63075.jpg

Blogg: Så bemöter du en person med autism

01.04.2018 kl. 11:54
Den 2 april uppmärksammas den internationella autismdagen. I vår blogg skriver Annika Martin om de erfarenheter hon har av att stöda och bemöta personer med autism på ett bra sätt.

De var slående lika varandra i sitt beteende. Mannens beteende var så otroligt likt kvinnans. Jag trodde att de var syskon. Men det som jag först hade trott att var mannens personlighetsdrag insåg jag sen att var en del av en funktionsnedsättning. Den flackande blicken som undviker ögonkontakt, som är så typisk för autism. Det upprepande talet som aldrig tycktes gå över till nästa tanke. Likaså fastnade de båda lätt i en rörelse, som inte tycktes komma vidare.

Med åren har jag hunnit träffa många andra personer som jag bedömt att har autism eller autistiska drag. Särskilt starka minnen har jag av två olika Sensoteksbesökare som jag hade möjligheten att träffa flera gånger. Sensotek är sinnesstimulerande rum där besökaren kravlöst ska få möjlighet att slappna av eller aktiveras genom sinnesintryck.

Ingen av oss sa någonting på en lång stund. Jag stod bredvid och var lika förundrad som hans följeslagare.
 

Ge tid

Den ena besökaren var väldigt orolig och vandrade till synes planlöst mellan de olika rummen. Vi erbjöd honom olika alternativ och försökte hitta det som kunde intressera honom. Det fanns ingen ro i kroppen. En dag gick han plötsligt med på att sätta sig i bollhavet. Där satt han alldeles stilla. Vi lät honom sitta där och betrakta det som fanns runtomkring. Ingen av oss sa någonting på en lång stund. Jag stod bredvid och var lika förundrad som hans följeslagare.

Förutsägbarhet och rimliga krav

Den andra besökaren kom regelbundet till Sensoteket. Det jag lade märke till var hur olika beteende hon hade, beroende på vilken personal som var med henne som följeslagare. Den personal som ställde krav på henne som hon inte klarade av eller förstod, gjorde henne väldigt orolig. När hon blev orolig, började hon slå sig själv, banka huvudet i väggen och ropa. Hon kunde inte utföra ens de enklaste uppgifter.

När hon var lugn kunde hon utan problem själv klä på sig ytterkläderna.

Den personal som använde sig av bilder för att visa vad som skulle hända, som gav henne tid, fysiskt utrymme och som ställde krav på en nivå hon klarade av, gjorde henne betydligt lugnare. När hon var lugn kunde hon utan problem själv klä på sig ytterkläderna, skaka hand med mig, tacka för besöket och vänta på hissen.

Lågaffektivt bemötande

När jag fick möjligheten att lyssna på psykolog Bo Hejlskov Elvéns tankar om lågaffektivt bemötande insåg jag att det var just detta han beskrev (han föreläste kring hantering av problemskapande beteende ifjol i Vasa, inbjuden av FDUV). Det vill säga hur viktigt det är att ge tid, att ge fysiskt utrymme och att ställa krav på en lagom nivå. Dessa till synes enkla saker kan göra stor skillnad för många personers välmående och beteende.
 

Den internationella autismdagen uppmärksammas den 2 april. Autismspektrum tillstånd (AST) heter diagnosen numera och innefattar ett brett spektrum av neuropsykiatriska funktionsnedsättning där autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd ingår. Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har också autism. De personer som har högfungerande autism har tillsynes väldigt lite gemensamt med de två personer som beskrivits ovan.  En brist på förståelse av sociala regler och att kunna läsa det sociala samspelet är kanske det man främst lägger märke till. I dag räknar man att det finns ca 5000 personer med autism i Finland och därtill många fler som har autistiska drag.

FDUV tog Sensoteken till Finland 2001. Sinnesrum finns numera på många ställen, till exempel på dagliga verksamheter och boenden, det vill säga nära användarna. Därför stängde vi 2015 våra Sensotek. Vi för gärna in nya metoder inom funktionshinderområdet, men i det långa loppet är det inte vi som ska driva dem.

Foto: Pixabay
Annika Martin
66388_t.jpg

”Ett modigt beslut”– i dag sprider Mio glädje

De flesta som får veta att barnet de väntar har Downs syndrom väljer att avbryta graviditeten. Men Maija och Mark Niemi valde annorlunda. I dag är de föräldrar till Mio, 4,5 år och My, 1,5 år. Artikeln ingår i GP 4/2018.Läs mera »
66688_t.jpg

Blogg: Mänskliga rättigheter som mål och medel

Hela tänkesättet i föreningen Steg för Steg bottnar i de mänskliga rättigheterna, de utgör både mål och medel i verksamheten, skriver verksamhetskoordinator Sofia Jernström i vår blogg.Läs mera »
66561_t.jpg

Viktigt att ny funktionshinderlag ros i land

Insändare i Hbl på FN-dagen för personer med funktionsnedsättning 3.12.Läs mera »
66471_t.jpg

Pressmeddelande: Vem bestämmer i ditt liv?

Temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning lyfter fram rätten att leva självständigt och att delta i samhället.Läs mera »
66225_t.jpg

Omsorgsskriba på Högsand i juni

Nu har ungdomar från Nyland en chans att gå i skriftskola med omsorgspräst Claus Terlinden.Läs mera »
66378_t.jpg

Blogg: Så mycket mer än bara läger

Alla borde någon gång ha ett jobb motsvarande det som ledare på FDUV:s läger, skriver Jenni Bergman i vår blogg.Läs mera »
66328_t.jpg

Ny funktionshinderlag ska trygga service enligt behov

Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen har pågått länge. Regeringens proposition är rätt bra, men har ännu sina brister. Viktigt är ändå att denna länge väntade reform ros i land under denna regeringsperiod.Läs mera »
65334_t.jpg

Ny webbsajt lanserad – hjälper anhöriga och professionella

Webbsajten för dig som fått veta att ditt barn har en funktionsnedsättning är lanserad. Meränord.fi innehåller råd och tips, viktiga länkar och kamratstöd. Sajten har också skilda sidor för professionella.Läs mera »
66149_t.jpg

Blogg: Bra att sänka trösklarna

LL-Bladet fungerar som en sammanförande länk, ett fönster mot svenskan och den finlandssvenska kulturen, skriver redaktör Maria Österlund apropå Svenska dagen.Läs mera »
66139_t.jpg

Behandla dig själv som en vän

Som anhörig till någon med funktionsnedsättning är det inte ovanligt att känna att man inte räcker till. Även känslor av skam och skuld kan förekomma. Självmedkänsla är något som kan hjälpa oss handskas med dessa känslor och klara av vardagens utmaningar.Läs mera »