Det är lätt att tro att vi i Finland, i jämförelse med Kenya, kommit väldigt långt då det gäller jämlikhet och delaktighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Kenya är trots allt ett land med betydligt lägre medelinkomst. Men också i Finland lever 100 000 personer i långvarig fattigdom och i bägge samhällena är personer med funktionsnedsättning en särskilt utsatt grupp. De har i regel låg utbildning och svårt att få jobb med lön. Det i sig beror på bland annat föråldrade uppfattningar om personer med funktionsnedsättning och gamla system som inte beaktar dessa målgrupper.
Då jag i mitt jobb haft förmånen att bekanta mig med situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Kenya har det många gånger slagit mig hur liknande utmaningarna de får kämpa med som i Finland.
Arbete och utbildning är nycklar för att utrota fattigdom
Grundskolan är gratis för barn i Kenya. Förutsatt att barnet inte har en funktionsnedsättning. Om barnet har särskilda behov ingår terminsavgifter. Avgiften varierar mellan 50 till 200 US dollar för tre månader beroende på om det är en statlig eller privatägd skola.
Majoriteten av alla de barn i Kenya som inte går i skola har en funktionsnedsättning.
Föräldrarna måste alltså betala för det extra stöd som barnet behöver i skolan och för transporter, något som alla inte har möjlighet att göra. Majoriteten av alla de barn som inte går i skola har en funktionsnedsättning och upp till 16 procent av alla barn och unga med funktionsnedsättning står utanför utbildningssystemet.
Men det sker framsteg. Nyligen har den kenyanska staten startat ett projekt för att utveckla utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Man har uppsatt som mål är att främja social rättvisa och jämställdhet inom utbildning. Alla kenyanska barn ska ha tillgång till gratis och högklassig skolgång, heter det. Visionen uttalas i strategin Kenya Vision 2030 där den kenyanska staten ”förbinder sig till att utveckla mänskligt kapital oberoende status och funktionsnedsättning”.
FDUV:s samarbetspartner i Kenya, KAIH (Kenya Association of the Intellectually Handicapped), är med på ett hörn och ska bland annat utarbeta e-böcker. Den första produkten är anpassat skolmaterial för första klassister. Det är alltså frågan om liknande verksamhet som vårt Lärum sysslar med.
Enligt artikel 24 i FN:s funktionshinderkonvention ska personer med funktionsnedsättning ha tillgång till utbildning på samma villkor som andra.
Både i Finland och i Kenya pågår kampanjer gällande rätten att få undervisning inom det allmänna utbildningssystemet jämlikt med andra, så kallad skolinklusion (se t.ex. kampanjen Mål 24). Intresseorganisationer i bägge länder lyfter fram artikel 24 i FN:s funktionshinderkonventionen. Enligt den ska personer med funktionsnedsättning få tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande, utan diskriminering och på samma villkor som andra.
Grundskola ja, men vad sen?
Föräldrar i Finland och i Kenya har samma oro för deras barn som närmar sig vuxen ålder. Hur ser framtiden ut? Har skolan lyckats lära ut livskompetens och yrkesfärdigheter som leder till ett jobb och en plats i samhället?
I Kenya finns det ingen statlig utbildning för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter. Därför ordnar KAIH:s föräldragrupper yrkesutbildning för vuxna som gått ut grundskolan. Yrkesutbildningen innehåller bland annat fotokurser, hantverksfärdigheter, frisörutbildning och företagande. I såväl Finland som Kenya får föräldrar hitta lösningar då samhället inte kommer till undsättning.
FDUV:s och KAIH:s samarbete stöd av Utrikesministeriet. KAIH har omkring 3000 medlemmar som hör till cirka 130 lokala stödgrupper i tolv distrikt i Kenya. Målet med samarbetet är att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska få verktyg och kunskap om mänskliga rättigheter för att kunna påverka i sina närsamhällen, bli delaktiga och få bättre levnadsförhållanden. Skribenten är FDUV:s sakkunniga inom utvecklingssamarbete.
