Nya lagen om funktionshinderservice – frågor och svar
Riksdagen har beslutat att den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft först 1.1.2025. Regeringen vill justera lagen före den träder i kraft.
Den nya lagen godkändes egentligen redan i mars 2023, men efter riksdagsvalet fick vi en ny regering som i sitt regeringsprogram kom överens om att lagen ska revideras och dess ikraftträdande skjutas fram.
Det är ännu oklart vilka ändringar som kommer i lagen, den lagstiftningsprocessen inleds så fort som möjligt. För att lagen ska hinna träda i kraft i januari 2025 måste regeringen avge sitt lagförslag senast i början av hösten 2024.
Informationen på den här sidan (under det blå strecket) gäller lagen som skulle träda i kraft 1.10.2023.
Tills en ny lag har trätt i kraft är det den gamla lagstiftningen som gäller, alltså specialomsorgslagen och handikappservicelagen.
-
Läs om riksdagens beslut att senarelägga funktionshinderlagen
- Läs om överenskommelsen i regeringsprogrammet
- Läs social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtanden om senareläggningen
- Läs om vårt utlåtande där vi motsätter oss en senareläggning
Gå till
- Vad handlar lagreformen om och varför stiftades en ny lag?
- Vem får service via lagen om funktionshinderservice?
- Vilka tjänster ingår i lagen?
- På vilket sätt förändras mina tjänster?
- Vad händer med handikappservicelagen och specialomsorgslagen?
- Vad händer med min service när lagen träder i kraft i oktober?
- Vad händer med serviceplanen och specialomsorgsprogrammet?
- Finns det ett resurskrav för personlig assistans?
- Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
- Gäller den nya lagen på Åland?
- Var får jag mera information om lagen?
Vad handlar lagreformen om och varför stiftades en ny lag?
Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen pågick i över 15 år. Reformen handlade om att sammanslå lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (specialomsorgslagen) från 1977 och lagen om service och stöd på grund av handikapp (handikappservicelagen) från 1987 till en ny lag om funktionshinderservice.
En av de viktigaste förändringarna är att den nya lagen utgår från individuella behov i stället för diagnos.
I dag har personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen lag (specialomsorgslagen) och därmed delvis ett separat servicesystem. Det är diskriminerande – alla funktionshindergrupper ska behandlas jämlikt. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en viktig utgångspunkt för lagen.
Dessutom innebär den nya lagen att personer med intellektuell funktionsnedsättning omfattas av en bredare servicepalett. Förhoppningen är att de som fallit mellan stolarna och blivit utan service ska få bättre stöd och hjälp i framtiden.
Vem får service via lagen om funktionshinderservice?
I första hand ska social- och hälsovård beviljas via de allmänna lagarna. Till exempel socialvårdslagen är en allmän lag. Lagen om funktionshinderservice är däremot en speciallag och via den ordnas service som en person med funktionsnedsättning behöver i sin normala livsföring. Det betyder att service beviljas via funktionshinderlagen till personer som inte via de allmänna lagarna får lämpliga tjänster enligt sina individuella behov.
För att ha rätt till service via lagen om funktionshinderservice ska personen uppfylla de kriterier som angivits i tillämpningsområdet och de tjänstespecifika kriterierna.
I lagens tillämpningsområde ingår en definition på en person med funktionsnedsättning. För att få service via lagen ska en person uppfylla alla tre kriterier för en person på funktionsnedsättning som enligt lagen är personer:
- vars fysiska, kognitiva, psykiska, sociala eller sensoriska begränsning i funktionsförmågan som orsakas av en funktionsnedsättning eller sjukdom är långvarig eller bestående,
- vars funktionsnedsättning eller sjukdom tillsammans med de hinder som finns i samhället hindrar deltagandet i samhället på lika villkor som andra, och
- som nödvändigt kräver tjänster enligt denna lag för att uppnå ett självständigt liv, delaktighet eller jämlikhet.
Det här betyder att rätten att få service inte längre ska basera sig på en diagnos, utan på de behov av hjälp och stöd en person med funktionsnedsättning har för att kunna leva ett så normalt liv som möjlig.
Enligt motiveringarna ska service enligt den nya lagen i princip beviljas åt alla personer som i dag får service via handikappservicelagen och/eller specialomsorgslagen. Lagens tillämpningsområde ska även omfatta personer med autismspektrumtillstånd eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i dag har svårigheter med att få lämplig service enligt gällande lagstiftning.
Vilka tjänster ingår i lagen?
I den nya lagen om funktionshinderservice ingår följande tjänster:
- Träning för personer som behöver stöd för att lära sig eller upprätthålla färdigheter som behövs för ett självständigt liv. Till exempel övning i social interaktion, teckenspråksundervisning, handledning i kommunikationsmetoder och stöd vid förändringar.
- Personlig assistans för de dagliga sysslorna, i arbetet eller studierna, interaktion, fritidsverksamhet eller samhälleligt deltagande. I personlig assistans utgår man ifrån att personen kan uttrycka sin egen vilja gällande assistansen innehåll.
- Särskilt stöd för delaktigheten för personer som behöver individuellt stöd av en annan person för att kunna interagera med andra människor eller för att delta i fritidsverksamhet.
- Stöd i att fatta beslut för personer som behöver stöd i att fatta viktiga beslut som gäller ens eget liv, till exempel vid uppgörande av klientplan.
- Krävande multiprofessionellt stöd för personer vars servicebehov inte kan tillgodoses genom enskilda tjänster eller åtgärder, utan det behövs ett multiprofessionellt samarbete mellan flera olika yrkesgrupper. Det handlar om människor med stort stödbehov.
- Stöd för boendet är den hjälpen och det stödet för de dagliga sysslorna som en person med funktionsnedsättning behöver för att personen ska kunna leva ett självständigt liv.
- Stöd för boendet för barn. I första hand ska boende för barn ordnas i det egna hemmet. I andra hand kan boende för barn ordnas utanför hemmet endast om barnet inte kan bo hemma med familjen trots att individuell hjälp och stöd har ordnats.
- Stöd för tillgängligt boende omfattar ändringsarbeten i bostaden, avlägsnandet av hinder i hemmets näromgivning, redskap och andra tillgängliga lösningar samt planering av ett tillgängligt boende.
- Kortvarig omsorg för de personer som bor med den egna familjer och vars familjemedlemmar svarar för deras omsorg. Det kan handla om avlastning eller för- och eftermiddagsverksamhet.
- Dagverksamhet för personer som behöver dagligt stöd för delaktigheten och som är yngre än åldern för ålderspensionen.
- Arbetsverksamhet för personer intellektuell funktionsnedsättning för att stödja funktions- och arbetsförmågan och för att främja att personerna kommer ut i arbetslivet.
- Stöd för rörligheten för personer som har särskilda svårigheter att röra sig och som inte självständigt kan använda kollektivtrafik utan oskäligt stora svårigheter.
- Ekonomiskt stöd för anskaffning av redskap och tekniska lösningar.
- Andra tjänster och stödåtgärder som behövs för att lagens syfte ska uppnås.
En person med funktionsnedsättning har subjektiv rätt till denna service när de villkor som anges i paragraferna är uppfyllda.
Det finns även andra tjänster som personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer använder som regleras av annan lagstiftning såsom närståendevård, intressebevakning och FPA:s förmåner.
På vilket sätt förändras mina tjänster?
Just nu är det många stora reformer som påverkar funktionshinderservicen. De nya välfärdsområdena och den nya funktionshinderlagen kommer att påverka tjänsterna i vardagen. I skrivande stund är det oklart hur välfärdsområdena tolkar lagen och hurdana anvisningar de gör.
Den nya lagen innehåller många bekanta serviceformer från gällande lagstiftning, men en del detaljer har förändrats. Dessutom innehåller lagen nya serviceformer såsom särskilt stöd för delaktigheten och stöd i att fatta beslut.
Eftersom det är ny lag vet vi inte ännu hur den kommer att fungera i praktiken. Det finns inte heller ännu någon rättspraxis för den nya lagen. Statsrådet har en skyldighet att följa upp lagen och vid behov korrigera den. På FDUV tar vi gärna emot respons på hur den nya lagen fungerar.
Hur den nya lagen påverkar tjänsterna beror också på det individuella behovet av stöd som personen med funktionsnedsättning och hens familj har. På FDUV hoppas vi att den nya lagen för med sig en bredare servicepalett och mer skräddarsydda tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
De första ändringarna kommer säkert att synas i samband med att behovet av service för personen med funktionsnedsättning förändras. Allra senast kommer den nya lagen att synas i vardagen när klientplanen och besluten uppdateras i enlighet med den nya lagen.
Vad händer med handikappservicelagen och specialomsorgslagen?
Handikappservicelagen slutar gälla när den nya lagen träder i kraft.
Största delen av paragraferna i specialomsorgslagen upphävs, men paragraferna om självbestämmanderätten och begränsningsåtgärder kommer att fortsätta gälla. Det här eftersom den separata lagstiftningen om självbestämmande och begränsningsåtgärder ännu inte uppdaterats. FDUV hoppas att man under nästa riksdagsperiod åtgärder det här och att vi till alla delar får en modern lagstiftning.
Fram till den sista september 2023 kan man fortfarande ansöka om service via handikappservicelagen och specialomsorgslagen. Från och med oktober 2023 ansöks ny service enligt den nya lagen om funktionshinderservice.
Lagen innehåller en övergångsperiod på tre år. Det betyder att alla beslut som är beviljade enligt de gamla lagarna i huvudsak fortsätter att gälla under den tid som antecknats i beslutet, men besluten ska uppdateras senast tre år från att den nya lagen trätt i kraft. Läs mera om övergångsperioden under nästa fråga.
Vad händer med min service när lagen träder i kraft i oktober?
Lagen om funktionshinderservice träder i kraft 1.10.2023. Det innebär att välfärdsområdena ska kunna erbjuda service enligt den nya lagen från och med oktober.
Det som är viktigt att komma ihåg är att lagen innehåller en övergångsperiod på tre år. Det betyder att man inte genast i oktober 2023 behöver uppdatera den service som är beviljad enligt handikappservice- eller specialomsorgslagen. Alla beslut fattade enligt den gamla lagstiftningen är i kraft under den giltighetstid som antecknats i beslutet, men högst tre år från att funktionshinderlagen trätt i kraft.
Det här betyder i praktiken att klientplanen och alla beslut ska uppdateras under övergångsperioden, senast år 2026, i enlighet med den nya funktionshinderlagen.
Klientplanen och besluten ska uppdateras i enlighet med den nya lagen så fort som personen med funktionsnedsättning ber om det eller när servicebehovet hos personen med funktionsnedsättning förutsätter det.
Det finns några undantag gällande lagens ikraftträdande och övergångsperioden:
- Minimiantalet timmar för särskilt stöd för delaktigheten kommer att öka stegvis under övergångsperioden. Servicen ska beviljas minst 10 timmar i månaden före 1.1.2025 och minst 20 timmar i månaden före 1.1.2026. Från och med 2026 ska servicen beviljas minst 30 timmar i månaden.
- Stöd i beslutsfattande träder i kraft 1.1.2025.
- Beslut för rehabiliterande småbarnspedagogik som har beviljats via specialomsorgslagen påverkas inte av övergångsperioden. Det här betyder att de redan fattade besluten förblir i kraft under den tid som antecknats i beslutet.
Vad händer med serviceplanen och specialomsorgsprogrammet?
Enligt handikappservicelagen finns det en skyldighet att utarbeta en serviceplan och enligt specialomsorgslagen en skyldighet att utarbeta ett specialomsorgsprogram.
Uppgörandet av specialomsorgsprogrammen slopas i och med den nya lagstiftningen.
Enligt den nya lagen finns det en skyldighet att utarbeta en klientplan för alla personer som behöver service enligt den nya lagen. Serviceplanen heter alltså framöver klientplan. En enda plan ska omfatta service enligt socialvårdslagen, funktionshinderlagen och vid behov även service enligt andra lagar. I undantagsfall kan beslut om en enskild tjänst fattas redan på basis av bedömningen av servicebehovet.
Klientplanen skapar ingen automatisk rätt till service. Klienten anhåller alltid om tjänster och stödinsatser med en särskild ansökan, men klientplanen fungerar som grund och motivering till ansökan. Därför har upprättandet av en klientplan stor betydelse med tanke på rättsskyddet för personen med funktionsnedsättning.
Delaktigheten för personen med funktionsnedsättning i klientplansprocessen har stärkts i den nya lagen.
Finns det ett resurskrav för personlig assistans?
Enlig handikappservicelagen är en förutsättning för att få personlig assistans att en person med svår funktionsnedsättning ska ha resurser att själv definiera assistansens innehåll och sätten att ordna den på. Det här kallas för resurskravet.
I den nya lagen ingår fortfarande ett resurskrav, men tröskeln har sänkts och formuleringen ändrats. Enligt den nya lagen är en förutsättning för att få personlig assistans att "personen med funktionsnedsättning självständigt eller med hjälp av stöd kan bilda sig en uppfattning om och uttrycka sin egen vilja om assistansens innehåll".
Om en person inte uppfyller resurskravet ska personens självbestämmanderätt och delaktighet tillgodoses genom annan service, till exempel genom den nya tjänsten särskilt stöd för delaktigheten, men även i vissa situationer som träning eller som en del av boendetjänsterna.
Enligt lagförslaget är förutsättningen för att bevilja personlig assistans så låga att endast ett mycket litet antal personer inte uppfyller resurskravet, men hur lagen de facto kommer att tolkas är ännu oklart.
Det är inte möjligt att få personlig assistans och särskilt stöd för delaktigheten samtidigt.
Personer med funktionsnedsättning har rätt att få personlig assistans för interaktion, fritidsverksamhet och samhälleligt deltagande minst 30 timmar per månad, om inte ett lägre timantal svarar mot personens individuella behov.
Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
Särskilt stöd för delaktigheten är en ny tjänst i lagen. Den ska trygga möjligheten till delaktighet för personer som behöver särskilt mycket stöd för att delaktighet ska uppnås. Syftet med servicen är att trygga rätten för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva i sitt liv.
I praktiken handlar det om ett individuellt stöd som ges av en annan person som enligt de behov och önskemål som personen med funktionedsättning har. Personens egen vilja och önskemål ska utredas i den mån det är möjligt. Stödet omfattar även handledning om innehåll och sättet att genomföra den. Särskilt stöd för delaktigheten ska beviljas för verksamhet antingen utanför hemmet eller hemma hos personen med funktionsnedsättning.
Särskilt stöd för delaktigheten ges i första hand av en yrkesutbildad person inom socialvården eller hälso- och sjukvården eller av en person som avlagt någon annan lämplig examen. I andra hand kan stödet ges av en person som i övrigt med tanke på sin kompetens är lämplig för uppgiften.
Minimiantalet timmar för särskilt stöd för delaktigheten kommer att öka stegvis under övergångsperioden. Servicen ska beviljas minst 10 timmar i månaden före den 1.1.2025 och minst 20 timmar i månaden före 1.1.2026. Från och med 2026 ska servicen beviljas minst 30 timmar i månaden.
Gäller den nya lagen på Åland?
Den nya lagen om funktionshinderservice träder inte i kraft på Åland. På Åland fortsätter de nuvarande lagarna att gälla. Ålands lagting kan välja att uppdatera gällande lagstiftning in enlighet lagstiftningen i riket.
Läs om Ålands lagstiftning i THL:s handbok om funktionshinderservice
Var får jag mera information om lagen?
Du kan läsa om funktionshinderlagen på svenska på riksdagens webbplats. Lagen finns också publicerad i Finlex. Det är justitieministeriets avgiftsfria internettjänst för rättsligt material.
Läs om lagen på riksdagens webbplats
Social- och hälsovårdsministeriet ordnade den 25 maj 2023 en utbildningsdag om funktionshinderlagen. Utbildningsmaterialet och en videoupptagning av utbildningen finns på ministeriets webbplats. Utbildningen i maj var på finska, men materialet finns också på svenska. Ministeriet ordnar senare en motsvarande öppen utbildning på svenska. Social- och hälsovårdsministeriet har också publicerat frågor och svar om lagen.
Ta del av social- och hälsovårdsministeriets utbildning
Gå till ministeriets frågor och svar
THL kommer under våren att uppdatera sin handbok om funktionshinderservice med information om den nya lagen. Redan nu finns information om lagens ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
Gå till THL:s handbok om funktionshinderservice
Läs THL:s info om övergångsbestämmelserna
Vi strävar efter att uppdatera FDUV:s infobank om funktionshinderservice i höst.
På våra lättlästa webbsidor finns en artikel om lagen på lätt svenska
Gå till den lättlästa artikeln Det blir en ny funktionshinderlag
Om du har frågor om lagen kan du vända dig till FDUV:s sakkunniga inom påverkansarbete Vanessa Westerlund:
vanessa.westerlund@fduv.fi
040 674 72 47
Du kan även vända till SAMS juridiska rådgivning.