.
– För personer med funktionsnedsättning innebär lagen exempelvis att myndigheter och företag ska se till att deras utrymmen är tillgängliga. Lagen medför också ett större krav på att information ska vara tillgänglig, exempelvis på klarspråk eller lättläst. Det här sker stegvis, vi kan inte vänta oss att allt sker på en gång.
– Lagen kan innebära flera möjligheter i arbetslivet. Säg att två personer söker samma närvårdartjänst och har samma närvårdarutbildning. Personen med Down’s syndrom har bättre betyg och har beviljats stöd för att kunna utföra arbetet, men blir inte vald på grund av sin funktionsnedsättning, då är det diskriminering.
– Diskrimineringsombudsmannen har i uppgift att övervaka att lagen följs, att främja likabehandling och förebygga diskriminering. Om man misstänker att man har blivit diskriminerad kan man ta kontakt med ombudsmannen och presentera sitt ärende. Man får gärna också kontakta oss på SAMS eller FDUV.
– Om kriterierna för diskriminering uppfylls för ombudsmannen ärendet vidare till diskrimineringsnämnden, som kan fatta beslut om förbud mot diskriminering eller förpliktelse till likabehandling. Nämnden kan också fastställa förlikning mellan parterna.
Mera information
- Du hittar Diskrimineringslagen (1325/2014 ) på www.finlex.fi