Kommunerna har ju det primära ansvaret för att det erbjuds tjänster för personer med utvecklingsstörning. Hur tjänsterna sedan arrangeras är upp till kommunen och de avtal kommunen har med olika serviceproducenter.
Att den som ska få tjänsterna inte alltid är med och planerar hur stödet ska se ut är tyvärr fortfarande vanligt. Anhöriga som levt nära personen blir kanske inte hörda och flyttprocesserna blir krångliga både för den som flyttar, för anhöriga och för personal.
Finlands regering har godkänt KEHAS-programmet vars innebörd är bland annat att personer med utvecklingsstörning ska erbjudas tjänster i närsamhället. Kommunen ska kunna erbjuda ett sådant stöd som motsvarar de stödbehov personen med utvecklingsstörning har. Målet är ett eget hem och ett aktivt liv i närsamhället.
Det byggs många nya bostäder med ARA-stöd, det köps bostäder finansierade av RAY, för att personer med utvecklingsstörning ska få ett eget hem. Det är särskilt med tanke på alla som fortfarande bor på institution. Samtidigt bor många vuxna kvar hos sina föräldrar för att de tjänster som erbjuds inte motsvarar deras uppfattning om ett eget hem och ett bra stöd.
På grund av den kommande vårdreformen och förnyelsen av handikapplagstiftning blir det allt svårare att få en överblick av tjänsterna. Därför har FDUV beslutat göra en boendeutredning där vi får veta mera om hur läget ser ut i Svenskfinland, vilken typ av boende och boendetjänster som behövs och hur framtiden kan se ut.