I höst började Lenni Hansén årskurs fem i Nedervetil skola. Första skoldagen var han iklädd en svart Minecraft-tröja som han själv hade köpt.
– ”Då man börjar i femman är man cool och då måste man också vara coolt klädd”, resonerade han, berättar mamma Eivor Hansén.
Genast första dagen fick Lenni en läxa i ett nytt ämne, engelska. Stolt över läxan och glad över sin nya plats längre bak i klassen cyklade han hem och berättade nöjt för Eivor vem han hade lekt med under dagen.
Annat var det förr då han och många andra elever med särskilda behov från byarna runt omkring kuskades med minibuss till Kyrkostrands skola i Jakobstad. Skolskjutsen tog över två timmar per dag och Lenni som älskar att röra på sig blev så frustrerad att han började bråka med sina färdkamrater.
Skjutsarna blev dyra också för kommunen. Och ibland kan målet att spara pengar föra med sig något gott: Redan i planeringsstadiet av nya Nedervetil skola började möjligheten att inkludera elever med intellektuell funktionsnedsättning diskuteras.
En dag ringde specialläraren och frågade om Eivor var intresserad av att flytta sonen till en resursklass i den planerade skolan. Hur klassen skulle se ut var ännu uppe i det blå. Eivor tvekade.
– Är det rätt val att ta min son ur en utmärkt skola, där man känner att erfarenheten av att arbeta med barn med särskilda behov sitter i väggarna, för något helt nytt som byggs upp från noll?
Men då hon fick veta att en erfaren pedagog från Kyrkostrands skola, specialklasslärare Susann Ljungberg, skulle få fria händer att planera undervisningen tackade hon ja. Och hon har inte ångrat sig.
Full fart. Lenni Hansén gillar att röra på sig och är en stor vän av fotboll. Här tillsammans med mamma Eivor, speciallärare Emma Kaitjärvi och specialklasslärare Susann Ljungberg.
Flexibilitet och kreativitet
Under hela byggprojektet fick lärarna vara med och planera utrymmenas utformning, material och möbler, likaså hur skolgården skulle se ut. Den splitternya skolan stod färdig och öppnade dörrarna för omkring 160 elever för ett år sedan.
Här tillämpas flexibla lösningar med väggar som kan fällas ner och en skild ingång och en separat gårdsplan som kan användas av dem som behöver mera ro. Det finns utrymmen för smågruppsverksamhet kallade diamanter mellan skolans olika sektioner, myshörnor och ett lärarrum med utsikt över skolgården.
Inom den kreativa lärargemenskapen gav rektorn speciallärarna tillit och stöd. Den nya resursklassen med åtta elever, två speciallärare och fem skolgångsbiträden började växa fram.
Hela lärarkollegiet arbetar tillsammans för inklusion av barnen med särskilda behov.
Med sig från sina tio år vid Kyrkostrands skola tog Susann ett plock av olika pedagogiska metoder, men framför allt inställningen till arbetet med eleverna: att se individerna, att lyfta fram det positiva och viktigast av allt – att bygga upp tilliten och elevernas grundtrygghet.
Tillsammans med sin kollega speciallärare Emma Kaitajärvi utvecklar hon kontinuerligt via försök och misstag lämpliga arbetssätt för de barn som just nu finns i resursklassen. Tanken är att eleverna ska inkluderas i andra grupper enligt vad var och en klarar av.
Tyvärr satte coronapandemin i fjol stopp för större förflyttningar mellan grupper, men visst blandades eleverna om redan i fjol när det var möjligt. De hade ofta uteskola tillsammans och talangdagen tyckte Lenni mycket om. Då uppträdde han för hela skolan som rappare från Sverige i keps och guldkedja.
– Atmosfären i skolan är familjär. Och ingen särbehandlas. Hela lärarkollegiet arbetar tillsammans för inklusion av barnen med särskilda behov, säger Eivor.
Lenni Hansén tillsammans med speciallärare Emma Kaitjärvi.
Vardag i resursklassen
I resursklassen är ingen dag den andra lik.
– Det som fungerade i går behöver inte fungera i dag. Inget blir som du hade tänkt dig. Du måste vara lyhörd och beredd att när som helst ändra allt du planerat. Det är charmen och utmaningen med att jobba i resursklassen, säger Emma.
Det uppstår sällan naturliga pauser under lektionerna i resursklassen. Eleverna behöver inte vänta på att få hjälp när många vuxna är involverade. Lektionerna blir därför intensivare och kan kännas för långa. Efter tjugo minuter brukar gruppen byta aktivitet, till exempel genom att klättra i ribbstolarna en stund.
Jag har lärt mig är att glädjas åt det lilla. Det kan ta två år innan ett barn kan knäppa knapparna, efter att ha repeterat tusen gånger. Men när det äntligen lyckas kommer ett hallelujamoment.
Det händer också ofta att någon elev vägrar att göra något eller att någon blir superintresserad av en liten detalj, till exempel av att räkna prickar. Då gäller det att lämna allt annat till senare och satsa på att räkna prickar.
I en vanlig klass ser du snabbt stora framsteg. Ett barn lär sig att läsa flytande eller kan kanske multiplikationstabellen utantill i ett nafs.
– Jag har lärt mig är att glädjas åt det lilla. Det kan ta två år innan ett barn kan knäppa knapparna, efter att ha repeterat tusen gånger. Men när det äntligen lyckas kommer ett hallelujamoment. Då inser man att det var värt varje liten stund av övning, säger Emma.
Visst finns det ännu mycket att utveckla efter ett års testning med blandade undervisningsmetoder, men enligt lärarna är det fina samarbetet dem emellan nyckeln till framgång och utveckling. Varför måste det finnas tydliga hierarkier i en skola? Skolgångsbiträdena kallar Susann motorn i verksamheten. Närheten till eleverna gör att de ser när något går fel, de möter oftare föräldrarna som för och hämtar barn och de kan sporra till nya initiativ. Alla bidrar till läroarbetet. Också rektorn är ute på skolgården med barnen.
När rasten en gång var slut och barnen måste gå in sa Lenni något fult. Rektorn var på plats och det uppstod en diskussion om fula ord. Tillsammans kom de fram till ett vackrare ord som man kan använda när man är arg: Läppomada!
Som så många barn gillar Lenni särskilt rasterna i skolan.
– Det bästa med min skola är gungorna och klätterställningarna – och pasta med murusås (köttfärssås).
Text: Henrika Mercadante
Foto: Linda Tallroth-Paananen
Artikeln ingår i FDUV:s tildning Gemenskap & påverkan GP 3/2021 med temat skola.