– Behövs det verkligen en lättare version?
Mannen tittade på mig med ett delvis roat, delvis irriterat, ansiktsuttryck. Jag stod i Lärums och LL-Centers monter på Helsingfors bokmässa och boken han syftade på var den lättlästa boken Farlig midsommar som stod på bordet bredvid mig.
– Ja, det finns ett behov av en lättare version och det är fråga om delaktighet…
Längre än så hann jag inte för mannen hade redan börjat gå vidare.
Lättläst gör information, nyheter och kultur tillgängligt för många fler.
– Alla har rätt till läsning! ville jag säga. Lättläst gör information, nyheter och kultur tillgängligt för många fler och bidrar till ökad livskvalitet och större delaktighet i samhället.
I Finland finns upp till 650 000 personer som har behov av lättläst på grund av nedsatt läsförmåga, enligt Selkokeskus. Det är lika många personer som det finns invånare i Helsingfors.
Behovet kan vara bestående eller övergående och bero på många olika orsaker. Till exempel demens, intellektuell funktionsnedsättning eller svaga språkkunskaper. En lättläst text kan vara skriven direkt i lättläst form. Den kan också vara en omarbetad version av en svårare text.
Lättläst språk är enklare än standardspråk både vad gäller ordförråd, uppbyggnad och innehåll.
Förstår alla vad vi talar om?
– Din väska är ju som muminmammans väska, sade en vän till mig en gång.
Jag har läst muminböckerna så jag vet att det i muminmammans väska finns allt möjligt som kan behövas, till exempel ståltråd, magpulver och karameller. Hade jag inte läst böckerna skulle jag inte ha förstått vad min vän menade.
Man blir lätt utanför, kulturellt och samhälleligt, om man inte får ta del av viktig information och kultur.
På det sättet blir man lätt utanför, kulturellt och samhälleligt, om man inte får ta del av viktig information och kultur som andra får ta del av.
Därför är lättlästa versioner viktiga.
Lärum-förlaget har gett ut sju lättlästa bearbetningar av finlandssvenska romaner. Tre av dem är muminböcker som Jolin Slotte återberättat. Den nyaste boken heter Trollkarlens hatt. Jag avslutar med två citat, ett ur den ursprungliga boken och samma citat ur den lättlästa boken, för att åskådliggöra vad lättläst bearbetning kan innebära.
Ur Trollkarlens hatt som Tove Jansson skrev 1948:
Vågar ni höra nånting hemskt? frågade Snusmumriken och tände lampan.
Hur hemskt? undrade Hemulen.
Ungefär som härifrån till dörren eller lite längre, sa Snusmumriken. Om det säger dig nånting.
Nej, tvärtom, sa Hemulen. Berätta på, så säger jag till när jag blir rädd.
Samma stycke i den lättlästa boken återberättad av Jolin Slotte:
– Vågar ni höra en hemsk historia?
frågade Snusmumriken
och tände lampan på golvet.
– Hur hemsk? frågade Hemulen.
– Ungefär som härifrån till dörren,
sa Snusmumriken.
– Nu förstår jag inte. Men berätta du bara,
så säger jag till om jag blir rädd, sa Hemulen.
Skribenten arbetar med lättläst på LL-Center och är pedagogisk utvecklare på Lärum.
Unesco har uppmärksammat internationella läskunnighetsdagen den 8 september i över 50 år.
