Tillgång till alternativ kommunikation

16.06.2013 kl. 09:04

Thérèse Grahn lyfter i sin insändare (HBL 10.6.2013) fram den knipa som familjer kan hamna i då barnet har kommunikationssvårigheter och behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). På FDUV har vi bekymrat oss för att resurserna i Svenskfinland är så knappa när det gäller anpassade läromedel och alternativ kommunikation.

Kommunikation är en grundläggande rättighet för alla, också när man planerar och förverkligar service för barn, unga och vuxna som inte har ett talat språk. Grahn har helt rätt när hon hävdar att den service som planeras utan att barnet får en möjlighet att uttrycka sig på sitt eget sätt i längden inte motsvarar riktiga behov. Hon har också rätt i att familjens kunskap och erfarenhet bör tas i beaktande. Jaatinens verktyg för serviceplanering är omtyckt även bland FDUV:s medlemmar.

FDUV:s förlag Lärum arbetar med att producera och förmedla anpassade läromedel och informerar om olika möjligheter till alternativ kommunikation. Lärum har under många år ansökt om mera ekonomiskt stöd för att kunna svara på den växande efterfrågan på både handledning och läromedelsproduktion. Våra resurser räcker inte till för att utveckla och sprida läromedel och alternativ kommunikation i Svenskfinland.

FDUV har under det senaste året uppvaktat politiker, myndigheter, olika organisationer och fonder och påtalat bristerna i det nuvarande systemet. De flesta har tyckt att det är ett viktigt att eleverna får tillgång till bra läromedel och stöd i sin undervisning och tillgång till alternativ kommunikation, men ingen har lovat mer ekonomiskt stöd för verksamheten.

FDUV har i många år arbetat aktivt för utveckla området bland annat med de finskspråkiga organisationerna kring webbplatsen Papunet (www.papunet.fi). På finskt håll finns ett gott samarbete och väl tilltagna resurser för att utveckla nya program och läromedel och för att lyfta fram olika möjligheter till en bra kommunikation.

I Svenskfinland har vi samarbetat kring dessa frågor, den årligt återkommande AKK-mässan är ett gott exempel på det. På FDUV anser vi att för att kunna erbjuda bra material och tillgång till alternativ kommunikation förutsätter det ett bättre samarbete mellan de finlandssvenska aktörerna och mer resurser för att utveckla verksamheten.

Lisbeth Hemgård
verksamhetsledare, FDUV

Marlene Ahlberg,
VD, Lärum-förlaget

LIsbeth Hemgård

Svenskspråkiga har också rätt till flexibla tjänster

På det nationella planet sker det just nu stora förändringar inom specialomsorgen. Statsrådet beslöt i november 2012 att tjänsterna för personer med utvecklingsstörning ska utvecklas i närsamhället och att alla institutionsplatser ska avvecklas före år 2020. Kommunerna ges ett större ansvar för tjänsterna och specialomsorgsdistriktens roll kommer att förändras.

Ett bra stöd i framtiden?

I Raseborg har tjänsterna för personer med utvecklingsstörning väckt diskussion. Raseborgs ekonomiska resurser är svaga och man börjar se om sitt hus. Ett förslag har varit att säga upp avtalet med Kårkulla samkommun, den stora producenten av stöd för personer med utvecklingsstörning i Svenskfinland. Kårkullas tjänster är helt enkelt för dyra för staden.

Skräddarsydda tjänster för personer med utvecklingsstörning hotade

Inför kommunalvalet får vi dagligen läsa om hur kommunerna är tvungna att spara i social- och hälsovården. Kommunernas sparbudgeter kan förorsaka problem också i tjänsterna för personer med utvecklingsstörning. På FDUV oroar vi oss särskilt för att den positiva utveckling som kommit igång med individuella tjänster riskerar att stanna upp.

Kortsiktigt sparande

Enligt databasen för offentlig upphandling, hilma.fi, begär Raseborgs stad som bäst in anbud för personlig assistans med lägsta kostnad som enda kriterium.

Skolassistenternas situation i Helsingfors

Under sommaren har vi på debattsidan i HBL (7.6, 10.6, 12.7 och 17.8) fått läsa att skolassistenter vid Minervaskolan i Helsingfors är missnöjda med sina arbetsvillkor. Anhöriga till skolans elever med särskilda behov är besvikna. Det handlar om för korta arbetsavtal och avsaknad av kontinuitet i arbetsförhållanden. I Helsingfors har kritik bland annat riktats mot att staden anlitat rekryteringsföretaget Seure för att sköta anställningen av assistenter.

Ett samhälle för alla?

Det samhälle vi lever i genomgår ständiga förändringar. Är förändringarna till invånarnas bästa? I så fall, till vilka invånares bästa? Det ska vara lönsamt att främja välfärd och hälsa för alla invånare. Ett sådant samhälle vill vi arbeta för. Nästa regering bör tänka mycket mer på social hållbarhet – både som mål, medel och metod.

Närståendevård

Tack för insändaren (25.10.2010 i HBL) om närståendevårdare. Det är viktigt att lyfta fram närståendevården bland äldre, men det finns också många närståendevårdare inom handikappsektorn.

Hur gick det med avvecklingen?

Inom Miljöministeriet har framlagts en rapport angående bostadsbyggande för personer med utvecklingsstörning. En arbetsgrupp bildades tidigare under året där intresseorganisationer och byggproducenter var representerade. I Svenskfinland bor fortfarande närmare 90 personer på institution, på Kårkulla vårdhem.

Minst sjuhundra i månaden

Ett nytt lagförslag vars avsikt är att underlätta förvärvsarbete för personer med funktionsnedsättning, som har pension antingen enligt folkpensionslagen (invalidpension) eller enligt arbetspensionslagarna (sjukpension) har framlagts.

Personer med utvecklingsstörning vill ha arbete

FDUV (Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f.) har startat projektet Arbete genom samarbete som finansieras av insamlingen Gemensamt Ansvar 2008. Temat för insamlingen är ”Arbete och delaktighet”. Inom det inhemska projektet stöds sysselsättning för personer med utvecklingsstörning.

Samkommunen behövs mer än någonsin

Jag har med stort intresse följt med den debatt som förekommit i HBL kring Kårkulla samkommuns tjänster. Som verksamhetsledare vid Förbundet De Utvecklingsstördas Väl (FDUV) kontaktas jag ofta av anhöriga som vill diskutera servicekvalitet. Det finns anhöriga som är nöjda med de tjänster deras barn erbjuds från Kårkulla samkommun. Men det finns också de som är missnöjda, det handlar ofta om anhöriga till personer med svåra funktionshinder. Anhöriga klagar på att servicen inte motsvarar deras barns behov och upplever att de inte blivit hörda eller tagna på allvar.