Riksdagen godkände i mars 2023 en ny lag om funktionshinderservice. Den skulle träda i kraft i oktober samma år, men regeringen Orpo beslöt att skjuta fram ikraftträdandet för att kunna justera lagens tillämpningsområde, alltså vem som ska ha rätt till tjänster enligt den här lagen.
Förslaget till justering av tillämpningsområdet var under våren på utlåtanderunda. Vi kan inte acceptera regeringens förslag som strider mot FN:s funktionshinderkonvention. Det skulle innebära att systemet med subjektiva rättigheter för personer med funktionsnedsättning raseras då de tjänster som de behöver kan bli anslagsbundna och avgiftsbelagda. I praktiken bestraffar man dem ekonomiskt. Tanken med subjektiva rättigheter har varit att de med hjälp av funktionshinderservice når samma ställning som personer utan funktionsnedsättning.
Därtill skulle de föreslagna ändringarna i tillämpningsområdet försvåra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få det nödvändiga stöd de behöver för att vara fullt delaktiga i samhället. Särskilt oroliga är vi för att tillgången till funktionshinderservice försämras för barn, unga, äldre och personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning samt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism. Det här går emot den uttalade tanken om att den nya funktionshinderlagen bättre ska fånga upp de så kallade ”mellanfallarna” som i dag trots sin funktionsnedsättning blir utan den här typen av service.
Syftet med reformen av funktionshinderlagstiftningen som beretts i cirka 20 år var att förbättra tjänsterna – att stärka delaktigheten, jämlikheten och förutsättningarna för ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning. De föreslagna ändringarna i lagens tillämpningsområde riskerar urvattna målen med hela reformen. I praktiken blir det en sparlag.
Det här oroar oss särskilt mycket då regeringen redan gjort många nedskärningar som drabbar personer funktionsnedsättning och deras familjer – individer och familjer som ofta är i en ekonomiskt utsatt position. Regeringen har dessutom aviserat om fler försämringar i den sociala tryggheten utan att ha en överblick av hur alla dessa samverkar och långt påverkar samma människor. Samtidigt har välfärdsområdena en ytterst ansträngd ekonomi, vilket redan syns som nedskärningar i funktionshinderservicen. Därtill står vi organisationer som både bevakar våra medlemmars intressen och kompletterar när samhällets stöd fallerar inför stora nedskärningar i vår finansiering redan nästa år.
Det är lätt att tala om internationella konventioner och mänskliga rättigheter i festtal, men det avgörande är hur vi lever upp till dem – särskilt i utmanande tider.
Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare, FDUV
Risto Burman, verksamhetsledare, Kehitysvammaisten Tukiliitto
Susanna Hintsala, verksamhetsledare, Kehitysvammaliitto
Satu Taiveaho, verksamhetsledare, Autism Finland
