Kropp och hälsa
Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva anpassad information, stöd och uppmuntran för att upprätthålla en god hälsa. Vars och ens självbestämmanderätt bör ändå beaktas och goda levnadsvanor måste vara ett eget val.
Här har vi samlat information och material som anknyter till kropp och hälsa hos personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning.
Materialet riktar sig i första hand till anhöriga och professionella, men här finns också tips på lättläst material som kan användas tillsammans med personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Gå till
- Kost och motion
- Rusmedel
- Sexualitet, känslor och relationer
- Psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet
- Åldrande och minne
Kost och motion
För personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller samma allmänna rekommendationer om kost och motion som för resten av befolkningen. De kan dock behöva anpassad information och uppmuntran att följa goda levnadsvanor. Det är viktigt att hitta vad personen tycker om och utgå från det.
På den lättlästa webbplatsen lättläst.fi finns information på lätt svenska om hälsosamma levnadsvanor. En del kan behöva anpassad motion eller hjälpmedel för att kunna delta i idrottsaktivitet. Finlands Svenska Idrotts projekt Vi också främjar anpassad motion i Svenskfinland.
- Lättläst information om hälsa på lättläst.fi
- Artikeln Motion ger styrka i vardagen
- Information om hjälpmedel
- Projektet Vi också
Rusmedel
Alla har rätt till begriplig information om rusmedel. Inom EHYT:s och Kehitysvammaliittos projektet Selvis har man skapat material som beaktar de kognitiva utmaningar personer med intellektuella funktionsnedsättningar ofta har.
Ett test som man kan använda ensam eller med en professionell när man vill kontrollera sitt alkoholbruk. I detta material finns också tips på hur man kan minska på alkoholbruket och frågor att fundera på.
En video som kan användas som stödmaterial när man diskuterar med en person om alkohol och grupptryck.
En video som kan användas som stödmaterial när man diskuterar med en person om tobaksrökning och grupptryck
Sexualitet, känslor och relationer
Temat sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning är svårt eftersom det överskrider de gränser vi vanligen satt upp för intimitet och integritet. Det betyder ändå inte att vi ska låta bli att prata om det.
I Sverige har Lotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa och samhälle med inriktning sexologi och sexualitetsstudier, forskat i och skrivit böcker om sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom skriver hon lättlästa ungdomsromaner, vilket är ett sätt att nå de målgrupper som hennes forskning berör.
- Artikeln Alla har rätt till kärlek och sexualitet med Lotta Löfgren-Mårtenson
- Lotta Löfgren-Mårtensons böcker
Alla har rätt till kunskap om kroppen och sexualitet på en nivå som respektive person kan ta in. FDUV och Kårkulla har därför utarbetat en lättläst broschyr om kroppen, känslor och sexualitet anpassad för personer med intellektuell funktionsnedsättning i en finlandssvensk kontext.
Ladda ner arbetsboken som pdf (klicka på bilden):
Man kan beställa små mängder av broschyren gratis från FDUV per epost: lasse.stromberg@fduv.fi.
Samma information som finns i broschyren finns också på våra lättlästa sidor på adressen fduv.fi/lattlastomsex.
SelkoSeks har utarbetat bildstöd om kropp och sexualitet. De har också en lättläst Njuta av sex-guide.
Dessutom finns det en hel del information på finska och material från Sverige:
- Om sexualitet på verneri.net (på finska)
- Seteke - bildstöd och lättläst material om kropp, känslor och sexualitet (på finska)
- Något har hänt - lättläst om sexuellt våld och rättigheter
- Yumo - en svensk sajt för unga om kroppen, relationer, sex och hälsa
När vi talar om sexualitet och kön måste vi komma ihåg att världen är full av variation. Sexuella minoriteter och könsminoriteter finns förstås även bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.
- Lättläst information: Pride handlar om allas rätt till kärlek och rätt att vara sig själv
- Jag är berättaren: Lättlästa böcker om att vara hbtq och funkis
Öva på att ha barn med babysimulator
Också personer med funktionsnedsättning har rätt att bilda familj och skaffa barn. Det är vanligt och naturlig att längta efter barn, men det kan vara svårt att föreställa sig hur livet skulle vara om man verkligen hade ansvar för en baby. Har man förutsättningar för att klara av det?
Med hjälp av en babysimulator kan man testa på att vara förälder och sköta om en baby med nattning, matning, blöjbyten och annat som det innebär. Babysimulatorn är en sorts docka eller babyrobot som är programmerad att bete sig som en riktig baby.
FDUV:s babysimulator kan lånas kostnadsfritt från vårt kontor i Helsingfors. Boka babysimulatorn av Olivia Sandström, olivia.sandstrom@fduv.fi, 040 653 06 70. Du får också instruktioner om hur dockan fungerar.
Psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet
Personer med intellektuell funktionsnedsättning löper minst två till tre gånger högre risk att utveckla psykisk ohälsa jämfört med den övriga befolkningen. Inom hälsovården, omsorgen och psykiatrin bör man bli bättre på att se bakom diagnosen och identifiera eventuell psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det behövs också anpassad vård och skräddarsytt stöd för dem som lider av psykisk ohälsa.
En arbetsgrupp tillsatt av FDUV utredde 2020–2021 nuläget och vad som borde göras för att åtgärda bristerna. Arbetsgruppen ringade in flera utmaningar när det gäller vården på svenska:
- Utmaningar i kartläggningen, diagnosticeringen och dokumentationen av psykisk ohälsa hos målgruppen. Till exempel tolkas psykiska besvär lätt som en del av funktionsnedsättningen. Målgruppen kan också ha svårt att själv berätta om sitt mående, därför är det viktigt att personal följer med förändringar i beteende.
- Osäkerhet och okunskap inom bas- och specialsjukvården i Svenskfinland att stöda målgruppen. Ofta hänvisas personer med intellektuell funktionsnedsättning till omsorgen som inte har tillräckliga kunskaper inom psykiatri.
- Brist på service och stöd som stöder psykiskt välbefinnande på svenska. Bland annat vissa boendelösningar och personalbrist med påföljande bristande kontinuitet kan påverka målgruppens psykiska hälsa negativt. Tillgången på svenskspråkiga terapeuter är också bristfällig.
För att råda bot på utmaningarna behövs det mer samarbete mellan omsorgen och psykiatrin – ingendera kan sköta psykiatrisk vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning ensamma.
- Rapporten Psykisk ohälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning (pdf)
- Lättläst information: Så här hanterar du en kris
För många med funktionsnedsättning innebär ofrivillig ensamhet ett hot mot deras hälsa. Stödpersonsverksamhet, frivilligvänner och personlig assistans för fritiden är ett sätt att försöka råda bot på ensamhet och främja delaktighet.
- Artikeln Ensamheten är värst
- Artikel om skillnaderna mellan personlig assistans, stödperson och frivilligvän
- SAMS vänverksamhet
Åldrande och minne
Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Det är en positiv utveckling, men som också innebär nya utmaningar. Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver information om vad åldrande innebär, samtidigt måste de anhöriga på ett annat sätt befatta sig med frågan: Vem ska ta hand om våra barn med funktionsnedsättning när vi inte längre finns?
- Artikeln När åldern börjar ta ut sin rätt
- Lättläst information om att åldras
- Åldern har sin rätt – en svensk bok och webbutbildning om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning
- Artikeln Så förändras livet för de äldre i Svenskfinland
I och med att den förväntade livslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat innebär det också att minnessjukdomar bland målgruppen blir vanligare. Dessutom är det inte ovanligt att till exempel personer med Downs syndrom får problem med minnet i rätt tidig ålder. Därför är det viktigt att följa upp eventuella förändringar.
Nordisk temanätverket om demens och funktionshinder vid Nordens välfärdscenter har utvecklat ett digitalt material med lättläst information om demens. Lättläst om demens är tillgängligt på alla nordiska språk, lule-, nord- och sydsamiska samt engelska. Nordens välfärdscenter har också gjort en rapport om hur man i Norden agerar för att möta utmaningarna rörande demens.
Etelä-Pohjanmaan Muistiyhdistys har gett ut arbetsboken För minnets skull – arbetsbok om träning av och stöd för minnet. Boken är ett verktyg för minnestärning för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras vårdare, handledare och anhöriga.
Förutom arbetsuppgifter innehåller arbetsboken information om minne och hälsa. Den svenska översättningen är ett samarbete med FDUV.
Ladda ner arbetsboken som pdf (klicka på bilden):
Det finns också ett häfte med information om minnessjukdomar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. I materialet som är på finska ingår en frågeblankett med vilken man kan kartlägga tecken på en eventuell minnessjukdom.
Ett annat uppföljningsverktyg för att identifiera minnessjukdomar är Muistikka. Det är inte tillräckligt för att fastställa en diagnos, men kan vara ett verktyg för att kartlägga funktionsförmågan och tecken på att den förändrats över tid. Blanketten är framtagen i Finland för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Både blanketten och guiden för hur man använder den finns på svenska. Inom specialomsorgen används också det svenska materialet Tidiga tecken.