Vi ser ut att verkligen få en ny funktionshinderlag, och dessutom en lag som bra beaktar personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer!
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har nämligen i dag enhälligt godkänt sitt betänkande om funktionshinderlagen. Utskottet har gjort flera betydande ändringar ännu på slutrakan.
En stor välkommen förbättring som påverkar särskilt vår målgrupp är att man lyft in arbetsverksamheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning i lagen. Resorna till arbetsverksamheten ska i huvudsak vara avgiftsfria.
Redan tidigare har utskottet föreslagit flera förbättringar till regeringens förslag, av vilka de centrala för våra målgrupper är:
- åldersbegränsningen stryks
- de subjektiva rättigheterna har preciserats
- för- och eftermiddagsverksamheten förblir avgiftsfri
- maximiavgiften för barns boende utanför hemmet minskas och barnets rätt att bli hörd om boende utanför hemmet stärks
- det förblir möjligt att kombinera dag- och arbetsverksamhet och resorna till dagverksamheten förblir avgiftsfria
- minimiantalet timmar per månad för särskilt stöd för delaktigheten höjs, år 2025 från 10 till 20 timmar och från och med 2026 till 30 timmar per månad, vilket motsvarar minimiantalet timmar för personlig assistans för fritiden.
Dessutom vill utskottet att man följer upp resurskravet för personlig assistans och vid behov slopar det. Utskottet betonar också att lagens implementering och konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning ska följas upp och att lagen vid behov ska korrigeras.
Lagen går nu till riksdagens plenum som har det sista ordet. Förslaget är att den nya lagen ska träda i kraft 1.10.2023.
FDUV har länge påtalat behovet av en ny funktionshinderlag.
– Vi är tacksamma för att riksdagen prioriterat lagförslaget så att det hinner godkännas före valpausen och att vi inom en snar framtid får en ny lagstiftning som motsvarar en modern människosyn och FN:s funktionshinderkonvention. FDUV vill också rikta ett särskilt tack till social- och hälsovårdsutskottet som hört oss och andra förbund som påtalat vikten av att arbetsverksamhet och arbetsträning för personer med intellektuell funktionsnedsättning förblir en subjektiv rättighet, säger Lisbeth Hemgård, FDUV:s verksamhetsledare.
Vad handlar lagreformen om
Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen har pågått i över 15 år. Reformen handlar om att sammanslå specialomsorgslagen från 1977 och handikappservicelagen från 1987 till en ny lag om funktionshinderservice.
En av de viktigaste förändringarna handlar om att den nya lagen ska utgå från individuella behov i stället för diagnos.
I dag har personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen lag (specialomsorgslagen) och därmed delvis ett separat servicesystem. Det är diskriminerande – alla funktionshindergrupper ska behandlas jämlikt.
Dessutom innebär den nya lagen att personer med intellektuell funktionsnedsättning omfattas av en bredare servicepalett. Förhoppningen är att de som fallit mellan stolarna och blivit utan service ska få bättre stöd och hjälp i framtiden.
För mera information:
Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare
lisbeth.hemgard@fduv.fi
040 526 43 69
