Boende
På den här sidan kan du läsa om hur man vanligen ordnar boende för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Här hittar du också material och filmer om boende samt viktiga länkar, till exempel kvalitetskriterier för boende.
Enligt artikel 19 i FN:s funktionshinderkonventionen har personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som alla andra medborgare att få välja hur, var och med vem de bor.
Utgångspunkten är alltid individens behov av stöd, och att tillräckliga tjänster ordnas i hemmet för att möjliggöra ett tryggt liv med självbestämmande och möjlighet till delaktighet i samhället.
Olika former av boendeservice för personer med intellektuell funktionsnedsättning är en del av välfärdsområdets basservice. Förutom att välfärdsområdet själv ordnar service finns det även privata aktörer. Folkhälsan, JAG-assistans och Omsorg producerar en del boendetjänster på svenska. Validia, Aspa och Rinnekoti har delvis tvåspråkig boendeservice på olika orter i Svenskfinland.
Gå till:
Boendeformer
Det finns olika sätt att bo då man behöver stöd i sin vardag. Man kan bo i egen lägenhet ensam eller tillsammans med en eller flera vänner, eller tillsammans med andra i grupp i en boendeenhet.
Val av boendeform ska utgå från personens egna önskemål och individuella behov. Personens förmågor, styrkor och önskemål ska tas i beaktande i planeringen av boendeformen.
Att bo i en privat bostad eller bostadsgrupp
Att bo självständigt i en egen lägenhet med stöd innebär att personen hyr eller äger sin bostad och får individuellt anpassat boendestöd. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer. Stödet utformas utgående från de individuella behoven, så att personens egna förmågor, resurser och styrkor tas i beaktande.
Det här sättet att bo kan ordnas med personlig assistans, välfärdsområdets hemservice eller via en serviceproducent.
Lägenheten kan finnas
- i ett vanligt bostadsområde
- i anslutning till en boendeenhet.
Hyresgäster som bor i lägenheter i anslutning till boendeenhet har ofta tillgång till gemensamma utrymmen, vilket skapar möjlighet till gemenskap och minskar risken för ensamhet.
Att bo i egen lägenhet brukar kallas för lägenhetsboende eller stödboende. I Sverige talar man om trapphusmodellen. Då flera vänner bor tillsammans i lägenhet kallas det kompisboende.
Att bo tillsammans med andra i boendeenhet
Inom boendeenheter får personer med funktionsnedsättning dagligt stöd i vardagen, till exempel med personlig hygien, matlagning, städning, ärenden och att ta hand om sin hälsa.
I den här typen av boenden hyr personen ett eget rum och delar kök, vardagsrum och andra gemensamma utrymmen med övriga hyresgäster. Personal finns tillgänglig när hyresgästerna är hemma.
Vissa boendeenheter benämns officiellt gemenskapsboenden och har vanligtvis ingen personal på plats nattetid. Boendeenheter med personal dygnet runt benämns serviceboenden med heldygnsomsorg.
Vägen till ett eget hem
Välfärdsområdets socialarbetare ska hjälpa till att hitta ett lämpligt hem för personer som behöver stöd. Det är bra att ta kontakt med välfärdsområdet i god tid före personen med funktionsnedsättning ska flytta från föräldrahemmet.
Vid ett klientplansmöte kan socialarbetaren kartlägga behovet av stöd i ett framtida hem och ge information om olika boendeformer och möjligheter till individuellt stöd. Utifrån kartläggningen kan välfärdsområdet, personen med funktionsnedsättning och familjen tillsammans skapa en helhetsbild av hurudant boendestöd som behövs och är mest lämpligt med hänsyn till personens önskemål och hjälpbehov.
Välfärdsområdena har olika system för så kallade boendeköer och för hur boendeplatser beviljas. Det är därför viktigt att fråga hur ärendet går vidare och att säkerställa att det i klientplanen dokumenteras när en flytt kan bli aktuell och att det finns behov av boendestöd.
Välfärdsområdet gör därefter en bedömning av servicebehovet och behandlar ansökan om boendeservice i enlighet med gällande lagstiftning. I bedömningen prövas i första hand om de boendeformer som erbjuds enligt socialvårdslagen är lämpliga och tillräckliga. Om de inte anses tillgodose personens individuella stödbehov finns rätt till boendestöd enligt lagen om funktionshinderservice.
Under hela processen är det viktigt att lyssna till personens egna åsikter och önskemål om hur boendestödet ska ordnas. Lagen om funktionshinderservice betonar individens självbestämmanderätt.
Så här ser processen mot ett eget hem ofta ut:
- Behov av ett eget hem
Personen med funktionsnedsättning vill eller behöver flytta hemifrån.
- Uppdatera klientplan
Kontakta välfärdsområdets socialarbetare för att uppdatera klientplanen. Socialarbetaren berättar om olika boendealternativ. Socialarbetare hänvisar ibland till FDUV som har kunnande om flyttförberedelse.
- Individuell boendeplan
För att hitta rätt sätt att bo är det bra att bekanta sig med olika alternativ. FDUV har kunnande om flyttförberedelse och olika boendealternativ, man kan få höra hur andra bor och hur det känns att flytta.
Vad kostar det? Avgifter för boende
Hur mycket boendeservicen kostar är beroende av om stödet beviljas utgående från lagen om funktionshinderservice eller socialvårdslagen:
- Om en person med funktionsnedsättning beviljas stöd för boende enligt lagen om funktionshinderservice är den vård och omsorg som ges i hemmet avgiftsfri. Det betyder att det stöd som personalen ger är gratis.
Kostnader som hänför sig till själva boendet är däremot inte gratis. Personen betalar själv för hyra och allmänna boendekostnader, till exempel mat, el, vatten, hygienartiklar och städutrustning.
- Om beslutet om boende i stället beviljas enligt socialvårdslagen tas en månatlig klientavgift ut inom serviceboende med heldygnsomsorg, långvarig familjevård och långvarig sluten vård. Avgiften fastställs utifrån personens månadsinkomster och får uppgå till högst 85 procent av nettoinkomsterna.
Närmare information om hur avgiften beräknas finns i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Lagen innehåller även bestämmelser om ett så kallat minimibelopp för personligt bruk, som personen ska få behålla (195 euro per månad 2026).
För hyresutgifterna kan man ansöka om allmänt bostadsbidrag eller bostadsbidrag för pensionstagare hos FPA.
Boendeträning
För att möjliggöra en smidig övergång till ett eget hem, är det bra att den unga börjar boendeträna i ett tidigt skede. För många kan den här processen inledas flera år innan en egentlig flytt från föräldrahemmet.
Boendeträningen innebär att personen vistas hemifrån vanligtvis en viss period i månaden, till exempel ett veckoslut eller en vecka. I boendeträningen ingår träning av färdigheter och regelbundna saker som hör till vardagen såsom att sköta sin hygien, tvätta kläder, laga mat, städa, butiksuppköp och annan skötsel av ärenden utanför hemmet.
Inom välfärdsområdena finns korttidsenheter med platser skilt för barn och vuxna. För att inleda boendeträning behövs beslut från välfärdsområdet. Före beslutet görs en kartläggning kring behovet och innehållet. Inom stödet för närståendevården ingår lagstadgade lediga dagar för närståendevårdare. Boendeträningen kan till viss del ordnas inom ramen för de här dagarna, som ett tillägg till dem eller som en separat tjänst.
I lagen om funktionshinderservice går boendeträningen under namnet träning. Kring tjänsten finns omnämnt att den vid behov ska omfatta stöd till hela familjen och andra närstående.
Flyttförberedelse
Flyttförberedelse handlar om att få stöd inför flytten från sitt föräldrahem, eller då man vill flytta från ett ställe till ett annat. Då en person med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning ska flytta behöver ofta hela familjen stöd, information och handledning för att komma vidare från tanke till handling. Det gör ofta gott att träffa andra i liknande situation och ta del av andras erfarenheter.
FDUV ordnar årligen olika kurser om vuxenlivet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och anhöriga. Vi fokuserar på styrkor och drömmar hos personen som ska flytta. Hur, var och med vem vill personen bo? Vi funderar också på vad barnets flytt och självständighetsprocess innebär för de anhöriga.
Material om boende
FDUV har samlat material som kan vara till hjälp då du funderar på hur du vill bo eller för dig som är anhöriga till någon som ska flytta. Materialet fungerar också som stöd för dig som arbetar med personer med särskilda behov.
Filmer om boende
FDUV har gjort flera filmer om personer som planerar att flytta och personer som bor i ett eget hem. Det finns också filmer om anhörigas upplevelser av att barnet flyttar hemifrån och hur personal samarbetar med de anhöriga.
Kvalitetskriterier för boende
Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) har utarbetat nio kvalitetskriterier för boende. Kvalitetskriterierna för boende ger anvisningar om hur boendet för personer med funktionsnedsättning ska utvärderas och utvecklas. Utgångspunkten för boendet för personer med funktionsnedsättning är jämlikhet – de har rätt till ett gott liv som alla andra.
Kvalitetskriterierna handlar om:
- Boende i gemenskap
- Val och makt
- Social anslutning och deltagande i samhällsaktiviteter
- Personliga människorelationer
- Utbildning och personlig utveckling
- Uppskattade sociala roller
- Livskvalitet
- Hälsa och välbefinnande
- I säkerhet och trygghet
Filmer om kvalitetskriterierna
Vi har intervjuat tre av Steg för Stegs medlemmar om deras liv och vardag utgående från kvalitetskriterierna. Se alla nio filmer här nedan.
1. Boende i en gemenskap
|
2. Val och makt
|
3. Social anslutning och deltagande i samhällsaktiviteter |
4. Personliga människorelationer
|
5. Utbildning och personlig utveckling |
6. Uppskattade sociala roller
|
7. Livskvalitet
|
8. Hälsa och välbefinnande
|
9. I säkerhet och trygghet
|
Gå till:
- Boendegärningar. Kvalitetskriterier för utvärdering och utvecklig av boende 2018 (pdf)
- Lättlästa kvalitetskriterier för boende (pdf)
- Lättlästa kvalitetskriterier för boende (webbsida, html)
Mera information
Läs mer om stöd för boendet på THL:s webbplats
FDUV har gjort ett lättläst material om tjänsten stöd för boende enligt den nya lagen om funktionshinderservice. Materialet är på lätt svenska och innehåller också bildstöd.
Ladda ner materialet som pdf genom att klicka på bilden!
