Regeringens förslag på funktionshinderlagens tillämpningsområde är alldeles för snävt och vagt, vilket leder till att lagen urholkas. Lagändringen skulle försvåra tillgången till nödvändiga tjänster för personer med funktionsnedsättning, och i värsta fall lämna dem helt utan stöd.
Det här beror på att det blir svårare för dem att få subjektiva tjänster enligt funktionshinderlagen. I stället är risken stor att de hänvisas till tjänster inom den allmänna lagstiftningen som inte alltid är lämpliga eller finns att tillgå i praktiken. Tjänsterna inom den allmänna lagstiftningen, såsom socialvårdslagens tjänster, är behovsprövade och anslagsbundna. Det innebär att tjänsterna inte ordnas i den utsträckning det behövs när välfärdsområdets budgeterade anslag är slut.
– Regeringens förslag strider mot grundprinciperna inom funktionsrätt och funktionshinderservice. Det skulle rasera systemet med subjektiva rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars syfte har varit att de med hjälp av stöd kan nå samma ställning som personer utan funktionsnedsättning. Nu kan tjänster bli anslagsbundna och avgiftsbelagda, vilket innebär att personer med funktionsnedsättning straffas ekonomiskt för det nödvändiga stöd de behöver, säger FDUV:s verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela.
FDUV befarar också att lagändringen skulle leda till fler flaskhalsar och ännu mer utdragen och byråkratisk ansökningsprocess.
En efterlängtad reform riskerar bli en sparlag
Den förra riksdagen godkände enhällig en ny lag om funktionshinderservice som skulle träda i kraft 1.10.2023. Orpos regering beslöt ändå att skjuta fram ikraftträdandet till 1.1.2025 för att hinna justera tillämpningsområdet för den nya lagen. Det är denna justering som nu behandlas i riksdagen.
Reformen av funktionshinderlagstiftningen har beretts i cirka 20 år och är en efterlängtad reform. Det är på tiden att lagen om specialomsorgen för utvecklingsstörda från 1977 och lagen om service och stöd på grund av handikapp från 1987 förnyas så att lagstiftningen motsvarar dagens behov och en modern människosyn. Finland ratificerade FN:s funktionshinderkonvention 2016, vilket ställer krav på att uppdatera lagstiftningen.
– Målet med reformen var att förbättra tillgången till funktionshinderservice och den nya lagen innehåller mycket som är bra. Nu riskerar det justerade tillämpningsområdet att urvattna hela lagen. Det här är särskilt problematiskt i en tid då välfärdsområdena tampas med enorma sparkrav. Det borde bli lättare att få rätt sorts stöd, inte svårare. I annat fall riskerar behovet av tyngre och dyrare tjänster framöver att öka, säger Annette Tallberg-Haahtela.
FDUV anser att lagens tillämpningsområde borde träda i kraft i den form som den godkändes av riksdagen år 2023.
Mera information:
- verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela, 040 848 9300, annette.tallberg-haahtela@fduv.fi
- FDUV:s sakkunnigyttrande till riksdagens social- och hälsovårdsutskott