nstruktionerna och informationen behöver vara lätt att hitta, och lätt att förstå och ta till sig.

Varför behövs lättläst information om beredskap?

27.05.2025 kl. 09:03

I en kris behöver alla i samhället få information som de förstår. I vår blogg skriver Helena Holm-Cüzdan, planerare vid LL-Center, om varför det är klokt att satsa på just lättläst information.

Den senaste tiden har det talats och skrivits mycket om beredskap i medierna. Beredskap är att vara förberedd på att något kan hända som stör din vardag. Det kan handla om ett strömavbrott eller om att det inte kommer vatten ur kranen.

Då behöver du veta vad du ska göra, eller inte göra. Det är också viktigt att du vet vem du ska kontakta om du behöver hjälp och vilken information som går att lita på.

På sistone har det satsats mer på att det också finns lättläst information om beredskap. Det här gläder mig stort. Jag ska berätta varför.

1. Kriser berör oss alla – också dem som har svårt att förstå myndighetsspråk

Vi behöver alla veta hur vi ska göra i en störnings- eller krissituation. Också den som inte kan svenska eller finska så bra, som har en intellektuell funktionsnedsättning, eller som har läs- och skrivsvårigheter behöver veta vad den ska göra i en krissituation, och hur den kan förbereda sig på en situation när samhället inte fungerar som vanligt.

Instruktionerna och informationen behöver vara lätt att hitta, och lätt att förstå och ta till sig.

Ett exempel på när det har funnits behov av tydlig information var under coronapandemin. Plötsligt fanns det många nya regler att förhålla sig till. Medier och myndighetsinformation vimlade av svåra ord som FFP2-andningsskydd, riskgrupp, intensivavdelning och distansundervisning.

Det var inte lätt att hålla reda på vad man fick göra eller inte fick göra. Hur många människor fick man träffa? Kunde man gå på besök till en person som bor på ett äldreboende?

Myndigheterna insåg att deras information inte nådde fram till alla i samhället. Därför började de samarbeta med invandrarorganisationer för att få fram information på olika språk, och med aktörer som Selkokeskus och LL-Center för att få fram lättläst information. Det fanns en tydlig efterfrågan på lätt och tydlig information och antalet besökare till exempel på tidningen Lätta bladets och LL-Centers webbsidor ökade markant under pandemin.

2. Om vi inte har korrekt information ökar risken för desinformation

I en krissituation är det också viktigt att man förstår vad som händer. När människor inte vet vad som pågår sprids rykten och desinformation snabbt.

För att tillgången till information ska fungera behöver det finnas ett utarbetat system. Det behöver finnas aktörer som kan producera korrekt och tydlig information och så behöver det finnas färdiga system för att sprida den informationen.

Människor behöver veta var de kan hitta pålitlig information och vem de kan kontakta för att få veta mer. Det kunde också vara skäl att fundera på hur man når ut till så många som möjligt i samhället om till exempel webbsidor och internet inte fungerar.

När det gäller lättläst information är det extra viktigt att den är lätt att hitta, annars är den inte till någon större nytta. På webben lönar det sig att placera den lättlästa informationen eller en länk till den direkt på webbplatsens startsida.

3. I krissituationer försämras mångas läsförmåga

I en kris kan vem som helst bli överväldigad och dra nytta av lättläst och tydlig information. När vi är rädda eller väldigt stressade får vår hjärna svårare att ta till sig komplicerad information och komplicerade instruktioner. Ju lättare och tydligare, desto bättre. Det vinner alla på.

Här hittar du lättläst information om beredskap

Det finns flera organisationer och aktörer som har gett ut lättläst information om beredskap under det senaste året:

Inrikesministeriet har gjort en allmän broschyr om beredskap. Den hittar du på också webbplatsen Suomi.fi
Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) har gjort ett stort infopaket om beredskap på lätt svenska. Materialet består av en lättläst webbplats och en tryckt broschyr.
Marthaförbundet har också lättläst information om beredskap i broschyren Råd och recept för en fungerande vardag (2025) som används på Marthaförbundets kurser.

Bekanta dig gärna med dessa, och fundera på hur du skulle göra i din egen vardag om det blir en störningssituation. Om du arbetar inom vården eller med undervisning kan de här materialen också vara till nytta.

Text: Helena Holm-Cüzdan, planerare vid LL-Center

De båda beredskapsbroschyrerna hittas också på webbplatsen lättläst.fi där LL-Center samlar lättläst information.

Fotnot: Notera att den del av informationen som gäller WC-besök under långvariga strömavbrott kommer att uppdateras under det kommande året.

Vadå delaktighet?

Susanne Tuure har under sin karriär med och för personer med IF varit med i många delaktighetssatsningar. I vår blogg reflekterar hon kring dessa erfarenheter.

Henrik Byggmästar: Det tog tid för mig att acceptera den nya situationen. Det får ta tid men acceptans behövs för att komma vidare.

När man själv befinner sig i ett kaos behövs stöd av andra

Det får ta tid men acceptans behövs för att komma vidare, skriver Henrik Byggmästar i vår blogg om erfarenheten att få ett barn med Downs syndrom. I dag är han en av FDUV:s frivilliga familjestödjare.

Alexandra Frisk: Högläsning utvecklar empati, fantasi, självkänsla, koncentrationsförmåga, ordförråd och språk samt bidrar till ökad kunskap och skapar samhörighet.

Högläsning för alla – så gör du högläsningsstunden tillgänglig och meningsfull

Läs med barnen, inte för dem, skriver Alexandra Frisk på Lärum. Inför högläsningsdagen ger hon i vår blogg tips på vad som är bra att tänka på för en lyckad högläsningsstund. Råden kan även tillämpas då man läser högt för vuxna.

Bildkollage med Jakob på läger tillsammans med olika deltagare och olika aktiviteter.

Därför är lägerjobbet det bästa sommarjobbet

Jakob Stenvall har jobbat på många FDUV-läger. I vår blogg berättar han om sina erfarenheter och varför han tycker det är det bästa tänkbara sommarjobbet.

Porträtt på Annette Tallberg-Haahtela och citatet Vi förstår er reformtrötthet. Därför vill jag understryka att vi på FDUV finns här vid er sida.

Stolpskott eller milstolpe?

En ny lag om funktionshinderservice träder i kraft 1.1.2025. FDUV följer med hur den börjar implementeras och finns som stöd för er familjer. Läs verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtelas blogginlägg.

Viktor Karlsson och citatet Att kunna vara delaktig är en grundläggande mänsklig rättighet.

Delaktighet – den avgörande skillnaden mellan att vara subjekt eller objekt

Att vara delaktig innebär att jag får information om alternativen och är med och planerar – både stort och smått, skriver Viktor Karlsson i vår blogg.

Kira Nalin och citatet Vi är glada över det stora intresset och uppmuntrar alla som skickade in manus att fortsätta skriva lättläst.

Vem har skrivit den bästa berättelsen på lätt svenska?

Vem kammar hem första prisen i manustävlingen Skriv för mig!? Snart får vi veta! LL-Centers Kira Nalin skriver i vår blogg om tävlingen som vaskar fram ny finlandssvensk lättläst litteratur.

Porträtt på Fanny Käld och citatet I grund och botten handlar det om att våga kommunicera.

En härlig känsla när man äntligen förstår varandra

I samband med veckan för personer med talsvårigheter skriver Fanny Käld i vår blogg om sina egna språksvårigheter och hur hon har nytta av de erfarenheterna i dag.

Porträtt på Olivia och citatet För personer med IF kan steget att flytta vara mer komplicerat och innebära olika utmaningar – men också många möjligheter!

Så förbereder ni er för barnets självständiga vuxenliv i eget hem

Hur förbereda sig för den ungas flytt från föräldrahemmet? Olivia Sandström ger i vår blogg vägkost till familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning.

Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet hur kan vi fira alla de här framstegen när den nuvarande politiken verkar föra oss bakåt i utvecklingen?

Äntligen en funkishistorisk månad, men tyvärr präglas den av historiska nedskärningar

När den första funkishistoriska månaden firas hotar de kommande nedskärningarna att föra oss bakåt i tiden. Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg över vad nedskärningarna i social- och hälsovården och den sociala tryggheten innebär för personer med funktionsnedsättning och hur kommande generationer kommer att minnas den här historiska tiden.