Jag har som FDUV:s verksamhetsledare fått uttala mej i olika sammanhang om hur FDUV ser på tjänsterna. Ibland har medierna velat använda FDUV som den stora kritikern när det gäller Kårkulla samkommuns tjänster vilket inneburit en ganska onyanserad debatt.
I dagens Hbl skriver DUV-aktiva från västra Åboland om hur en segregerande människosyn genomsyrar en insändare. I denna debatt kan jag urskilja en ingående diskussion om vårdstrukturer, avgiftspaket, upphandling, personaltäthet och naturligtvis resurser. Det är absolut viktiga aspekter som påverkar tjänsternas kvalitet men jag saknar något i diskussionen. För vem och på vilket sätt upprätthåller man tjänsterna?
FDUV har efterlyst alternativ till den service som erbjuds i dag, brukare och anhöriga vill vara med och påverka, de vill välja nya stödformer och påverka de tjänster de får. Dessa alternativa stödformer kräver inte alltid mer resurser utan ett kreativt tänkande och ett gott samarbete mellan samkommunen, kommunerna och tredje sektorn. Kommunerna borde ta ett större ansvar för att servicen och stödet för personer med utvecklingsstörning motsvarar förväntningarna. Det är mycket oroande när kommunerna bara vill ta över ansvaret på grund av ekonomiska skäl.
Det blir allt svårare att försvara goda skräddarsydda tjänster när samhället överlag sparar i allt som gäller social- och hälsovård. Man framställs som orealistisk och naiv om man försvarar stöd som utgår från de egentliga behoven.
Statsrådet har tagit ett viktigt beslut i och med att de förutsätter en avveckling av institutioner före 2020. Parallellt ska tjänsterna i närsamhället utvecklas, och här finns en stor utmaning för både kommunerna och för Kårkulla samkommun att utveckla sina tjänster så att personer med utvecklingsstörning kan utforma sitt eget liv som myndiga personer, såsom Fredrika Abrahamsson och Anna Öhman skriver i sin insändare i Hbl i dag.