Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen har pågått länge. Regeringens proposition är rätt bra, men har ännu sina brister. Viktigt är ändå att denna länge väntade reform ros i land under denna regeringsperiod.
FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar diskussionen kring det finlandssvenska vårdkonsortiet och funktionshinderservicen i en insändare publicerad i Hbl 14.2.2018.
Med anledning av diskussionen om FDUV:s namn och begrepp publicerar vi redan nu verksamhetsledare Lisbeth Hemgårds ledare, som ingår i nästa nummer av vår tidning Gula Pressen.
Familjer med barn med funktionsnedsättning är oerhört utsatta och många familjer har svårt att orka, skriver vår verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i en insändare.
Också de som inte kan läsa eller är svaga läsare har rätt till läsning, skriver Lisbeth Hemgård och Johanna Rutenberg i en insändare publicerad i Hbl på internationella läskunnighetsdagen 8.9.
Regeringen planerar att lätta på en rad bestämmelser för att minska på kommunernas uppgifter och ansvar. Bland annat vill man lätta på bestämmelserna för boendet för specialgrupper såsom personer med utvecklingsstörning eller psykisk ohälsa.
Vi kunde i HBL 9.1. läsa om Stefan Karlssons önskan om att bo i egen lägenhet. Kommunen anser att "kutymen" är att personer med utvecklingsstörning ska bo i gruppbostad och kan därför inte bevilja personlig assistans i den omfattning det skulle behövas.
Punkbandet Pertti Kurikan Nimipäivät har visat att personer med funktionsnedsättning kan få höras och synas på samma sätt som andra i vårt samhälle. Tyvärr vittnar den nya regeringens program inte om samma tolerans och framtidsanda.
De senaste veckornas nyheter om vanskötsel vid ett av Kårkullas boenden i Sibbo väcker många frågor. Anhöriga frågar sig om liknande händer vid andra boende- och serviceenheter (HBL 20.8.2014). Frågor kring ledarskap, attityder och arbetsmoral har också lyfts fram i nyheter och sociala medier.
Vi oroar oss för de sparbeslut i Helsingfors och Esbo som gäller fritidsresor för utsatta grupper. I båda städerna riskerar antalet resor per månad att minska bland annat för personer med utvecklingsstörning.
På det nationella planet sker det just nu stora förändringar inom specialomsorgen. Statsrådet beslöt i november 2012 att tjänsterna för personer med utvecklingsstörning ska utvecklas i närsamhället och att alla institutionsplatser ska avvecklas före år 2020. Kommunerna ges ett större ansvar för tjänsterna och specialomsorgsdistriktens roll kommer att förändras.
I Raseborg har tjänsterna för personer med utvecklingsstörning väckt diskussion. Raseborgs ekonomiska resurser är svaga och man börjar se om sitt hus. Ett förslag har varit att säga upp avtalet med Kårkulla samkommun, den stora producenten av stöd för personer med utvecklingsstörning i Svenskfinland. Kårkullas tjänster är helt enkelt för dyra för staden.
Thérèse Grahn lyfter i sin insändare (HBL 10.6.2013) fram den knipa som familjer kan hamna i då barnet har kommunikationssvårigheter och behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). På FDUV har vi bekymrat oss för att resurserna i Svenskfinland är så knappa när det gäller anpassade läromedel och alternativ kommunikation.
Inför kommunalvalet får vi dagligen läsa om hur kommunerna är tvungna att spara i social- och hälsovården. Kommunernas sparbudgeter kan förorsaka problem också i tjänsterna för personer med utvecklingsstörning. På FDUV oroar vi oss särskilt för att den positiva utveckling som kommit igång med individuella tjänster riskerar att stanna upp.
Enligt databasen för offentlig upphandling, hilma.fi, begär Raseborgs stad som bäst in anbud för personlig assistans med lägsta kostnad som enda kriterium.