Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Jesse Saarinen håller i ett vårdhjälpmedel i en korridor med flera dörrar.

Jesse hittade sin grej – jobbar nu inom vården

168525954028.05.2023 kl. 10:39
Att hitta sin plats i arbetslivet är utmanande för vem som helst. Extra svårt kan det vara för dem med särskilda behov. Att byta bransch är rentav unikt. Men det är just vad Jesse Saarinen gjort. Som stöd på vägen har han haft hjälp av en arbetstränare.

– Jess, jag har arbete i morgon!

Så kan Jesse Saarinen känna på kvällen inför en ny arbetsdag. Sedan hösten är han anställd som vårdbiträde på Kristinagården i Helsingfors, ett äldreboende som hör till Folkhälsan.

Det bästa med jobbet är att få vara med klienterna.

Tidigare jobbade han i köket, men blev trött på att ställa fram tallrikar och torka bord och ville testa på något nytt. Nu sköter han påklädning, intimhygien och byte av lakan. Han matar, duschar och går ut med klienterna, bland annat.

– Det bästa med jobbet är att få vara med klienterna, prata med dem och följa med hur de mår. Man är liksom med dem, säger Jesse.

Han jämför med hur det var i köket då han knappt hann prata med klienterna. Han verkar vara en social person så man kan förstå att han trivs bland människor.

– Och de tycker så mycket om mig också, säger han nöjt och berättar även hur trevliga arbetskamrater han har.

Jesse Saarinen med en bricka i handen i en trappa.

Jesse Saarinen har utbildat sig till vårdbiträde genom läroavtal.

Från arbetsprövning till läroavtal

Jesse hade haft en arbetstränare redan tidigare, men det var när han jobbade i köket som arbetstränaren Nina Salin kom med i bilden. En arbetstränare hjälper partiellt arbetsföra att hitta, få och behålla arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Jesse hade som sagt tröttnat på köksjobbet. Dessutom hade han tidvis väldigt lite arbetsturer så det var krävt ekonomiskt. Därför började de med Nina fundera på olika alternativ.

– Vi funderade på vad Jesse skulle vilja göra och på vilka möjligheter som finns. Han hade redan tidigare talat om att han skulle vilja jobba inom vården. Vi gjorde olika personlighetstest som alla visade att han skulle passa inom vården.

Redan efter en vecka började cheferna höra bara positiva kommentarer, både av vårdpersonalen och av dem som bor här.

Det kändes som ett stort steg att inleda studier utan att ha testat på jobbet, därför var det en fin möjlighet att få göra en arbetsprövning på Kristinagården.

– Först var de skeptiska. De undrade om han kommer att klara det och tycka om jobbet. Men det gick helt superbra från första början, berättar Nina.

– Redan efter en vecka började cheferna höra bara positiva kommentarer, både av vårdpersonalen och av dem som bor här, säger Jesse stolt.

Föreståndaren på Kristinagården Catja Mantere medger att hon var tveksam till en början, men erkänner gärna att hon hade fel.

Han fixar jobbet strålande. Jag är så glad att jag hade fel.

– Jag var rädd att han skulle tappa ansiktet inför de andra kollegerna, men han fixar jobbet strålande. Jag är så glad att jag hade fel, säger Catja entusiastiskt. 

Arbetsprövningen gick så bra att Jesse fick chansen att utbilda sig till vårdbiträde genom läroavtal. Nina fanns som stöd hela vägen, i den mån det behövdes.

– Jag var med på ett hörn och hjälpte med enskilda skriftliga uppgifter och träffade handledaren med honom några gånger.

Jesse berättar att han stressade framför allt för yrkesproven, både att göra upp yrkesprovsplanen och själva yrkesproven. Extra nervöst var det att vänta på bedömningen. Men det var förgäves.

Det kom som en förskräcklig överraskning!

 – Det blev fulla poäng på dem båda! När jag hörde vitsorden så tänkte jag först att jag säkert hört fel.

När läroavtalsperioden var slut lyckades kollegerna överraska Jesse. Han blev uppmanad att komma till köket klockan två för en läkarrapport. Visst funderade han vad det kan vara för läkarrapport som ska göras i köket och ännu mer fundersam blev han då också kökspersonalen kom på plats. Men så fick han vända på ett plakat som fanns på bordet och där stod ”grattis till din examen” med allas underskrifter.

– Då förstod jag att det här är ingen läkarrapport. Jag hade blivit lurad. Det kom som en förskräcklig överraskning! berättar Jesse förtjust.

Jesse Saarinen utanför Kristinagården.

Jesse Saarinen har hittat sin plats och sitt yrke inom vården. Han jobbar som vårdbiträde på Kristinagården i Helsingfors.

Krånglig byråkrati

Efter att Jesse fått sin examen erbjöds han en fastanställning på Kristinagården. Han jobbar 80 procent, utan lönestöd.

– Det har varit en jättefin grej att följa med. Visst finns det många som lyckas hitta jobb, men sällan går det riktigt så här bra, berättar Nina.

– Han är omtyckt av kolleger och dem som bor där. Han sköter jobbet helt självständigt.

Utan arbetstränare skulle det säkert inte ha lyckats att börja med något nytt, att övertyga arbetsgivaren och få pappren i skick.

Vad är då Ninas roll som arbetstränare?

– Utan arbetstränare skulle det säkert inte ha lyckats att börja med något nytt, att övertyga arbetsgivaren och få pappren i skick, funderar Nina.

Förutom att hjälpa med att strukturera upp studierna har Nina framför allt hjälpt med byråkratin och myndighetskontakten. Det är en djungel att navigera rätt inom FPA, TE-byrån och Skatteverket, att söka stöd och information. Hon har också funnits som psykologiskt stöd på vägen.

Nina påpekar att det inom TE-byrån finns väldigt lite kunskap om intellektuell funktionsnedsättning och lönestöd.

I nästan alla situationer som är lite speciella skulle man behöva hjälp av en arbetstränare för att lyckas.

– Om man inte har en arbetstränare som hjälper till har man knappast någon nytta av TE-byrån. I nästan alla situationer som är lite speciella skulle man behöva hjälp av en arbetstränare för att lyckas. Man måste handskas med en massa byråkrati för att ens komma i gång och det är många detaljer att hålla reda på.

Nu fungerar Nina främst som en trygghet för Jesse. De ses ungefär en gång i månaden. Nina poängterar ändå vikten av långvarigt stöd. Också arbetsgivarna uppskattar det. Folks funktionsförmåga varierar och för dem som behöver stöd att komma ut i arbetslivet kan det vara en stor grej om arbetsplatsen flyttar eller det kommer en ny chef.

– Det kan gå hur bra som helst, men det behövs en person som kan stöda och till exempel hjälpa en att öva den nya arbetsvägen.

Jesse Saarinen utomhus.

Jesse Saarinen uppmanar andra att våga prova sig fram för att hitta det man vill jobba med. – Det finns en massa man kan pröva på. Jag råkade nu tycka om det här direkt, säger han.

Balansen mellan drömmar och möjligheter

Jesses berättelse är en riktig solskenshistoria. En del kan inspireras av hans berättelse, andra provoceras. Han har trots allt förhållandevis litet stödbehov.

Att hitta det som man brinner för och vill jobba med spelar en stor roll.

– Visst har Jesse rätt lindriga utmaningar jämfört med många andra jag hjälper, men det att han lyckats få jobb och dessutom byta bransch handlar mycket om att han helt tydligt hittat sin egen grej. Att hitta det som man brinner för och vill jobba med spelar en stor roll.

En annan nyckel till att nå lönearbete är att ställa upp realistiska mål.

– En del har drömmer om att jobba som kirurg eller att äga McDonalds, sådant som inte är realistiskt ens för de flesta som inte har en intellektuell funktionsnedsättning.

Nina berättar att hon jobbar mycket med att öka medvetenheten om den egna funktionsnedsättningen. Hon poängterar att man förstås får drömma om vad som helst, men målet ska vara realistiskt. Man ska se möjligheter, men också utgå från förutsättningar. Det här gäller alla oberoende av funktionsnedsättning.

– Inte är det alla som kan bli bloggare och leva på det eller studera till läkare.

Vem som helst annan kunde inte göra jobbet lika bra som han.

Samtidigt påpekar Nina att de med svårigheter kan vara jättebra på det där ena jobbet. Därför gäller det att hitta sin egen styrka, så där som Jesse gjort.

– Vem som helst annan kunde inte göra jobbet lika bra som han.

En annan klient som jobbar i en butik med att rada upp varor i hyllan är helt suverän på just det.

– Han är jättesnabb, fuskar aldrig, sätter aldrig saker fel, tar inga överlånga pauser och är aldrig onödigt borta. Arbetsgivaren kunde inte för vilka pengar som helst få någon som skulle sköta jobbet bättre.

Det gäller att hitta balansen mellan drömmar och realistiska möjligheter, att stärka klientens självförtroende på sunda grunder. För att hitta rätt behöver man modigt våga testa sig fram. Sällan har någon av oss en realistisk bild av vad olika jobb går ut på.

För dem som är med om de här solskenshistorierna brukar jobbet få en ännu större betydelse än för de flesta av oss.

– På det sättet är arbetsprövning jättebra, säger Nina.

Också Jesse uppmanar andra att prova sig fram.

– Det finns en massa man kan pröva på. Jag råkade nu tycka om det här direkt. Och nu har jag hittat min plats och mitt yrke.

När man lyckas komma ut i arbetslivet, vad betyder den vändpunkten för de här människorna?

– Oftast betyder det jättemycket med tanke på självförtroende och självbild, hela identiteten. För dem som är med om de här solskenshistorierna brukar jobbet få en ännu större betydelse än för de flesta av oss, säger Nina.

Text: Matilda Hemnell

Foto: Sofia Jernström

   

Ninas nycklar till arbete

  • Hitta det du är intresserad av
  • Ha realistiska mål
  • Ta hjälp av en arbetstränare
  • Våga pröva på olika arbeten
     

Kvinna med ljust hår och stark ögonmejk.

Arbetstränare Nina Salin. Foto: Privat

 

   

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 2/2023 med temat vändpunkter.

Henrik Byggmästar: Det tog tid för mig att acceptera den nya situationen. Det får ta tid men acceptans behövs för att komma vidare.

När man själv befinner sig i ett kaos behövs stöd av andra

Det får ta tid men acceptans behövs för att komma vidare, skriver Henrik Byggmästar i vår blogg om erfarenheten att få ett barn med Downs syndrom. I dag är han en av FDUV:s frivilliga familjestödjare.
FDUV-logo.

Organisationer om nya nedskärningar: Funktionshinderservicen får inte försämras ytterligare

Vi organisationer som representerar personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism är djupt oroliga över vad som håller på att hända med funktionshinderservicen.
skärmdump över insändaren.

Vem vill jobba för bättre funktionshinderservice?

Insändare publicerade i Vasabladet, Österbottens tidning, Åbo Underrättelser och Hufvudstadsbladet.
Såga inte av gräven vi sitter på - nvestera i civilsamhället i stället.

Finlandssvenska förbund: Investera mer i civilsamhället

Civilsamhället gör Finland säkrare, tryggare och stärker demokratin. Drastiska nedskärningar i statsbidrag till organisationer har redan genomförts och inför år 2026 planeras ytterligare omfattande nedskärningar som på olika sätt direkt drabbar civilsamhället, den fria bildningen och kultursektorn.
Ett par som sitter i länsstolar.

Tacksamt vara med i DUV – ”när man ses bara strålar de”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Äkta paret Ralf och Anki Snellman i Pedersöre är båda med i DUV i Jakobstadsnejden, Ralf som ordförande och Anki som kassör.
Personer framför ett byksträck med teckningar och färgglada sockor.

Dikter inspirerade av Rocka sockorna

Se också vår gemensamma video!
Jonas Jansson och Roger Eriksson tittar tillsammans i en lunta med papper.

Från vänskap till handledarskap

Roger Eriksson hittade en livslång vänskap som också gjorde honom till handledare. Jonas Jansson har blivit som en del av familjen, berättar han. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Digital dealktighet - livet på nätet blir enklare och säkrare med DigJag står det på en skärm, man föreläser, kvinna står vid dator..

En digital värld där alla är välkomna

Att titta på filmer via olika streamingtjänster, slöscrolla på sociala medier eller logga in i nätbanken är för många en självklar del av vardagen. Men den digitala världen som den ser ut i dag är inte tillgänglig för alla. En av de grupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap är personer med funktionsnedsättning. Det vill DigiJag, med eldsjälarna Michael och Kerstin i spetsen, ändra på. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Att få chansen, det är det viktiga!

Tänk om …

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2025 med temat delaktighet.
Fyllda bokhyllor.

Nya lättlästa böcker i vårt bibliotekt

Vi har många nya lättlästa böcker i FDUV:s specialbibliotek i Helsingfors, och även facklitteratur på allmänspråk. Välkommen på besök under vardagar mellan klockan 10–14.
Kvinna framför ett tåg med ett blått kort i handen.

”Självklart ska hon vara med” – funktionshinderkortet främjar delaktighet

Maria Neuman i Vasa är en av de 36 000 finländare som i dag har EU:s funktionshinderkort, men många fler kunde ha nytta av det. Tack vare kortet kan personer med funktionsnedsättning lättare resa och delta i aktiviteter i samhället på lika villkor. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Dialogcafé - en annorlunda valtillställning.

Dialogcaféer för att öka politikernas försteålse för funkisfrågor

Inför vårens val har vi också utarbetat valteser.
FDUV-logotyp.

Urvattna inte funktionshinderservicen

Ställningstagande där vi uttrycker vår oro för funktionshinderservicen i Österbottens välfärdsområde tillsammans med vår regionala påverkansgrupp, Tukiliitto och dess lokala föreningar.
Två personer sitter vid ett bord och räcker upp handen.

Mitt val – för att alla väljare ska få vara delaktiga i demokratin

En majoritet av personer med intellektuell funktionsnedsättning röstar inte. Målet med studiecirkeln Mitt val är att minska demokratiglappet genom att göra politik tillgängligt för fler. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Pärmen på den lättlästa broschyren om kommunalvalet och välfärdsområdesvalet.

Lättläst om välfärdsområdesvalet och kommunalvalet

Beställ en lättläst broschyr senast 10.3 eller ladda ner den.
FDUV:s logotyp

FDUV:s STEA-bidrag sänks i år mindre än befarat

Trots den goda nyheten kan vi inte bortse från att social- och hälsovårdsorganisationerna står inför stora nedskärningar.

Det svenska och funkisperspektiv saknas – FDUV kritisk till utredning om STEA-finansiering

FDUV har gett ett utlåtande om utredningsperson Mika Pyykkös rapport om den statliga finansieringen till social- och hälsovårdsorganisationer.
Alexandra Frisk: Högläsning utvecklar empati, fantasi, självkänsla, koncentrationsförmåga, ordförråd och språk samt bidrar till ökad kunskap och skapar samhörighet.

Högläsning för alla – så gör du högläsningsstunden tillgänglig och meningsfull

Läs med barnen, inte för dem, skriver Alexandra Frisk på Lärum. Inför högläsningsdagen ger hon i vår blogg tips på vad som är bra att tänka på för en lyckad högläsningsstund. Råden kan även tillämpas då man läser högt för vuxna.
Bildkollage med Jakob på läger tillsammans med olika deltagare och olika aktiviteter.

Därför är lägerjobbet det bästa sommarjobbet

Jakob Stenvall har jobbat på många FDUV-läger. I vår blogg berättar han om sina erfarenheter och varför han tycker det är det bästa tänkbara sommarjobbet.
Pärmen på broschyren och illustrationer på åldrandem som finns med i broschyren.

När du blir äldre – en ny lättläst broschyr om åldrandet

Ladda ner eller beställ broschyren gratis.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen