Reformen av funktionshinderservicelagstiftningen har pågått i över ett årtionde och är en efterlängtad reform inom funktionshinderfältet. Reformens mål är att sammanslå handikappservicelagen (1987) och specialomsorgslagen (1977) till en ny funktionshinderservicelag. Det är på tiden att lagstiftningen förnyas så att den motsvarar dagens behov, en modern människosyn och FN:s funktionshinderkonvention. Det är även viktigt att lagstiftningen är förenlig med de nya social- och hälsovårdsstrukturerna som nu byggs upp i välfärdsområdena.
Riksdagen behandlar lagen i höst
I webbtjänsten Utlåtande.fi kan man bekanta sig med lagförslaget (notera att den svenskspråkiga översättningen är uppdelad i flera i dokument). Remissrundan för lagförslaget inleddes i februari och pågår till april. De svenskspråkiga utlåtandena ska senast skickas in den 11 april.
Enligt planen ska lagförslaget överräckas till riksdagen i höst och till största del träda i kraft i januari 2023. Endast paragraferna som gäller särskilt stöd och stöd i beslutsfattande planeras träda i kraft år 2025.
I och med att den nya funktionshinderlagen träder i kraft innebär det att specialomsorgslagen till stora delar kommer att upphöra gälla. Specialomsorgslagens paragrafer om självbestämmande och begränsningsåtgärder kommer att fortsätta vara i kraft tills en ny självbestämmandelagstiftning är på plats.
Paragrafer om arbetsverksamhet och -träning ingår inte i den nya funktionshinderservicelagen, men enligt planerna ska dessa paragrafer i stället läggas in i socialvårdslagen. Paragraferna skickas på utlåtanderunda senare i vår.
Förslaget kräver finslipningar
FDUV har länge sett fram emot en förnyelse av funktionshinderservicelagen och vi anser att lagförslaget innehåller många bra skrivelser, men det behövs fortfarande en hel del finslipningar och korrigeringar i både paragraferna och motiveringarna.
Målet med lagen är bland annat att stärka självbestämmanderätten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. För att detta ska uppfyllas anser FDUV att flera paragrafer behöver justeras så att de verkligen svarar på de individuella behoven hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Vi har nu alla möjligheter att påverka lagförslaget både under vårens utlåtanderunda och under höstens behandling i riksdagen så att vi får en modern och bra helhet på plats till år 2023.
Vi behöver så fort som möjligt förnya lagstiftningen inom funktionshinderservicen så att den motsvarar en modern människosyn och uppfyller funktionshinderkonventionens anda.
Lagens tillämpningsområde en central paragraf
Lagens tillämpningsområde är en av lagförslagets viktigaste paragrafer eftersom den paragrafen avgör vilka personer som har rätt att få service enligt funktionshinderservicelagen. I paragrafen ingår en definition på vad som avses med en person med funktionsnedsättning.
Vår uppfattning är att definitionen är väldigt begränsande och att den i praktiken kommer att leda till att personer med lindrigare och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bli utan stöd. För FDUV är det viktigt att även personer med lindrigare intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får service via funktionshinderservicelagen.
Resurskravet kvarstår
En av de allra mest diskuterade frågorna är personlig assistans och närmare bestämt det så kallade resurskravet. Enligt gällande lag ska en person med funktionsnedsättning ha resurser att definiera assistansens innehåll. Vi på FDUV tillsammans med våra finska systerorganisationer anser att resurskravet är diskriminerande och försätter funktionshindergrupper i en ojämlik situation, särskilt personer med intellektuell och liknande funktionsnedsättning.
I det lagförslag som nu är på utlåtanderunda kvarstår resurskravet, men formuleringen har ändrats. I det nya lagförslaget betonas personens förutsättningar att uttrycka sin vilja.
Enligt § 9 om personlig assistans förutsätter resurskravet
”att personen med funktionsnedsättning självständigt eller med assistans kan uttrycka sin vilja när det gäller assistansens innehåll.”
Trots att tröskeln att få personlig assistans har sänkts så kvarstår resurskravet. Den nya formuleringen motsvarar Högsta förvaltningsdomstolens gällande praxis. Enligt lagförslaget är tanken att de personer som inte beviljas personlig assistans i stället ska få det stöd de behöver via den nya paragrafen om särskilt stöd.
Ny paragraf om särskilt stöd
Paragrafen om särskilt stöd riktar sig till personer som inte får det individuella stöd de behöver via någon annan service i funktionshinderlagen eller någon annan lag. I paragrafen ingår tre olika serviceformer som enligt lagförslaget är stöd som en yrkesutbildad person inom socialvården ger, stöd i att fatta beslut och krävande multiprofessionellt stöd.
Det här är en viktig och nödvändig paragraf, men den behöver utvecklas och stärkas bland annat när det gäller stöd i att fatta beslut. Enligt förslaget träder paragrafen i kraft först från och med 2025, men vi ser att det skulle vara viktigt att den träder i kraft redan 2023, samtidigt som resten av paragraferna i lagförslaget.
Stöd för boende behöver stärkas
Gällande stöd för boende anser FDUV att lagförslaget måste förtydligas speciellt när det gäller rättigheten att få stöd för boende i förstahand till en bostad och på en bostadsort som personen med funktionsnedsättning själv har valt. Denna rätt måste även gälla för de personer som har större stödbehov.
Dag- och arbetsverksamhet
I lagförslaget stipuleras följande om dagverksamheten: (19 §) En person med funktionsnedsättning i arbetsför ålder har rätt att delta i dagverksamhet om personen är arbetsoförmögen eller om personen inte kan delta i arbetsverksamhet som ordnas med stöd av socialvårdslagen eller i annan sysselsättningsfrämjande verksamhet.
FDUV oroar sig för att den här formuleringen innebär att det inte i framtiden är möjligt att kombinera dag- och arbetsverksamheten på det sätt som det varit möjligt idag. En annan utmaning är att lagstiftningen om arbetsverksamhet som planeras ingå i socialvårdslagen inte ännu framställts. Vi känner alltså inte till innehållet i paragraferna om arbetsverksamhet, vilket är en information som skulle behövas för att kunna bilda sig en uppfattning om helheten.
Lagstiftningen måste vara modern och svara på de behov personer med funktionsnedsättning har i dag och i framtiden
Utlåtandet färdigt i april
FDUV arbetar nu aktivt för att den nya funktionshinderlagen ska möjliggöra rätten till ett gott liv på lika villkor för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Under våren samlar vi in synpunkter via vår intressepolitiska arbetsgrupp som består av representanter från FDUV:s medlemsföreningar. Det går även bra att skicka sina synpunkter till vår sakkunniga i påverkansarbete Vanessa Westerlund.
FDUV:s utlåtande om funktionshinderservicelagen publiceras på vår webbplats i april.