Familjer till barn med funktionsnedsättning har rätt till olika stödtjänster från välfärdsområdet (eller Helsingfors stad). Syftet är att stöda och hjälpa familjerna att klara sin vardag så att barnet och hela familjen ska orka och må bra. Nedan har vi listat de olika stödtjänsterna.
Förutom de tjänster som familjerna har rätt till enligt den nya lagen om funktionshinderservice, kan en del tjänster beviljas enligt socialvårdslagen. I och med socialvårdslagen som trädde i kraft 2015, ska välfärdsområdena satsa allt mer på förebyggande arbete. Med tidigt stöd vill man minska behovet av mer omfattande tjänster till exempel inom barnskyddet.
De vanligaste tjänsterna som berör personer med funktionsnedsättning och deras familjer är bland annat barnfamiljernas hemservice och familjearbete.
Bestämmelserna kring närståendevård stadgas om i lagen om stöd för närståendevård. Om du behöver kombinera arbete och vård och omsrog av barn erbjuder arbetslivet olika möjligheter.
Gå till:
Stödet till personer med funktionsnedsättning och deras familjer fungerar lite olika i de olika välfärdsområdena men ni har rätt att be om en kartläggning av ert behov av stöd och service. Ta kontakt med välfärdsområdet och be om en bedömning av servicebehovet. Det finns information på välfärdsområdets webbplats om hur man ska gå till väga. Ni kan också be om rådgivning av oss på FDUV.
Ta kontakt med FDUV:s rådgivning
Om du känner till vem som är din kontaktperson inom funktionshinderservicen kan du kontakta hen direkt kring en enskild ansökan eller för att be om en uppdatering av serviceplanen (benämns klientplan från och med 1.1.2025).
Med tanke på rättsskyddet är det bra att alltid göra en skriftlig ansökan om enskilda serviceformer. I allmänhet inleds behandlingen av en ansökan senast den sjunde vardagen efter att ett ärende inletts och ärendet behandlas i regel inom tre månader. I socialvårdslagen finns mera info om behandlingstider.
Du har rätt att få ett skriftligt beslut med anvisningar om hur du kan besvära dig om du är missnöjd med beslutet.
Välfärdsområdet kan bevilja hemservice vid särskilda familje- eller livssituationer, till exempel då ett barn har en funktionsnedsättning eller då en familjemedlem är utmattad. I praktiken innebär hemservice hjälp och stöd i att sköta dagliga sysslor. Det kan gälla hushållsarbete som städning och diskning eller ärenden utanför hemmet.
Barnfamiljernas hemservice är en subjektiv rättighet under vissa förhållanden som anges i lagen, och vars syfte är att förebygga allvarligare utmaningar. De som behöver stöd ska få tillräcklig och ändamålsenlig service i ett tidigt skede enligt lågtröskelprincipen. Inom hemservicen betonas vikten av att stärka familjens egna resurser och familjemedlemmarnas egen funktionsförmåga.
Hemservice är i regel avgiftsbelagd, men avgiften kan sänkas eller tas bort om man uppfyller vissa kriterier. Hemservicen är också avgiftsfri om den har skrivits in i ett specialomsorgsprogram (denna försvinner i.o.m den kommande nya lagen om funktionshinderservice) eller om den ordnas inom ramen för serviceboende i eget hem.
För mera uppgifter kring hemservice, kontakta välfärdsområdets socialarbetare eller hemserviceledare på er ort.
Välfärdsområdet kan bevilja familjer så kallat familjearbete som handlar om att ge stöd i föräldraskapet. En familjearbetare kan ge handledning kring vård och uppfostran av barn samt hur man kan främja en fungerande vardag. Familjearbetet är ett övergripande, planmässigt och långsiktigt stöd för familjer där samarbete med övriga instanser som skola, daghem och barnrådgivning betonas.
Syftet med familjearbetet är att erbjuda barnfamiljer stöd i ett så tidigt skede som möjligt och vid rätt tidpunkt. Före servicen inleds kommer man överens om målen och innehållet i familjearbetet. En familjearbetare kan till exempel hjälpa familjen att skapa en daglig rutin eller stöda omsorgen av barnen, både genom samtal och genom mera praktisk hjälp.
Föräldrar kan få hjälp att reflektera över sitt föräldraskap, sitt parförhållande, sina sociala nätverk, barnens behov och hela familjens välmående. Man kan även uppmärksamma eventuella syskons behov av stöd.
Välfärdsområdet kan bevilja familjearbete i förebyggande syfte och tjänsten är inte bunden till barnets ålder. Familjens utmaningar behöver alltså inte vara enorma, utan det lönar sig att höra sig för om familjearbete innan situationen eskalerar.
Välfärdsområdets familjearbete är avgiftsfritt för familjerna. Om du vill veta mera om familjearbete och utreda om det skulle passa i er situation, kontakta välfärdsområdets socialarbetare eller familjerådgivning.
OBS!
Finland har en ny lag om funktionhinderservice från och med 1.1.2025. Informationen korttidsvård och avlastning beaktar inte ännu eventuella förändringar som den nya lagen för med sig. Lagen har en treårig övergångsperiod.
Familjer med barn, unga eller vuxna med funktionsnedsättning kan få avlastning i form av korttidsvård. Välfärdsområdet kan ordna korttidsvård – eller kortvarig omsorg som det egentligen heter – på flera olika sätt:
Kortvarig och tillfällig vård ordnas vanligtvis med stöd av specialomsorgslagen eller som en service enligt socialvårdslagen. Korttidsvård eller avlastning kan också ordnas inom ramen för de lagstadgade lediga dagarna för närståendevårdaren. I vissa situationer kan kortvarig omsorg även ges som en behovsprövad stödform enligt handikappservicelagen.
Det centrala är att välfärdsområdet och familjen tillsammans går igenom behovet av korttidsvård och ser över alternativen att ordna detta på det mest ändamålsenliga sättet.
För kortvarig och tillfällig vård kan välfärdsområdet uppbära en klientavgift som ersättning för uppehälle, men inte för själva vården. Partiellt uppehälle för barn under 16 år ska vara avgiftsfritt, men om den kortvariga vården är längre än ett dygn per gång kan välfärdsområdet uppbära en avgift.
Om kortvarig omsorg ordnas för att möjliggöra närståendevårdarens lagstadgade lediga dagar, kan en avgift på max 11,60 euro/dygn (år 2022) tas ut.
För mera uppgifter kring korttidsvård, kontakta välfärdsområdets socialarbetare eller kontaktperson för närståendevården.
Med närståendevård avses vård och omsorg av till exempel en person med funktionsnedsättning som ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. När välfärdsområdet utreder grunder för beviljande av stöd för närståendevård ser den till den vårdbehövandes funktionsnedsättning och funktionsförmåga.
Stödet för närståendevård är en lagstadgad service, som välfärdsområdet har skyldighet att ordna. Stöd för närståendevård hör ändå till så kallade anslagsbundna stödformer, vilket innebär att välfärdsområdet själv bestämmer i vilken utsträckning den ger stöd och hur mycket resurser det budgeteras för detta.
Stödet för närståendevård är indelat i olika delar. Processen kring ansökan och beviljande av stöd för närståendevård omfattar följande steg:
Ansökan om stöd för närståendevård lämnas in till det välfärdsområde där den vårdbehövande bor. Stöd för närståendevård söks alltså av den vårdbehövande och i ansökan ska du uppge vem det är tänkt att ska bli din närståendevårdare.
För att utreda om ansökan ska beviljas gör välfärdsområdets representant vanligen ett hembesök. Hen kartlägger också närståendevårdarens funktionsförmåga och hälsa med tanke på det ansvar uppdraget innebär.
Välfärdsområdet fattar sedan ett skriftigt beslut. Om beslutet är delvis eller helt negativt ska avslaget motiveras. Om den vårdbehövande är missnöjd med beslutet kan hen söka ändring i det. Om beslutet är positivt ingår välfärdsområdet ett avtal med närståendevårdaren.
Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och välfärdsområdet. Avtalet är ett så kallat uppdragsavtal. Med det menas att närståendevårdaren inte står i direkt anställningsförhållande till välfärdsomårdet, den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare. Det centrala är att närståendevårdaren ändå omfattas av pensions- och olycksfallsförsäkringsskyddet.
I avtalet ska det finnas uppgifter om bland annat vårdarvode, utbetalningssätt och närståendevårdarens rätt till lagstadgad ledighet. Ett avtal om stöd för närståendevård gäller tillsvidare och är tidsbundet endast av särskilda skäl. En vård- och serviceplan ska också alltid bifogas avtalet.
Närståendevårdaren får ett månatligt vårdarvode. Arvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Välfärdsområdet kan välja att betala högre arvoden än minimibeloppen.
Från år 2024 är vårdarvodet minst 461,99 euro i månaden. Under en extra tung period ska vårdarvodet vara minst 923,99 euro per månad. Det finns vissa särskilda villkor för att det högre beloppet ska kunna betalas ut. Om vårdbehovet ändras för den vårdbehövande kan en ny bedömning göras.
Vårdarvodet är en skattepliktig inkomst.
Välfärdsområdet gör upp en vård- och serviceplan tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren. Planen ska innehålla bland annat information om den vårdbehövandes dagliga behov av hjälp och omsorg, rätt till övriga stödtjänster för att trygga en god vård samt närståendevårdarens rätt till lagstadgad ledighet och stöd i sitt uppdrag.
Stödtjänsterna kan vara till exempel hjälpmedelstjänster, hemservice, hemsjukvård eller korttidsvård utanför hemmet.
En närståendevårdare har rätt till minst två dygn ledig tid per kalendermånad. En närståendevårdare som är bunden av vården dygnet runt eller fortgående varje dag, har rätt till minst tre dygn ledig tid per månad. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt även om den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet (högst 5–7 timmar) anlitar social- och hälsovårdstjänster som ordnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning.
Välfärdsområdet har rätt att uppbära en avgift för service som ges den vårdbehövande under tiden då närståendevårdaren har sin lagstadgade ledighet. Maximiavgiften för närståendevårdarens ledighet är 12,80 euro per dygn (2024).
Det går att komma överens med välfärdsområdet om att närståendevårdaren tar ut ledigheter under flera perioder som är kortare än ett dygn. Välfärdsområdet kan också ordna flera lediga dagar än det som bestäms i lagen. Olika välfärdsområden kan ha olika alternativ för ordnande av de lagstadgade lediga dagarna. De vanligaste är
Välfärdsområdet kan även ordna lediga dagar utan avtal om närståendevård för en anhörig eller närstående som dagligen ger en vårdbehövande bindande vård och omsorg.
Välfärdsområdet ska vid behov ordna handledning och utbildning för närståendevårdare. Välfärdsområdet ska även vid behov ordna undersökningar av närståendevårdarnas välmående och hälsa samt social- och hälsovårdstjänster som stöder hälsan och vårduppdraget.
För mera information om närståendevård, kontakta välfärdsområdets ansvarsperson gällande stöd för närståendevård eller kommunens socialarbetare.