Fotografi på Susanne Tuure och citatet Rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar ofta om rätten till service på det egna modersmålet.

Blogg: Är jag svensk eller finne – spelar det någon roll?

06.11.2019 kl. 00:15

Tankar om att vara finlandssvensk ur ett privat och yrkesmässigt perspektiv. Det skriver Susanne Tuure om i vår blogg Svenska dagen till ära.

I min barndom på landsbygden där jag bodde, var det det svenska språket som gällde. Jag lyssnade på svensk radio, tittade på Sveriges tv, läste finlandssvenska dagstidningar och lyssnade på svensk musik. Jag talade svenska i butiken, hos läkaren, med kamrater och med släkten.

I skolan var alla elever svenskspråkiga och det var också hela umgängeskretsen. Min kontakt med det finska språket var språkundervisningen i skolan, och under somrarna råkade jag någon gång på personer som talade finska.

Det var en lycklig barndom i en liten finlandssvensk by.

I dag, drygt 50 år senare, är mitt hemspråk finska. Jag tittar på finska nyheter och följer med den finska politiken i pressen och i nyhetsutbudet på internet. Vännerna i umgängeskretsen talar finska och grannarna i byn där jag bor talar finska. I föreningen där jag är aktiv talar jag finska, och jag drömmer på finska.

Jag lever ett lyckligt liv i en liten finskspråkig by.

Mitt yrkesmässiga liv har ändå genom åren ständigt haft en koppling till det finlandssvenska. Jag har arbetat för flera olika arbetsgivare, och det har alltid varit i en finlandssvensk miljö. Det betyder att arbetskompisarna kring kaffebordet talar svenska, texter skrivs på svenska och ärenden sköts på svenska.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar många gånger om rätten till service på det egna modersmålet.

I mitt nuvarande jobb som sakkunnig inom en finlandssvensk intresseorganisation ligger fokus ofta på det svenska språket. Att tala och jobba för rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar många gånger om rätten till service på det egna modersmålet, och rätten till en tillhörighet i ett finlandssvenskt sammanhang.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta svårigheter med kommunikationen och förståelsen av språket. Deras behov av service på det egna modersmålet är därför extra stort.

Så till frågan: Är jag svenska eller finne? Och spelar det någon roll?

För mig personligen spelar det ingen roll om man är svensk eller finne. För mig är det viktigare med en värdegrund där frihet, lojalitet, valfrihet och förståelse för olikheter råder. Denna värdegrund ser rätten till sitt eget språk som en självklarhet! Och vård och service på det egna modersmålet som en grundläggande rättighet.

Susanne Tuure, sakkunnig inom boendefrågor och påverkansarbete

Susanne Tuure: Det verkar som om allt utvecklingsarbete kring boendefrågorna har satts på is.

Att bo som alla andra

Det verkar som om allt utvecklingsarbete kring boendefrågor har satts på is. Det skriver Susanne Tuure om i vår blogg.

Välkommen på kongress i Tammerfors i oktober

Medlemsföreningar kan sända in motioner före utgången av maj.

Dialogcaféerna en av Finlands dialoginsatser

FDUV en av de premierade.

Delaktighetsmodellen främjar dialog på lika villkor – se video!

I videon besöker vi Mocca serviceenhet där FDUV förverkligade en så kallad delaktighetsslinga.

Birgitta Nygård i våradkläder. I bakgrunden annat foto med havsmotiv.

”Det har varit roligt att jobba med unga duktiga kollegor”

Inte alla som jobbar på FDUV:s sommarläger är unga studerande. Birgitta Nygård har jobbat 18 år inom vården, men inte så mycket med personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Kvinna i olika roller på läger: plättstekning, kanotpaddling och tillsammans med deltagare.

”Det roligaste är att se glädjen hos deltagarna”

Isabelle Kulla är 25 år och har studerat utvecklingspsykologi och småbarnspedagogik. Hon jobbade förra sommaren på flera av våra sommarläger i olika roller. Vi frågade henne om jobbet på läger.

Personer med funktionsnedsättning på läger tillsammans med ledare.

Ansökan till våra sommarläger 2026 är öppen

Ansök om plats på läger senast 31.1. 2026.

Annett Tallberg-Haahtela: I dessa tider är det inte helt enkelt att navigera framåt.

Vi behövs också i framtiden

FDUV ser ut att inte tappa mer statlig finansiering 2026, men osäkerheten för oss och våra målgrupper kvarstår. I vår blogg reflekterar verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela över året som gått och blickar framåt mot det som väntar.

Julens öppettider

Kontoren öppnar efter jul- och nyårshelgen den 7 januari.

en miniatyr rullstol på en hög av böcker som ska symbolisera funktionshinderlagen.

Ändringar i funktionshinderlagen vid årsskiftet

Riksdagen har godkänt justeringarna i funktionshinderlagens tillämpningsområde.

Spara inte på arbetsersättningen – men se också de större utmaningarna

Insändare i Borgåbladet 9.12.2026.

Hjälp oss att hjälpa er – svara på vår medlemsenkät

Genom att svara kan du delta i utlottningen av presentkort.

Nya podden Funkisvardag lyfter anhörigperspektiv

FDUV lanserar en podd med familjestödjare.

Camilla Forsell: Också syskonen behöver få uppmärksamhet, be- kräftelse och ändamålsenlig information.

Syskonrelationen i fokus – att ha en syster eller bror med IF

Syskon till barn med intellektuell funktionsnedsättning behöver också få uppmärksamhet, bekräftelse och ändamålsenlig information. Det skriver Camilla Forsell om i vår blogg.

Flera personer på bild med blommor och diplom i handen.

Steg för Steg och Mitt val uppmärksammas då Årets klargörare premieras

Årets klargörare 2025 är Helsingfors universitet och professor Tiina Onikki-Rantajääskö – Steg för Steg och Mitt val får hedersomnämnande.

En miniatyrrullstol på en hög med böcker för att symbolisera funktionshinderlagen.

FDUV om funktionshinderlagen: urholka inte lagens syfte

FDUV har gett ett skriftligt sakkunnigyttrande om regeringens förslag till ändringar i lagen om funktionshinderservice.

Frank Lundgren: Vi behöver ett intersektionellt perspektiv där kognitiv förmåga räknas in som en faktor.

De osynliga i statistiken – varför vi måste se dem med lindrig IF

Finland och Danmark har ungefär lika stor befolkning men antalet personer med IF skiljer sig markant. Det handlar inte bara om siffror – utan om hur vi ser på människors behov och rätt till stöd. I Finland riskerar personer med lindrig IF att hamna mellan stolarna. Det skriver Frank Lundgren om i vår blogg.