Nya lagen om funktionshinderservice – frågor och svar
År 2023 godkände Finlands riksdag den nya lagen om funktionshinderservice. Den träder i kraft 1.1.2025.
På den här sidan har vi samlat frågor och svar om den nya lagen. Sidan är uppdaterad i december 2024.
Tills den nya funktionshinderlagen träder i kraft är det specialomsorgslagen och handikappservicelagen som gäller.
Gå till
- Vad handlar lagreformen om och varför stiftades en ny lag?
- Lagen är ju redan godkänd - varför behandlades den i riksdagen hösten 2024?
- Vem får service via lagen om funktionshinderservice?
- Vad anser FDUV om den nya lagen och ändringarna i tillämpningsområdet?
- Vilka tjänster ingår i lagen?
- På vilket sätt förändras mina tjänster?
- Vad händer med handikappservicelagen och specialomsorgslagen?
- Vad händer med min service när lagen träder i kraft i januari?
- Vad händer med serviceplanen och specialomsorgsprogrammet?
- Finns det ett resurskrav för personlig assistans?
- Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
- Gäller den nya lagen på Åland?
- Var får jag mera information om lagen?
- Ordnas det utbildningar om den nya lagen?
- Vem på FDUV svarar på frågor om den nya lagen?
Vad handlar lagreformen om och varför stiftades en ny lag?
Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen pågick i över 15 år. Reformen handlade om att sammanslå lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (specialomsorgslagen) från 1977 och lagen om service och stöd på grund av handikapp (handikappservicelagen) från 1987 till en ny lag om funktionshinderservice.
En av de viktigaste förändringarna är att den nya lagen utgår från individuella behov i stället för diagnos.
I dag har personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen lag (specialomsorgslagen) och därmed delvis ett separat servicesystem. Det är diskriminerande – alla funktionshindergrupper ska behandlas jämlikt. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en viktig utgångspunkt för lagen.
Dessutom innebär den nya lagen att personer med intellektuell funktionsnedsättning omfattas av en bredare servicepalett. Förhoppningen är att de som fallit mellan stolarna och blivit utan service ska få bättre stöd och hjälp i framtiden.
Lagen är ju redan godkänd – varför behandlades den i riksdagen hösten 2024?
Den nya lagen godkändes egentligen i mars 2023. Enligt planen skulle den nya lagen träda i kraft redan 1.10.2023.
Efter riksdagsvalet fick vi en ny regering som i regeringsförhandlingarna kom överens om att lagens tillämpningsområde ska revideras och dess ikraftträdande skjutas fram. Lagens tillämpningsområdet bestämmer vem som har rätt att få service via lagen.
Lagens ikraftträdande sköts därför fram till 1.1.2025 för att det skulle finnas tid att göra ändringar i lagens tillämpningsområde.
Varför vill regeringen ändra en redan godkänd lag? Regeringspartierna var oroliga för att den redan godkända lagen skulle leda till att äldre personer utan funktionsnedsättning skulle kunna få service via den nya lagen och därmed leda till ökade kostnader. Syftet med revideringen av tillämpningsområdet är därför att säkerställa att funktionshinderlagen bevaras som en speciallag för personer med funktionsnedsättning.
I september 2024 gav regeringen ett lagförslag till riksdagen om ändringar i lagens tillämpningsområde. I lagförslaget föreslås inga ändringar gällande de tjänster som ingår i den nya lagen om funktionshinderservice.
Riksdagen har den 17.12.2024 godkänt justeringen av den nya lagens tillämpningsområde i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets betänkande.
Vem får service via lagen om funktionshinderservice?
Lagens paragraf om tillämpningsområde bestämmer vem som har rätt att få service via lagen. För att ha rätt till service via funktionshinderlagen ska personen uppfylla de kriterier som angivits i tillämpningsområdet och de tjänstespecifika kriterierna. Det är en socialarbetare som gör den här bedömningen.
Vem har rätt att få service via lagen? Personer med funktionsnedsättning som på grund av en långvarig fysisk, kognitiv, psykisk, social eller sensorisk begränsning i funktionsförmågan som orsakas av en funktionsnedsättning eller sjukdom nödvändigt behöver hjälp eller stöd för sin normala livsföring.
Dessutom förutsätter lagen att funktionshinderservice enbart kan ordnas om tjänsterna i någon annan lag, till exempel socialvårdslagen, inte är lämpliga och tillräckliga med tanke på personens individuella servicebehov och intresse.
I bedömningen av klientens intresse ska man inte längre beakta om tjänsterna är avgiftsbelagda eller inte. Det här är en stor förändring jämfört med tidigare rättspraxis.
I tillämpningsområde ingår även en så kallad skyddsbestämmelse gällande klientavgifter. Skyddsbestämmelsen är ett tillägg till det som bestäms i klientavgiftslagen om efterskänkande eller nedsättning av klientavgifter. Enligt skyddsbestämmelsen i funktionshinderlagen ska avgifter för tjänster enligt den primära lagstiftningen (till exempel socialvårdslagen) inte bestämmas eller nedsättas, om avgifterna försvårar eller förhindrar ordnandet av individuell service för personen med funktionsnedsättning. Med andra ord, om personen på grund av avgifterna inte kan ta emot eller använda tjänsten så ska avgiften nedsättas eller efterskänkas.
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande lyfter fram att lagen ska gälla också så kallade mellanfallare såsom personer med autismspektrumtillstånd, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.
Tillämpningsområdet innehåller inte en så kallad livsskedesbetämmelse eller åldersbegränsning.
När val av lag görs är det viktigt att även beakta lagens syfte som är att uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning samt att förebygga och undanröja hinder för att dessa ska kunna uppnås. Dessutom ska lagen stöda förmågan att leva självständigt och självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning. Syftet är även att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillräcklig service av god kvalitet enligt deras individuella behov och intressen.
FDUV har kritiserat ändringarna i tillämpningsområdet, eftersom vi ser att det finns risk för att det blir svårare och mer byråkratisk att få funktionshinderservice. Läs mer i nästa fråga.
Läs det justerade tillämpningsområdet på riksdagens webbplats.
Läs social- och hälsovårdsutskottets betänkande om ändringarna i tillämpningsområdet.
Läs om tillämpningsområdet i THL:s handbok om funktionshinderservice.
Se föregående fråga för mera information om varför tillämpningsområdet reviderades.
Vad anser FDUV om den nya lagen och ändringarna i tillämpningsområdet?
FDUV och övriga funktionshinderorganisationer har länge arbetat för en reform av funktionshinderlagstiftningen. Enligt FDUV behövs en ny modern lag om funktionshinderservice som är i enlighet med FN:s funktionshinderkonvention och som utgår från stödbehov i stället för diagnos.
FDUV anser att den godkända lagen om funktionshinderservice innehåller flera förbättringar och många möjligheter för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Ingen lag är perfekt och även funktionshinderlagen har en del brister, därför är det viktigt att lagen korrigeras enligt behov.
FDUV understöder inte regeringens förslag på ändringar i tillämpningsområdet. Enligt FDUV:s bedömning kan ändringarna leda till att systemet med de subjektiva rättigheterna raseras och att tillgången till funktionshinderservice försämras för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Läs FDUV:s ställningstaganden om funktionshinderlagen.
Vilka tjänster ingår i lagen?
I den nya lagen om funktionshinderservice ingår följande tjänster:
- Träning för personer som behöver stöd för att lära sig eller upprätthålla färdigheter som behövs för ett självständigt liv. Till exempel övning i social interaktion, teckenspråksundervisning, handledning i kommunikationsmetoder och stöd vid förändringar.
- Personlig assistans för de dagliga sysslorna, i arbetet eller studierna, interaktion, fritidsverksamhet eller samhälleligt deltagande. I personlig assistans utgår man ifrån att personen kan uttrycka sin egen vilja gällande assistansen innehåll.
- Särskilt stöd för delaktigheten för personer som behöver individuellt stöd av en annan person för att kunna interagera med andra människor eller för att delta i fritidsverksamhet.
- Stöd i att fatta beslut för personer som behöver stöd i att fatta viktiga beslut som gäller ens eget liv, till exempel vid uppgörande av klientplan.
- Krävande multiprofessionellt stöd för personer vars servicebehov inte kan tillgodoses genom enskilda tjänster eller åtgärder, utan det behövs ett multiprofessionellt samarbete mellan flera olika yrkesgrupper. Det handlar om människor med stort stödbehov.
- Stöd för boendet är den hjälpen och det stödet för de dagliga sysslorna som en person med funktionsnedsättning behöver för att personen ska kunna leva ett självständigt liv.
- Stöd för boendet för barn. I första hand ska boende för barn ordnas i det egna hemmet. I andra hand kan boende för barn ordnas utanför hemmet endast om barnet inte kan bo hemma med familjen trots att individuell hjälp och stöd har ordnats.
- Stöd för tillgängligt boende omfattar ändringsarbeten i bostaden, avlägsnandet av hinder i hemmets näromgivning, redskap och andra tillgängliga lösningar samt planering av ett tillgängligt boende.
- Kortvarig omsorg för de personer som bor med den egna familjer och vars familjemedlemmar svarar för deras omsorg. Det kan handla om avlastning eller för- och eftermiddagsverksamhet.
- Dagverksamhet för personer som behöver dagligt stöd för delaktigheten och som är yngre än åldern för ålderspensionen.
- Arbetsverksamhet för personer intellektuell funktionsnedsättning för att stödja funktions- och arbetsförmågan och för att främja att personerna kommer ut i arbetslivet.
- Stöd för rörligheten för personer som har särskilda svårigheter att röra sig och som inte självständigt kan använda kollektivtrafik utan oskäligt stora svårigheter.
- Ekonomiskt stöd för anskaffning av redskap och tekniska lösningar.
- Andra tjänster och stödåtgärder som behövs för att lagens syfte ska uppnås.
En person med funktionsnedsättning har subjektiv rätt till denna service när de villkor som anges i paragraferna är uppfyllda.
Det finns även andra tjänster som personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer använder som regleras av annan lagstiftning såsom närståendevård, intressebevakning och FPA:s förmåner.
På vilket sätt förändras mina tjänster?
Just nu är det många stora reformer som påverkar funktionshinderservicen. De nya välfärdsområdena och den nya funktionshinderlagen kommer att påverka tjänsterna i vardagen. I skrivande stund är det oklart hur välfärdsområdena tolkar lagen och hurdana anvisningar de gör.
Den nya lagen innehåller många bekanta serviceformer från gällande lagstiftning, men en del detaljer har förändrats. Dessutom innehåller lagen nya serviceformer såsom särskilt stöd för delaktigheten och stöd i att fatta beslut.
Eftersom det är ny lag vet vi inte ännu hur den kommer att fungera i praktiken. Det finns inte heller ännu någon rättspraxis för den nya lagen. Statsrådet har en skyldighet att följa upp lagen och vid behov korrigera den. På FDUV tar vi gärna emot respons på hur den nya lagen fungerar.
Hur den nya lagen påverkar tjänsterna beror också på det individuella behovet av stöd som personen med funktionsnedsättning och hens familj har. På FDUV hoppas vi att den nya lagen för med sig en bredare servicepalett och mer skräddarsydda tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
De första ändringarna kommer säkert att synas i samband med att behovet av service för personen med funktionsnedsättning förändras. Allra senast kommer den nya lagen att synas i vardagen när klientplanen och besluten uppdateras i enlighet med den nya lagen.
Vad händer med handikappservicelagen och specialomsorgslagen?
Handikappservicelagen slutar gälla när den nya lagen träder i kraft.
Största delen av paragraferna i specialomsorgslagen upphävs, men paragraferna om självbestämmanderätten och begränsningsåtgärder kommer att fortsätta gälla. Det här eftersom den separata lagstiftningen om självbestämmande och begränsningsåtgärder ännu inte uppdaterats. FDUV hoppas att regeringen åtgärdar det här och att vi till alla delar får en modern lagstiftning.
Fram till den sista december 2024 kan man fortfarande ansöka om service via handikappservicelagen och specialomsorgslagen. Från och med januari 2025 ansöks ny service enligt den nya lagen om funktionshinderservice.
Lagen innehåller en övergångsperiod på tre år. Det betyder att alla beslut som är beviljade enligt de gamla lagarna i huvudsak fortsätter att gälla under den tid som antecknats i beslutet, men besluten ska uppdateras senast tre år från att den nya lagen trätt i kraft. Läs mera om övergångsperioden under nästa fråga.
Vad händer med min service när lagen träder i kraft i januari?
Lagen om funktionshinderservice träder i kraft 1.1.2025. Det innebär att välfärdsområdena ska kunna erbjuda service enligt den nya lagen från och med januari.
Det som är viktigt att komma ihåg är att lagen innehåller en övergångsperiod på tre år. Det betyder att man inte genast i januari 2025 behöver uppdatera den service som är beviljad enligt handikappservice- eller specialomsorgslagen. Alla beslut fattade enligt den gamla lagstiftningen är i kraft under den giltighetstid som antecknats i beslutet, men högst tre år från att funktionshinderlagen trätt i kraft.
Det här betyder i praktiken att klientplanen och alla beslut ska uppdateras under övergångsperioden, senast år 2027, i enlighet med den nya funktionshinderlagen.
Klientplanen och besluten ska uppdateras i enlighet med den nya lagen så fort som personen med funktionsnedsättning själv ber om det eller när servicebehovet hos personen med funktionsnedsättning förutsätter det.
Under övergångsperioden är det möjligt att en person har tjänster enligt den gamla och den nya lagstiftningen samtidigt. Alla beslut behöver alltså inte på en gång uppdateras enligt den nya lagen.
Det finns några undantag gällande lagens ikraftträdande och övergångsperioden:
- Minimiantalet timmar för särskilt stöd för delaktigheten kommer att öka stegvis under övergångsperioden. Servicen ska beviljas minst 10 timmar i månaden före 1.1.2026 och minst 20 timmar i månaden före 1.1.2027. Från och med 2027 ska servicen beviljas minst 30 timmar i månaden.
- Beslut för rehabiliterande småbarnspedagogik som har beviljats via specialomsorgslagen påverkas inte av övergångsperioden. Det här betyder att de redan fattade besluten förblir i kraft under den tid som antecknats i beslutet. Nya beslut om rehabiliterande småbarnspedagogik kommer inte fattas från och med år 2025.
Läs mera om den nya lagens ikraftträdande och övergångsbestämmelser på THL:s webbplats.
Vad händer med serviceplanen och specialomsorgsprogrammet?
Enligt handikappservicelagen finns det en skyldighet att utarbeta en serviceplan och enligt specialomsorgslagen en skyldighet att utarbeta ett specialomsorgsprogram.
Uppgörandet av specialomsorgsprogrammen slopas i och med den nya lagstiftningen.
Enligt den nya lagen finns det en skyldighet att utarbeta en klientplan för alla personer som behöver service enligt den nya lagen. Serviceplanen heter alltså framöver klientplan. En enda plan ska omfatta service enligt socialvårdslagen, funktionshinderlagen och vid behov även service enligt andra lagar. I undantagsfall kan beslut om en enskild tjänst fattas redan på basis av bedömningen av servicebehovet.
Klientplanen skapar ingen automatisk rätt till service. Klienten anhåller alltid om tjänster och stödinsatser med en särskild ansökan, men klientplanen fungerar som grund och motivering till ansökan. Därför har upprättandet av en klientplan stor betydelse med tanke på rättsskyddet för personen med funktionsnedsättning.
Delaktigheten för personen med funktionsnedsättning i klientplansprocessen har stärkts i den nya lagen.
Finns det ett resurskrav för personlig assistans?
Enlig handikappservicelagen är en förutsättning för att få personlig assistans att en person med svår funktionsnedsättning ska ha resurser att själv definiera assistansens innehåll och sätten att ordna den på. Det här kallas för resurskravet.
I den nya lagen ingår fortfarande ett resurskrav, men tröskeln har sänkts och formuleringen ändrats. Enligt den nya lagen är en förutsättning för att få personlig assistans att "personen med funktionsnedsättning självständigt eller med hjälp av stöd kan bilda sig en uppfattning om och uttrycka sin egen vilja om assistansens innehåll".
Om en person inte uppfyller resurskravet ska personens självbestämmanderätt och delaktighet tillgodoses genom annan service, till exempel genom den nya tjänsten särskilt stöd för delaktigheten, men även i vissa situationer som träning eller som en del av boendetjänsterna.
Enligt lagförslaget är förutsättningen för att bevilja personlig assistans så låga att endast ett mycket litet antal personer inte uppfyller resurskravet, men hur lagen de facto kommer att tolkas är ännu oklart.
Det är inte möjligt att få personlig assistans och särskilt stöd för delaktigheten samtidigt.
Personer med funktionsnedsättning har rätt att få personlig assistans för interaktion, fritidsverksamhet och samhälleligt deltagande minst 30 timmar per månad, om inte ett lägre timantal svarar mot personens individuella behov.
Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
Särskilt stöd för delaktigheten är en ny tjänst i lagen. Den ska trygga möjligheten till delaktighet för personer som behöver särskilt mycket stöd för att delaktighet ska uppnås. Syftet med servicen är att trygga rätten för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva i sitt liv.
I praktiken handlar det om ett individuellt stöd som ges av en annan person som enligt de behov och önskemål som personen med funktionedsättning har. Personens egen vilja och önskemål ska utredas i den mån det är möjligt. Stödet omfattar även handledning om innehåll och sättet att genomföra den. Särskilt stöd för delaktigheten ska beviljas för verksamhet antingen utanför hemmet eller hemma hos personen med funktionsnedsättning.
Särskilt stöd för delaktigheten ges i första hand av en yrkesutbildad person inom socialvården eller hälso- och sjukvården eller av en person som avlagt någon annan lämplig examen. I andra hand kan stödet ges av en person som i övrigt med tanke på sin kompetens är lämplig för uppgiften.
Minimiantalet timmar för särskilt stöd för delaktigheten kommer att öka stegvis under övergångsperioden. Servicen ska beviljas minst 10 timmar i månaden före 1.1.2026 och minst 20 timmar i månaden före 1.1.2027. Från och med 2027 ska servicen beviljas minst 30 timmar i månaden.
Gäller den nya lagen på Åland?
Den nya lagen om funktionshinderservice träder inte i kraft på Åland. På Åland fortsätter de nuvarande lagarna att gälla. Ålands lagting kan välja att uppdatera gällande lagstiftning i enlighet med lagstiftningen i riket.
Läs om Ålands lagstiftning i THL:s handbok om funktionshinderservice
Var får jag mera information om lagen?
Du kan läsa om funktionshinderlagen på svenska på riksdagens webbplats. Lagen finns också publicerad i Finlex. Det är justitieministeriets avgiftsfria internettjänst för rättsligt material. Obs! Notera att skrivelserna om tillämpningsområdet högst antagligen kommer att ändras som en följd av riksdagsbehandlingen hösten 2024.
Läs om lagen på riksdagens webbplats
Social- och hälsovårdsministeriet ordnade den 25 maj 2023 en utbildningsdag om funktionshinderlagen på finska. En videoupptagning av utbildningen finns på ministeriets YouTube-kanal. Obs! Notera att presentationen om tillämpningsområdet gäller den lag som godkändes i mars 2023. Social- och hälsovårdsministeriet har också publicerat frågor och svar om lagen som finns på svenska.
Ta del av social- och hälsovårdsministeriets utbildning
Gå till ministeriets frågor och svar
THL har uppdaterat sin handbok om funktionshinderservice med information om den nya lagen. Där finns information om lagens tjänster, ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
Gå till THL:s handbok om funktionshinderservice
På våra lättlästa webbsidor finns en artikel om lagen på lätt svenska
Gå till den lättlästa artikeln Det blir en ny funktionshinderlag
Ordnas det utbildningar om den nya lagen?
I november och december 2024 ordnar FDUV en digital föreläsningsserie om den nya lagen. Under år 2025 fortsätter FDUV att informera om den nya lagen – närmare information publiceras senare. Materialet från föreläsningarna publiceras på den här sidan.
- Presentation från del 1 i FDUVs digitala föreläsningsserie 26.11.2024 (pdf). Innehåll: lagens bakgrund, ikraftträdande och övergång, allmän och speciallag, tillämpningsområdet, specialomsorgslagen, specialomsorgsprogram, klientplan och klientprocess.
- Presentation från del 2 i FDUVs digitala föreläsningsserie 3.12.2024 (pdf). Innehåll: träning, personlig assistans, särskilt stöd för delaktigheten, stödpersoner, krävande multiprofessionellt stöd och stöd för rörligheten.
- Presentation från del 3 i FDUVs digitala föreläsningsserie 10.12.2024 (pdf). Innehåll: stöd för boende, stöd för boende för barn, kortvarig omsorg, dagverksamhet, arbetsverksamhet och övriga paragrafer.
Social- och hälsovårdsministeriet ordnar en utbildning i början av år 2025. Mera information publiceras senare.
Vem på FDUV svarar på frågor om den nya lagen?
Om du har frågor om lagen kan du vända dig till:
- Vanessa Westerlund, sakkunnig inom påverkansarbete, vanessa.westerlund@fduv.fi, 040 674 72 47
-
Camilla Forsell, sakkunnig inom familjearbete, rådgivning, camilla.forsell@fduv.fi, 040 673 96 95
Du kan även vända till SAMS juridiska rådgivning.