De senaste 20 åren har vi talat om att förnya och förändra vår social- och hälsovård. Det sägs bland annat att servicen ska bli bättre, jämlikare och smidigare i framtiden. Men nu när reformen närmar sig kryllar nyhetsrubrikerna av uttalanden om att målet är att ingen ska märka av några förändringar alls vid årsskiftet.
Samtidigt som många kanske hoppas på stora förändringar och förbättringar i samband med reformen, kan andra känna en krypande känsla av oro.
Men, va? är det nog många som tänker. Var det inte just reform och förändring som gällde? Samtidigt som många kanske hoppas på stora förändringar och förbättringar i samband med reformen, kan andra känna en krypande känsla av oro för att servicen i själva verket blir sämre.
Framtiden utan Kårkulla
För svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer går knappast vårdreformen obemärkt förbi. Kårkulla samkommun som betjänat den här målgruppen i över 60 år kommer nämligen att upplösas vid årsskiftet och tjänsterna införlivas i de tvåspråkiga välfärdsområdena.
Det är inte konstigt att många undrar hur vardagen kommer att se ut när Kårkulla inte längre finns.
Kårkulla har spelat en stor roll i många av våra medlemmars liv och det är inte konstigt att många undrar hur vardagen kommer att se ut när Kårkulla inte längre finns.
Välfärdsområdenas planer intresserar
Vad är det som händer vid årsskiftet? undrade en av deltagarna i samband med en av FDUV:s infokvällar om vårdreformen. Under våra regionala infokvällar i västra Nyland, östra Nyland och Österbotten ville vi ge en inblick i vad reformen egentligen innebär med tanke på bland annat boende, dag- och arbetsverksamhet samt särskilt krävande tjänster.
Vi märkte att behovet av information är enormt. Allt som allt deltog närmare 100 personer. Bland deltagarna fanns anhöriga, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personal och även andra intresserade.
Ur invånarnas synvinkel kan den informationen upplevas som förvirrande. Samtidigt som allt förändras så ska ändå inget förändras.
Till infokvällarna bjöd vi in välfärdsområdets beslutsfattare för att berätta om planerna för framtiden. Vid alla våra infokvällar betonade tjänstemännen och politikerna att de jobbar hårt för smidig övergång vid årsskiftet. Tjänsterna ska fortsätta som förut och invånarna ska inte märka att personalen har en ny arbetsgivare.
Ur invånarnas synvinkel kan den informationen upplevas som förvirrande. Samtidigt som allt förändras så ska ändå inget förändras.
Förändringar hägrar vid horisonten?
Politikerna och tjänstemännen har säkert rätt i att det vardagliga stödet fortsätter som tidigare vid årsskiftet. Det är förstås möjligt att det i samband med övergången uppstår en del oklarheter som måste redas ut efter hand.
Det kan vara svårt att säga vad som förändras vid årsskiftet och vad som är annorlunda om fem år.
Personligen upplever jag att det är svårt att informera om reformen då den är både stor och invecklad. Det är en rätt abstrakt strukturreform, samtidigt som frågorna servicetagarna har är konkreta och vardagsnära. Dessutom är områdena olika och beredningen framskrider i olika takt. Det kan därför vara svårt att säga vad som förändras vid årsskiftet och vad som är annorlunda om fem år.
Som jag ser det är det många faktorer som påverkar vilka förändringar som möjligen är på kommande inom de kommande åren. När det gäller funktionshinderservicen är det vissa faktorer jag kommer att följa med extra noga.
Vi vet helt enkelt inte ännu om vi får en ny funktionshinderlag, när den möjligtvis träder i kraft eller det slutgiltiga innehållet.
För det första är välfärdsområdena ekonomiskt pressade. Hur det här kommer att påverka servicen får vi en fingervisning om när välfärdsområdena i slutet av året godkänner budgeten för nästa år.
För det andra är behandlingen av den nya funktionshinderlagen på hälft i riksdagen. Vi vet helt enkelt inte ännu om vi får en ny funktionshinderlag, när den möjligtvis träder i kraft eller det slutgiltiga innehållet.
Avtalet kommer att ha en stor betydelse för specialomsorgen på svenska och det ska bli intressant att se åt vilket håll samarbetet utvecklar sig.
För det tredje ska de tvåspråkiga välfärdsområdena senast i september 2023 göra upp ett samarbetsavtal för att trygga tillgången till svenspråkiga tjänster. Avtalet kommer att ha en stor betydelse för specialomsorgen på svenska och det ska bli intressant att se åt vilket håll samarbetet utvecklar sig.
Invånarna måste få sin röst hörd
Det finns alltid både möjligheter och risker i stora förändringar. Det som fungerar bra i dag ska vi givetvis bevara, men risken finns att det går förlorat. Samtidigt ska vi ska också komma ihåg att förändringar ger möjlighet till utveckling. Nu skulle vi ha chansen att utveckla och stärka de svenskspråkiga tjänster som inte fungerar i dag.
En förutsättning för att vårdreformen ska lyckas är att välfärdsområdena verkligen lyssnar på invånarnas önskemål och behov.
Även om våra infokvällar inte kunde ge svar på alla frågor så har responsen varit positiv. Infokvällarna var framför allt ett forum som möjliggjorde dialog mellan tjänsteanvändare, politiker och tjänstemän.
En förutsättning för att vårdreformen ska lyckas är att välfärdsområdena verkligen lyssnar på invånarnas önskemål och behov. De måste bygga upp fungerade strukturer för delaktighet och här har vi inom tredje sektorn mycket att ge. Vi har en ständig kontakt till fältet och möjlighet att föra fram flera röster.
Hur väl vi lyckas med att bevara fungerade strukturer och satsa på utveckling återstår att se.
Rom byggdes inte på en natt och inte heller genomförs vårdreformen på en dag. Vi fortsätter därför under våren att informera aktivt om vad vårdreformen innebär i praktiken för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer. Förhoppningsvis vet vi då hur det gick för funktionshinderlagen.
Jag tror inte att vårdreformen är en förändring utan förändringar. Frågan är bara vad, när, hur och för vem? Men hur väl vi lyckas med att bevara fungerade strukturer och satsa på utveckling återstår att se.
Text: Vanessa Westerlund, sakkunnig inom påverkansarbete