Orosmoment
Nedskärningar i funktionshinderservicen
Vi organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism motsätter oss att ikraftträdandet av lagen om funktionshinderservice skjuts fram.
Inga sparkrav bör riktas mot funktionshinderservicen. Det är fråga om nödvändiga tjänster för en begränsad grupp människor som är i en särskilt utsatt ställning. Tjänsterna är i huvudsak tryggade som subjektiva rättigheter och kan därför inom ramen för Finlands grundlag inte begränsas av ekonomiska orsaker.
Genom att skära i nödvändiga funktionshindertjänster görs inga inbesparingar. Behovet av stöd förflyttas helt enkelt bara någon annanstans och genererar kostnader inom andra, ofta tyngre och dyrare tjänster.
Att skjuta fram ikraftträdandet av lagen om funktionshinderservice skulle också skjuta upp det stöd som familjerna är i akut behov av. Bristen på tjänster gör det svårare för anhöriga att arbeta och studera. Anhöriga tvingas ofta stanna hemma och ta hand om sin familjemedlem med funktionsnedsättning till och med i åratal. Nedskärningar i den sociala tryggheten kommer att förvärra situationen för dessa familjer ytterligare.
Nedskärningar i den sociala tryggheten
I regeringsprogrammet föreskrivs indexfrysningar, nedskärningar i bostadsbidrag, utkomststöd, arbetsmarknadsstöd och inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa samt avskaffande av barntillägg och skyddat belopp. Dessutom höjs klientavgifterna och momsen på läkemedel höjs från 10 procent till 14 procent.
Vår oro är att effekterna av alla dessa nedskärningar och höjningar till stor del kommer att drabba samma låginkomsttagare. Effekterna av dessa åtgärder måste undersökas noga för att inte öka barnfattigdomen i till exempel familjer med barn med funktionsnedsättning.
Nedskärningar i finansieringen av allmännyttiga organisationer
Vi organisationer som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism samt deras anhöriga bevakar rättigheter. Dessutom erbjuder vi lättförståelig rådgivning och förebyggande verksamhet med låg tröskel, till exempel kamratstöd för att förebygga ensamhet. Vi ökar kunskapen och utbildar. Utan oss skulle erfarenhetsexperternas röst inte höras. Vi når människor i särskilt utsatt position och hjälper dem och deras närstående i olika livssituationer. Vi ger också krishjälp.
Sådant här stöd finns inte att få någon annanstans. Men inget av detta förverkligas utan en koordinerande struktur, och det förutsätter finansiering. Utan organisationernas stöd skulle situationen för många i våra målgrupper försvåras avsevärt, vilket skulle leda till ökade kostnader inom social- och hälsovården.
De planerade nedskärningarna i finansieringen av allmännyttiga organisationer måste stoppas. Det är fråga om en enorm nedskärning som skulle minska social- och hälsovårdsorganisationernas offentliga finansiering med mer än en fjärdedel.
Det är viktigt att hålla fast vid den parlamentariska överenskommelsen om att trygga organisationernas verksamhetsförutsättningar. De föreslagna nedskärningarna undergräver denna överenskommelse.
Brist på arbetskraft inom vårdsektorn
Regeringsprogrammet innehåller bra skrivningar för att förbättra tillgången på arbetskraft, men också åtgärder i motsatt riktning, som att försvåra rekrytering av utländsk arbetskraft. För att förbättra tillgången på arbetskraft bör man ta i bruk alla tillgängliga medel, inte försvåra situationen.
Positiva linjedragningar
Sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning
En positiv aspekt av regeringsprogrammet är viljan att främja sysselsättningen av personer med funktionsnedsättning. Den linjära modellen för att kombinera invalidpension och lön är en klar förbättring.
IPS-modellen, som nämns i samband med sysselsättningen av personer med psykisk ohälsa, lämpar sig också väl för att stödja personer med intellektuell funktionsnedsättning, så de måste inkluderas i målgrupperna när sysselsättningen enligt IPS-modellen utvidgas.
I regeringsprogrammet betonas heltidsarbete. Främjandet av deltidsarbete skulle vara viktigt för de personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta heltid.
Stöd för inlärning och utbildning
Regeringen lovar stärka stödet för inlärning inom den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen och gymnasiet. Det här är viktigt eftersom tidigt stöd i rätt tid förebygger problem och utslagning.
Det är positivt att regeringen har för avsikt att förtydliga och stärka trestegsstödet, harmonisera stödkedjan från småbarnspedagogiken till utbildningen på andra stadiet, utfärda bestämmelser om stödundervisning för gymnasieelever och fästa uppmärksamhet vid övergångsskeden, bland annat genom att inleda en utredning om Hux-utbildning.
Tillräcklig finansiering måste säkerställas för de här reformerna.
Lagstiftning om självbestämmande
Reformen av självbestämmandelagstiftningen är viktig och bör genomföras snabbare än planerat. Det bör nu utvärderas om och hur samt i vilken eller vilka lagar det behöver stiftas om funktonshindertjänster mot klientens vilja, om åtgärder för att stärka självbestämmanderätten och om användningen av begränsande åtgärder inom tjänster för personer med funktionsnedsättning.
Personlig budgetering
Regeringen planerar ta i bruk personlig budgetering för att stärka tillgången till tjänster. Det är viktigt att det finns tillräcklig finansiering för detta så människor faktiskt får de tjänster de behöver. Att välja personlig budgetering bör vara frivilligt för servicetagaren.
Lätt språk i myndighetskommunikation
En positiv skrivning i regeringsprogrammet är erkännandet av behovet av lätt språk i myndighetskommunikationen. I praktiken förutsätter detta resurser för till exempel fortbildning av anställd som jobbar med kommunikation.
Mera information:
- Vice verksamhetsledare (fr.o.m. 1.9.2023 verksamhetsledare) Annette Tallberg-Haahtela, FDUV, tfn 040 848 93 00
- Verksamhetsledare Susanna Hintsala, Kehitysvammaliitto, tfn 040 741 6179
- Verksamhetsledare Risto Burman, Kehitysvammaisten Tukiliitto, tfn 050 5569 900
- Verksamhetsledare Satu Taiveaho, Autism Finland, tfn 050 4097 940