Billigt men inte gratis
Civilsamhällsorganisationerna erbjuder kostnadseffektiva lösningar på verkliga samhälleliga problem, som inte kan lämnas utan åtgärder. Nedskärningarna kommer inte att spara de resurser man förväntar sig. De hotar att leda till ökad ensamhet, brist på mening och riktning, rotlöshet, lägre tillit, försämrad arbetsförmåga, högre risk för utåtagerande beteende och mental ohälsa, och framför allt uppenbart försämrad svenskspråkig service i samhället.
Kostnadstrycket kommer att flytta till andra moment, till exempel kostnader för utkomststöd, arbetslöshet, den hårt pressade offentliga social- och hälsovården och i värsta fall polis och rättsväsendet.
Behoven hos medborgarna kvarstår även om verksamheten och tjänsterna som organisationerna erbjuder skärs bort. Ur enskilda medlemmars eller deltagares perspektiv kommer nedskärningarna att innebära färre evenemang, mindre verksamhet, högre deltagarkostnader, längre resor, sämre geografisk täckning och fler eller enbart digitala sammankomster. Tillgängligheten till olika verksamheter och tjänster kommer att försämras, speciellt på landsorter.
Civilsamhället upprätthåller central och viktig service som i vissa fall inte erbjuds av någon annan instans eller aktör. Nedskärningarna kommer hårdast att drabba personer i svagare socio-ekonomisk ställning samt pensionärer och ungdomar.
Såga inte av grenen vi sitter på – investera mer i civilsamhället istället
Regeringens budskap är att de offentliga finanserna behöver saneras – men hur det sker har en avgörande betydelse för Finlands framtida möjligheter till framgång. Det är en fråga om värderingar och politiska val och beror på ett hurudant Finland vi vill ha i framtiden. Vi får inte såga av grenen vi sitter på. Att investera i civilsamhällets trygghetsskapande arbete är att investera i ett bättre samhälle för alla.
Civilsamhället är en del av Finlands framgångsfaktorer. Ifall man skär bort betydande delar av det försämrar man oundvikligen Finlands framtida möjligheter till framgång, välfärd och aktiva medborgare som bidrar till tryggheten.
En viktig uppgift för politiken är att ge civilsamhällets aktörer långsiktiga förutsättningar att verka. För det behövs mer än vackra ord om civilsamhällets betydelse. Det behövs stabil finansiering och vettiga verksamhetsförutsättningar, också på svenska.
Helsingfors 24.3.2025
- Förbundsarenan, Mari Pennanen, verksamhetsledare
- Bildningsalliansen, Henrika Nordin, verksamhetsledare
- Centralförbundet för Finlands Svenska Teaterorganisationer, Liisa Blad, ordförande
- FDUV, Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare
- Finlands Svenska Brand- & Räddningsförbund, Roger Roos, Organisationschef
- Finlands svenska hembygdsförbund, Susanne Lagus, verksamhetsledare
- Finlands svenska Marthaförbund, Camilla Komonen, verksamhetsledare
- Finlands Svenska Scouter, Jenny Vilén, verksamhetsledare
- Finlands svenska spelmansförbund, Pia-Stina Sarin, organisationssekreterare
- Finlands Svenska Sång- och musikförbund, Henrik Lillhannus, verksamhetsledare
- Finlands Svenska Ungdomsförbund, Sebastian Gripenberg, verksamhetsledare
- FMA – Funktionsrätt med ansvar, Ulf Gustafsson, verksamhetsledare
-
Förbundet Finlands Svenska Synskadade, Matthias Jakobsson, verksamhetsledare
-
Föreningen Brage i Helsingfors, Karin Pedersen, verksamhetsledare
- Föreningen Luckan, Jessica Lerche, utvecklingschef
- Natur och Miljö, Camilla Sederholm, verksamhetsledare
- Norr om Stan, Katja Salojärvi, verksamhetsledare
- Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik, Sonja Nyback, verksamhetsledare
- Nylands svenska ungdomsförbund, Christoffer Isaksson, verksamhetsledare
- Psykosociala förbundet, Petra Nummelin, verksamhetsledare
- SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Elisabeth Kajander, tf. verksamhetsledare
- Svenska hörselförbundet, Nora Strömman, verksamhetsledare
- Svenska pensionärsförbundet, Ilona Salonen, verksamhetsledare
Fler undertecknare kan tillkomma, se uppdaterad lista här
Vad leder nedskärningarna till? Här är två exempel
Nedskärningar i statsfinansieringen av civilsamhällets verksamheter påverkar direkt både kultur och fritid men även tillgänglighet och social- och hälsovårdstjänster, speciellt för personer med specialbehov. Nedan finns två exempel på fall där förbund på grund av nedskärningar inte längre kommer att kunna erbjuda samma tjänster och verksamhet, vilket har en direkt negativ påverkan på förbundens medlemmar och många personers grundläggande rättigheter.
Case: Svenska hörselförbundet
Svenska hörselförbundet sprider information, ökar kunskap om hörselnedsättning samt minskar fördomar och stigma. Vi bevakar hörselskadades rättigheter och ökar förståelsen för de behov svenskspråkiga med hörselnedsättning har i samhället. 15% av finlandssvenskarna hotas redan nu att lämnas utanför hörselrådgivning och stöd.
Vad hotas konkret att gå förlorat i er verksamhet som en följd av nedskärningarna?
- Svenskspråkig hörselrådgivning. Hörselförbundet utbildar lokalföreningarnas hörselrådgivare. Förra året gavs hörselrådgivning över 2400 gånger. Speciellt svenskspråkiga tjänster är svåra att få inom den offentliga sjukvården.
- Svenskspråkiga kurser för personer med hörselnedsättning och deras anhöriga. Kurser på svenska för vuxna med hörselnedsättning ordnas endast av tredje sektorn.
- Förebyggande av hörselnedsättning. WHO varnar att antalet hörselskador i världen ökar på grund av skadliga lyssningsvanor. Att inte få information och vägledning i ett tillräckligt tidigt skede kostar samhället och den redan överbelastade offentliga sjukvården där väntetiderna är långa.
Case: Finlands Svenska Sång- och musikförbund
Finlands Svenska Sång- och musikförbund (FSSMF) är en takorganisation för medlemsförbundens körer, orkestrar och andra grupper. Vi är en central aktör inom den finlandssvenska kultursektorn som erbjuder musikevenemang och -utbildning. Nedskärningarna drabbar FSSMF dubbelt hårdare än motsvarande finska sång- och musikförbund.
Vad hotas konkret att gå förlorat i er verksamhet som en följd av nedskärningarna?
- En stor del av kör- och musikverksamheten som direkt berör medborgarna, bland annat de uppskattade och förenande sångfesterna. Detta är en följd av minskade resurser till projekt, utbildning och samarbeten. En försvagad takorganisation som sammanhållande faktor påverkar musiklivet allmänt.
- Fler ensembler blir utan professionella ledare eller utrymmen. Utgivning av ny musik och noter på svenska hotas.
- Medlemstidningen Resonans. Resonans är en samlande tidning och en uppskattad medlemsförmån.
- Utbildning av dirigenter på svenska och möjligheterna att betala för professionella kör- och orkesterledare. Minskad sakkunskap och professionalitet är ett hot för den finlandssvenska musikkulturen.
